Det har jag saknat mest

Emma Berglund är alltså tillbaka i match. Efter segern mot Södra fick hon mestadels svara på frågor om ”missen”. Efter att ha dragit målvakten bommade hon helt, och fick motta sköna gliringar från alla håll och kanter.

Jag tänker inte dra några större växlar av denna match, men jag konstaterar en sak – jag har saknat Emma Berglunds passningsfot från backlinjen! Hon skänker ett lugn som saknades oerhört mycket under fjolårssäsongen, och erbjuder ett längre alternativ som inte fanns 2013. Därtill ger hon alltid sina medspelare lite extra tid med sina passningar. Vare sig det handlar om att själv hålla i bollen lite längre, eller trycka i väg en väl avvägd och lite hårdare passning ut på en kant. Hon sätter ingen i skiten!

Frågade henne vad hon själv anser om årets upplaga av UIK och fick följande svar:
– Det är ett spännande lag. Lite lika som förra året, men med lite mer rutin. Sedan blir det alltid lite nytt med en ny tränare. Många ser det som en nystart och en ny chans.

Gott så. Snackade även en snabbis med Hjohlman. Rehabiliteringen tycks fortlöpa som förväntat, men om hon är redo till Allsvenska premiären är fortsatt oklart.

Värre är det för stackars Linda Molin. Knät fortsätter att göra ont, och nu överväger man nya tester hos Capio i Stockholm för att ta reda på vad som är problemet.