Karnevalen i Umeå…

Av , , 4 kommentarer 14

Alltså… det är förmodligen bara jag som haft känslan av karneval på stan senaste tiden.

Vid två tillfällen har jag kommit ner till Vasaplan med buss, båda gångerna har jag någonstans öst på stan börjat fundera på OM det är något ”jippo” på gång, då jag upplevt ett rytmiskt dunkande som jag tänkt varit trummor.

Gosse vad besviken jag fått bli när jag insett att det bara är det oändligt frenetiska pålandet av stommen till BADET!

Flinat har jag gjort för karneval hade varit festligt att se! Sedan har jag känt mig grymt tacksam att jag inte bor i närheten av det där dunkandet och samtidigt har jag känt djup empati för dem som råkar bo i den zonen!

Fast den här badhus frågan verkar ju vara snudd på karneval i Umeå så tanken var väl inte helt fel trots allt…

//a

In my mind…

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är inget fel på mitt huvud och möjligheten att från soffan (eller suddandes runt i tofflor) börja irritera sig på än det ena än det andra i mitt hem är i stortsett oändlig!

Lösningen brukar ju alltid ha hetat ikea men nu tänks i helt nya banor -Står inte ut med flera ikea-möbler i mitt hem!

Det hela har börjat med att jag irriterat mig på mitt (förvisso) jättefina enorma köksbord, sedan skänken som står i köket. Skänken är fläskstor och väger typ ett ton. Den har 12 fina lådor men det ryms typ en brandfilt i varje låda. Så det är således en möbel som TAR mycket plats men som erbjuder föga funktion. En annan sak som stört  mig senaste dagarna är KÖKSLAMPAN.

Ty jag har bestämt mig -Jag vill ha en smashing kristallkrona! Jepp, det finns råsnygga kristallkronor med prismor som tindrar som diamanter! Köksbordet är för stort i förhållande till mitt kök och jag vill ha ett runt bord… Vilket så otroligt lämpligt finns i päronens hus…. Snacka om att jag börjat smida planer!

Idag tittade Ugglan förbi. Jag bjöd henne på grötlunch och kaffe och samtidigt passade jag på att lägga i polletten i hennes huvud -What if… Jag skulle ta ERAT skåp, ni skulle ta kiddos skrivbord, JAG tar ER sekretär, ni tar skänken dit och så tar vi bordet DiT!!! -Förstår ni processen?! Två kvinnor som börjar dra i trådar precis över allt!

Vi satt i min soffa och hon mjukade mina svårt kliande ben och så blev vi snudd på blossande röda om kinderna av alla genialiska planer.

EN skitbra idé i denna omflyttning heter FLYTTFiRMA. Ty vi bestämde att ingen orkar hålla på bära möbler -Allra minst JAG! Tar jag mig till gymmet snart är det nog med träning för min del liksom!

Vi lugnade ner oss och konstaterade att det behövdes tänkas igenom väldigt noga, för börjar man dra på ett ställe rasar allt! TYP och då måste liksom ALLT hända på en gång -Å det finns inte planer på det i nuläget.

DÄRFÖR gjorde jag plats på sonens HYLLA för hans nya Ninjago-byggen…

IMG_3099

Denna hylla sitter väldigt högt uppe. Så pass högt att jag behöver en PALL för att kunna dammtorka den eller lyfta upp och ner saker. Notera gärna den där saken som är svart/orange i högra hörnet…

TY när jag klättrade UPP fann jag något som verkligen iNTE skulle ligga på den där Hexbug Nano V2-banan…

IMG_3100

DÄR låg en ask från SNÖ som innehöll ett armband som jag aldrig använt. Jag fick det armbandet i julklapp och sedan dess har det varit spårlöst försvunnet! Jag har sökt ÖVERALLT! Till och med i mitt skåp på jobbet, jag har letat i väskor, skåp och lådor, det har letats i La Casa (då vi firade jul där) och jag hade som smått ställt in mig på att det var borta.

MEN alltså… Högst uppe under taket, på sonens rum, på hans Hexbug Nano V2 ramp hade den alltså hamnat -Hur det gått till låter jag vara osagt, jag har idag, inte den blekaste aning MEN jag är otroligt glad över att mitt armband kom fram!

Man behöver alltså inte riva hela ens hem för att känna sig fullkomligt tillfreds!

//a

Not a shade of grey…

Av , , 2 kommentarer 10

”If you’re reading this…

Congratulations, you’re alive.

If that’s not something to smile about,

then I don’t know what is.”

-Chad Sugg, Monsters Under Your Head-

Detta citat fick jag mailat till mig idag! Det muntrade upp i min toffeltillvaro…

Jag hade mindre ont imorse vilket var positivt men jag hade svår vånda över min bokade tid hos frisören. Den var bokad sedan en tid tillbaks till eftermiddagen eftersom planen var: jobb, lite shopping, klippning!

Runt 13-tiden började jag oroa mig för att jag faktiskt skulle bli tvungen att ringa återbud -Jag kände mig inte stabil. Han känner mig och vet mycket väl hur jag har det -Det kändes dock surt då jag kände att jag verkligen behövde att bli ompysslad en stund.

Efter många om och men, med hjälp av lite medikament kunde jag faktiskt ta bussen ner till stan (även om jag hade laddat in några taxibolagsnummer i mobilen om det skulle behövas!). Någon shopping blev det inte men en skönt stund där jag blev ompysslad.

Ny hårfärg, ljusare -Jag gör ALLT för att locka fram solen!

IMG_3089

Tarzan jobbade sent och väntade in mig så att jag fick skjuts hem direkt. Vid det laget var jag så hungrig att jag hade kunnat börja äta okokta spagettis!

Jag är trött som en tokig men tacksam över att ha kunnat röra mig ute en stund utan katastrofer down town! Snart är jag tillbaks i min älskade vardag, tills dess får ”Friends” på Netflix hålla mig sällskap!

//a

 

 

The pittyparty…

Av , , 4 kommentarer 18

Idag har jag legat i soffan och tyckt rent allmänt synd om mig själv -Så där föga konstruktivt tänkande men ändå likförbenat välgörande i lagom dos.

Jag kramade om min son när han satte sig i sin pappas bil för att åka iväg på sportlov. Egentligen är det ”min vecka” men det behövs inget geni för att klura ut att jag i nuläget inte skulle kunna erbjuda några större äventyr mer än lunch i en koja inomhus!

Därför tyckte jag synd om mig själv. Ont har jag fortfarande, det känns ungefär som ett konstant ihållande mjälthugg fast på höger sida högt uppe. Det är som ett konstant molande. Jag vaknar på nätterna och känner en svävning av ”krampbältet” så jag ligger och håller andan och känner hur det klingar av. Detta gör mig trött. När jag är uppe får jag lätt feber. Ligger runt 38 grader vilket påverkar mig!

Det slog mig som en ytterst bisarr insikt att jag på något sätt väntar ”på att bli frisk” -Vilket jag inte kommer bli. Jag kommer absolut bli bättre men inte ”botad”. Det slog mig att här håller jag på gnistra ihjäl mig över att jag haft ont i snart en hel vecka i sträck… När jag förr om åren legat i MÅNADER. Att ha en bra period i PSC:n gör bevisligen att man glömmer (vilket är positivt) och när det spökar blir det ibland som att börja om processen i det inre.

Så dom där pittyfeelings som jag låg och hade ledde i alla fall tankarna till perspektiv som gjorde att det kändes lättare. I samma veva som jag landat i mina insikter ringde det frenetiskt på dörren –VEM ringer frenetiskt på min dörr en MÅNDAG? 

Jodå, det var sonens pappa som undrade varför jag inte svarade i telefonen?! Dom stod fast på andra gården och deras bil vägrade starta. Han lånade min bil för att starta igång deras. Han ringde en stund senare och var snudd på förtvivlad och undrade exakt VART jag hade startkablarna som jag förkunnat att jag hade i bagaget.

klev jag upp ur min pitty-position, drog på täckbyxor över joggisarna och stolpade ut. Men handen över magen och illamåendet hängandes över axeln gick jag mot scenen! Näe, startkablarna var inte där jag sett dom senast. Fick låna sonens telefon för att ringa Tarzan, som i sin tur avslöjade exakt VART han lyckats gömma startkablarna -Nämligen i facket för varningstriangeln! (Solklart!)

Jag… JAG assisterade så att deras bil startade (ingen behöver påpeka att jag bara vred om en nyckel -Här är det PRiNCiPEN jag vill åt)! Jag kände min mustasch växa och struphuvudet lägga till några basnoter. JAG hjälpte till… HJÄLPTE till med något bilrelaterat. När JAG körde undan min bil var det sonens pappa som ropade ”-Tack för hjälpen!”

När jag gick från min parkering och inåt kände jag mig trött men glad.

Vår kille får åka på sportlov, träffa kusiner, köra skoter och kanske sova i en koja på en ö omgiven av snö.. Utan el, där man måste sova vid en brasa. Han har sin pappa och dom kom i väg!

Det är viktigast!

//a

 

 

Panik vid lägerelden…

Av , , Bli först att kommentera 12

Stenåldersmat serverades till killarna… Problemet blev bara att det tog tid att få fram det hela -Men den som väntar på nått gott…. Väntar nästan alltid för länge!

Dom där bären, fröna och nötterna var mer som ”nödproviant” och det var kycklingen som var huvudrätten. Jag frågade om det skulle vara ris, pommes etc till men det nobbades då det inte var ”vidare värst stenålders”. Dom spånade på att någon form av BRÖD skulle kunna fungera. Tillsammans kom vi på att mjuka tortillas kunde ju fungera! Ja.. när vi tänkte på saken kunde ju även salsa gå an… Och majs! MEN där gick gränsen! Absolut inte GURKA!

IMG_3071

Så medan kycklingen ”grillades” i ugnen satt dom med knorrande magar och väntade. Tillslut kom kiddo fram från kojan och deklarerade att det bara var att ställa fram nachos och salsa för nu var det snudd på kris! Just då var kycklingen färdig och dom kunde njuta av sin egenhändigt komponerade måltid.

Efter måltiden återgick dom till nutid och Playstation 2. Gissar att man måste dra gränsen någonstans liksom. Nu skall vi ge oss ut för att få äta middag hos Ugglan och Tarzan -Nästan som att gå på jakt om man verkligen använder fantasin!

//a

All in…

Av , , Bli först att kommentera 13

Dagen började med att jag installerade nätverksanslutning till PS2 -Prisa Wi-fi… Kiddos vän skulle komma över och det skulle spelas ett spel.. Heeela dagen var det sagt! Jag frågade vad som önskades till lunch och fick grymtningar till svar.

Efter en stund dök dom upp i köket. Stenåldersmat ville dom ha! Gärna KÖTT! PS2 var avstängt och en koja skulle skapas och lunchen skulle ätas i kojan. Oookeeeej….

Frasvåfflor var alltså inte aktuellt.. MEN bären som jag planerat blev ju rysligt passande.

IMG_3070

Alltså gör jag kyckling i ugnen PÅ pinnar… Tar noll tid att förbereda. Nötter och frön har jag gott om, varsågod… Å bär får dom äta ur varsin kosa men med SKED även om det tydligen är stenåldern i mitt hem just nu!

Att lyssna på barn och faktiskt låta dom komma med förslag och iNTE på ren reflex säga NEJ kräver lite träning för en vuxen. Men att gå all in och försöka låta kreativiteten vara med är en glädje och en ynnest i den vanliga vardagen.

Jag är så tacksam för att ibland få ta del av deras värld och fantasi -Den är underbart obegränsad och jag ser det som en ovärderlig gåva!

//a

Ps. Kojbygget ger mig dock i ärlighetens namn smärre ryckningar i ögat.. MEN dom har lovat att städa när dom är klar…

IMG_3068

Lever och lär…

Av , , Bli först att kommentera 12

20140301-223710.jpg
Förra gången sonen hade ett party blev jag chockad över mängden snacks dom hann peta i sig. Medhavda digestivekex och chipspåsar var uppätna till sista smulan!

Nu var det inte PARTY ikväll och det var inte lika många deltagare…

MEN jag garderade mig med grönsaker och fruktfat som alternativ. Å står det framme går det åt!

Nu… God natt!

//a

Vad är misslyckanden? Really?!

Av , , Bli först att kommentera 11

Alltså jag äger etiketter som man skall fästa på fryspåsar iNNAN man lastar in allehanda matvaror, bär, grönsaker och bakverk in i frysen! Där skall man notera datum samt VAD DET ÄR.

Problemet är att jag inte använder dom!

Så idag vid middagslagningstid stod jag med en påse tinad biff och en påse tinat nånting (som i bästa fall var typ tunn kotlett?!). Vad jag skulle sno ihop av det där blev total black-out!

Jag ser det som ett uppvaknande snarare än misslyckande -Etiketter är alltså BRA i fryssammanhang!

Någon ”killkväll” var det inte frågan om -Det var grabbkväll på agendan! Roligt har dom redan och planen är lagd för vad dom vill hinna göra.

Så jag sköter mitt i köket, dom skall knapra snacks, jag tar mig några papaverin till!

20140301-184635.jpg
Jag har dock just blivit ombedd att dammsuga ur soffan eftersom kuddarna behövdes till ”parkour”…

Jag fyndade tre hårspännen, en petpinne till ds samt en piratos -Banne mig det är ljusa tider! 😀

//a