Personlighet

Jag satt och funderade för en stund sedan vad jag är för en slags person. Jag vet hur jag funkar men vet andra människor det? Jag tror att J gör det. Och vad med är, jag tror att han gillar mig som person. Det tycker jag är knasigt. Vi var ihop i tio år och han tycker fortfarande att jag är en bra människa.

Jag kan väl gå med på att det kan vara rätt intressant att leva ihop med mig. Jag är hetsig och vill att allting ska hända just precis på sekunden. Desto mer bekväm jag känner mig med en person desto lättare har jag att bli arg på denne. Fast när jag blir arg dröjer det väl en tio minuter och sedan skrattar jag igen. Jag har lagt ned det här med långsinthet. Värre är det om jag är sur, då kan jag vara det ett par timmar. Jag pratar ogenerat om det mesta och är rätt kaxig. Samtidigt som jag är givmild och omtänksam. Jag är ganska barnslig och väldigt smart. Det är inte en bra idé att reta mig när jag lagar mat, eftersom att jag då oftast är hungrig och väldigt lättretlig, eller så är det jättesmart att göra det eftersom att jag blir glad när jag väl fått äta. Just nu håller jag på att öva in det här med att sätta ned foten och att säga nej, vilket gör att jag ofta säger nej och ofta sätter ned foten. Bara i övningssyfte sådär… Jag är ofta glad och skrattar ofta. Jag gillar att experimentera med mat och med färg i olika sammanhang. Jag tycker om att arbeta med händerna men också med hjärnan. Jag är stökig av mig men är bra på att trolla bort allt stök. Jag är ofta opassande med flit men jag är också en bra lyssnare. Jag gillar att lösa problem men inte att räkna matematik. Och så vidare…

Ja, det är nog rätt intressant att leva ihop med mig, jag tror inte att J någonsin kan veta vad som väntar när han kliver in genom dörren på kvällarna. En gång kom han hem och hallen var ommålad i lila… Ibland har jag oljefläckar på kinderna, ibland är hela vardagsrummet täckt av slipdamm, ibland sjunger jag åt kastrullerna på spisen, ofta kikar jag fram genom ett berg av garn, ett par gånger har han nästan råkat kliva ned i skurhinken, ibland får han ducka för flygande föremål. Inte undra på att han börjar bli gråhårig!

Nu ska jag ta och försöka komma ihåg hur jag lyckades få ett blåmärke på insidan av lillfingret. I brist på annat menar jag. Har redan packat sjuttioelva kartonger och lagat min cykel. Vad ska jag göra nu?