Näringslivspolitik viktigt för utvecklingen till ett hållbart samhälle

Av Elin Söderberg, 11 april 2018 kl 23:42, Bli först att kommentera

När jag var egenföretagare fick jag en gång en enkät där bland annat följande fråga fanns ”Påverkas ditt företag av miljölagstiftning” med svarsalternativen på en skala i stil med ”Ingen påverkan till Stor påverkan”. Min firma påverkades i positiv bemärkelse i relativt stor utsträckning av miljölagstiftning, men frågan i enkäten var skriven som om det var underförstått att påverkas man av miljölagstiftning så är det i negativ bemärkelse. Jag ringde upp dem som utformat enkäten och de var tacksamma att jag hörde av mig och skulle ändra frågan,

I Sverige har vi massor av företag som kan leverera lösningar på olika former av miljörelaterade problem. Något utvecklar filter som kan användas när man sanerar kvicksilver, ett annat biodiesel osv. Företag som växer och når framgång när det finns ett politiskt ledarskap som värdesätter vår gemensamma miljö.

Miljöpartiets grund utgår från våra tre solidariteter:
– Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
– Solidaritet med världens alla människor
– Solidaritet med kommande generationer

Det gör tex. att vi inte vill driva politik som gör att företag flyttar utomlands där regler är ”lösare”. Finns det utsläpp av olika slag här tex. ska vi inte exportera de problemen så de påverkar andra människor eller ekosystem. Vi ska ta ansvar för dem och utveckla lösningar här. Då kan vi sedan exportera lösningarna, så andra kan ta del av dem istället.

Vi kan gå en mycket ljus framtid till mötes. Min bedömning är att den dock inte sker av sig själv. Det finns många krafter som ”vill göra som vi alltid har gjort”, inom vissa områden funkar det, inom andra kräver nya utmaningar och förutsättningar att vi utvecklas. En näringslivspolitik som visar riktning mot ett hållbart samhälle är därför mycket viktig. Det är NU vi måste agera. Klimatet kan inte vänta. Och agerar vi nu, kommer också dörrar öppnas för nya innovationer, entreprenörer och företag som tidigare inte givits utrymme på marknaden.

Ska vi acceptera att tvingas byta mobil vartannat år?

Av Elin Söderberg, 9 april 2018 kl 23:12, 10 kommentarer

Många retar sig på prylar som snabbt går sönder och många produkter är medvetet designade för att sluta fungera eller tappa i prestanda för att företagen ska få sälja mer av sin senaste produkt. Detta är förkastligt från både ett hållbarhets- och konsumentperspektiv. Vi behöver stärka konsumenters rättigheter vid reklamation och ställa designkrav så tillverkarna möjliggör uppgradering, reparation, återanvändning och materialåtervinning.

Miljöpartiet har gjort massa bra saker igen! – som det sprids osanningar om

Av Elin Söderberg, 5 april 2018 kl 01:24, 12 kommentarer

Det märks att Miljöpartiet sitter i regering. Vi genomför nu flera åtgärder som bidrar till att hejda klimatförändringen och skapa bättre luft i våra städer.

Flygskatt som har en direkt effekt för klimatet och som utjämnar orättvis konkurrens mellan transportslag.

Miljözons-verktyget, som gör det möjligt för de kommuner som vill att införa miljözoner även för lätta fordon (personbilar).

Bonus-malus, som gör att de som har råd att köpa ny bil, får incitament att välja den bästa tekniken för klimat och hälsa.

m.m.

Vi är inne i valrörelse och då vill såklart alla partier berätta vad de satsar på och vilken framtid vi får i Sverige om man röstar på dem. En del lägger också mycket vikt vid att berätta vad man tycker är dåligt med de andra partiernas förslag. Men det blir ju lite absurt när andra kritiserar Miljöpartiets förslag med sådant som är rent felaktigt. Det är helt ok om man inte vill att kommuner ska kunna införa miljözoner. Så kan man tycka, och så kan man rösta. Men när så många argumenterat mot miljözoner med argument som är så felaktiga att Miljöpartiet får gå ut med en myter- och missuppfattningar lista. Då inser man ju att det blir väldigt svårt för väljare att få en korrekt bild om vad partierna faktiskt vill.

Så när blogg-grannen Peder Westerberg (L) sätter rubriken ”Miljöpartiet har gjort det till en klassfråga att äga bil!” är det klart att en del hajar till. För det stämmer såklart inte. (Frågan som diskuteras är bonus-malus, dvs. att för nya bilar som säljs så blir de som slukar mycket fossilt drivmedel något dyrare, medan nya bilar, som är bättre för klimat och hälsa, blir billigare.) Peder argumenterar: ”Det är ett system som gör det billigare att köpa nya miljöbilar. Att köpa en ny bil har inte alla råd med och med det här förslaget så gör man det till en klassfråga.”

Det är få människor som har råd att köpa ny bil. Det har alltid varit en klassfråga att kunna köpa ny bil. Nu skapar vi i MP incitament för de som köper nya bilar (ofta företag) att välja den senaste tekniken som är bäst för klimatet och vår hälsa (inga kvävedioxidutsläpp, vilket tex. är ett problem i Umeå). Så att denna teknik snabbare kommer ut på andrahandsmarknaden så att fler har råd med denna teknik.

Som förtydligande, MP har inga som helst ambitioner att kräva att folk ska köpa en ny bil. Det vi vill däremot är att planera och bygga städer för att skapa förutsättningar så att fler inte ska behöva lägga pengar på en bil över huvud taget. Man kan ha tillgång vid behov, utan att behöva äga. En lösning för vissa, men inte för alla. Rätt lösning på rätt plats helt enkelt.

Extra bonus till glesbygden i bonus-malus systemet

Av Elin Söderberg, 3 april 2018 kl 22:09, 6 kommentarer

Bilen är vårt främsta transportmedel. Den ger frihet, tar oss djupt in i skogen, högt upp i fjällen och ut på en liten okänd strand.

Sedan kan det ju vara otroligt roligt att köra bara i största allmänhet också.

Mest används bilen bara för att tas oss mellan hemmet, jobbet och affären oftast inom en stad med rätt korta avstånd mellan de tre destinationerna. Men så har vi också flera platser i länet och landet där avstånden mellan de tre destinationerna är flera mil, där det knappt finns någon kollektivtrafik (ingen som matchar just när man själv behöver komma i tid till jobbet iaf) där bilen är en nödvändighet.

Transporterna är idag den sektor som vi i Västerbotten använder nästan all fossil energi vi importerar till. Det finns en liten slatt olja och kol till vår industri. Men främst är det transporterna.

Tänk dig en framtid där vi kan röra oss fritt, hoppa på ett bekvämt tåg eller buss till jobbet, där barnen kan gå och cykla tryggt till skolan, där du när helst du behöver det har tillgång till en bil med dragkrok som är tyst, skön att köra och som inte ens har ett avgasrör. Där luften är ren och klimatförändringen har hejdats. Det är fullt möjligt.

Eftersom förutsättningarna är olika i vårt avlånga land krävs också flera olika lösningar.

Nu genomför MP i regering flera åtgärder:

– Bonus-malus som gör att det är billigare att köpa nya bilar med lägst miljö-, hälso- och klimatpåverkan och dyrare att köpa bilar som påverkar luft och klimat negativt

– Reduktionsplikten som gör att man successivt blandar in mer och mer biodrivmedel i den vanliga bensinen och dieseln på macken

– Klimatklivet som bidrar till investeringar i biogasproduktion, biogasmackar, laddstationer för elfordon m.m.

– Trafikverket har i uppdrag att ta fram nationell plan för laddinfrastruktur

– Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel

– Elbusspremie som gör att kommuner och länstrafik kan köpa in elbussar billigare

– Stadsmiljöavtal som ger stöd till investeringar i bland annat cykelvägar och resecenter

och mycket mer.

För att vi i hela landet ska kunna transportera oss utan att det påverkar klimatet i den omfattning det gör idag så behöver detta viktiga arbete fortsätta. Järnvägen behöver tex. uppgraderas och byggas ut med bland annat Norrbotniabanan.

Men med allt som den offentliga sektorn kan göra med att få samhällsplaneringen och infrastrukturen på plats. Så behöver ju också människor som bor där man är beroende av bilen kunna köpa tex. en elbil när laddstolparna väl har kommit.

Därför vill vi i Miljöpartiet utreda, när bonus-malus-systemet är infört, att införa en “glesbygdsbonus”, där människor med liten eller ingen tillgång till kollektivtrafik får en förhöjd bonusdel.

Vind- och vattenkraft bör ge slantar till bygden

Av Elin Söderberg, 2 april 2018 kl 23:28, 2 kommentarer

Om 28 år ska vi ha en helt förnybar elproduktion i Sverige. År 2040. Miljöpartiet drev detta länge och under mandatperioden har en bred politisk överenskommelse gjorts mellan flera riksdagspartier.

Sverige har mycket goda förutsättningar att nå detta mål. De kommande åren kommer vi se både en elektrifiering av nya sektorer som transportsektorn och en del industrier och en ökad effektivisering av elanvändningen. Energimyndigheten gör bedömningen att vindkraften kommer vara en av de största källorna till el jämte vattenkraften 2040. En utveckling som sker successivt då gamla vindkraftverk ersätts med nya mer effektiva samt genom en ökad utbyggnad som ersätter kärnkraften när dess ekonomiska livslängd successivt löper ut.

Här i norra Sverige har vi goda förutsättningar för att producera förnybar el. Vi levererar grön el till hela landet idag, vilket vi ska vara otroligt stolta över! Vi i Miljöpartiet vill att de kommuner och regioner som bidrar till en förnybar framtid på detta sätt ska känna delaktighet i omställningen till 100% förnybar elproduktion.

Vi vill att en utredning bör fastställa hur fastighetsskatten för vindkraften kan reformeras för att tillfalla kommunerna och hur fastighetsskatten från vattenkraften kan tillfalla de regioner där dammarna finns.

Trähus – bra för klimatet och härliga att vistas i

Av Elin Söderberg, 27 mars 2018 kl 22:52, Bli först att kommentera

Att bygga i trä är bra av flera anledningar. Dels kan trä med dagens teknik ersätta betong i mycket stor utsträckning. Betong har mycket höga utsläpp av växthusgaser* dels så är trä ett material som bidrar till ett bra inomhusklimat, som människor helt enkelt mår bra av att vistas i.

Vi i Miljöpartiet vill förstärka arbetet för att öka trähusbyggandet och anta ett nationellt mål på att hälften av alla flerbostadshus byggs i trästomme 2025.

Det finns idag fantastiska byggprojekt med stor andel trä. Men inom byggindustrin är gapet mellan den lilla andelen pilotprojekt som byggs riktigt hållbart och den riktigt stora andelen som byggs ”konventionellt” mycket stort. Det behövs därför tydlig politik som skapar incitament för att lärdomarna från pilotprojekten blir norm inom det konventionella byggandet.

I Västerbotten har vi flera företag som ligger i framkant när det gäller träbyggande. Framtidens företag i ett hållbart samhälle finns här! Skogsindustrin som bidrar till materialen till träbyggandet finns också här. Ett mål om att hälften av alla flerbostadshus byggs i trästomme stärker dessa företag och visar tydlig riktning mot en hållbar framtid. Och vem är inte sugen på att bo eller jobba i vackra moderna trähus?

* Betong tillverkas av bland annat cement som produceras från kalksten som dels bildar koldioxid när den upphettas och dels används idag fossil energi när den ska tillverkas. Svensk cementindustri har som mål att gå över till förnybar energi på längre sikt. Men koldioxidutsläppen från själva kalkstenen kan de inte komma åt på annat sätt än med CCS-teknik (fånga in koldioxiden och stoppa ner den i berggrunden, en underutvecklad teknik som dessutom idag används för att utvinna ytterligare olja från berggrunden). När man sedan tillverkar betong av cement och stenkross används idag främst fossil energi för att värma ballasten.

Myten om MP som storstadsparti

Av Elin Söderberg, 20 mars 2018 kl 22:40, 8 kommentarer

Jag vet inte exakt vart den kommer ifrån, myten. Kan det vara så att det endast är skatt på fossila drivmedel som skapat den? (En politik som vi nu möter upp med stöd till laddinfrastruktur, biogas och bonus-malus m.m. för att möjliggöra fossilfria transporter i hela landet.) Oavsett. Såhär ser jag på framtiden för två viktiga näringar på landsbygden:

Klimatförändringen kommer leda till konsekvenser som kraftigt kan komma att påverka livsmedelsproduktionen i andra länder. Länder som vi idag importerar livsmedel från. Vi i Miljöpartiet tänker och agerar långsiktigt. Vi behöver stärka och utveckla svensk livsmedelsproduktion för att möta klimatutmaningen, stärka självförsörjningen och veta att vi äter mat som producerats på ett hållbart sätt.

Vi bygger nu massor av nya bostäder och mer kommer behöva byggas, både i Sverige och Europa. Idag används betong i stor utsträckning. Men cement som är en del av betongen släpper ut enorma mängder växthusgaser, även om energianvändningen i processen skulle bli helt fossilfri så sker CO2 utsläpp när kalkstenen upphettas (även om den kan binda en del av det igen). Så för att minska utsläppen av växthusgaser behöver vi bygga mer i trä. Skogen kan även på en mängd sätt ersätta petroliumprodukter och på så sätt minska tillskottet av CO2 från berggrunden till atmosfären.

Svensk landsbygd sitter på viktiga nycklar för omställningen till ett hållbart samhälle. Vi i Miljöpartiet vill stärka landsbygden och skapa möjligheter för den att blomstra. För när landsbygden blomstrar får vi en hållbarare värld för alla.

Minskade effekttoppar och 100% förnybar el

Av Elin Söderberg, 8 mars 2018 kl 22:12, Bli först att kommentera

Målet 100% förnybar elproduktion har MP drivit länge. Och nu har det brett stöd i riksdagen att nås till 2040 genom överenskommelsen i Energikommissionen.

Energimyndigheten tittar på hur detta ska nås. Den förnybara elproduktionen behöver byggas ut och samtidigt behöver gamla vindkraftverk vars livslängd tar slut innan 2040 successivt bytas ut. Det är fullt görbart. Men det går också hand i hand med två andra viktiga åtgärder. Det ena gäller energieffektivisering. Fler och fler saker i samhället elektrifieras men vi har också under lång tid haft tillgång till relativt billig el och det har därför inte alla gånger varit lönsamt att investera i energieffektiviserande åtgärder. Det finns en stor potential att göra samma saker eller till och med fler saker men med mindre el. Det andra gäller effekttoppar. Vissa tider på dygnet och dagar på året – särskilt de kallaste vinterdagarna – så använder vi mer el. Dessa kallas effekttoppar. Under effekttopparna toppas energiproduktionen ofta upp med fossila resurser och för att få ett så stabilt elsystem som möjligt är det bra om elanvändningen är så jämn som möjligt, därför är det viktigt att kapa effekttopparna.

Vi i miljöpartiet vill därför minska effekttopparna genom att minska andelen direktverkande el för uppvärmning och öka möjligheterna till lokala och regionala energilager.

Med 100 % förnybar elproduktion så kan vi driva allt vi använder med minimal klimatpåverkan. Och de dagar vi producerar mer än vi själva använder kan vi dessutom exportera elen till länder som annars skulle använda kolkraft.

Befintliga flerbostadshus behöver stöd för energieffektivisering

Av Elin Söderberg, 5 mars 2018 kl 22:34, 4 kommentarer

Vi behöver energieffektivisera befintliga bostadsbestånd. Därför bör ett statligt finansierat energisparlån införas för renovering av flerbostadshus.

Potentialen för energieffektivisering är stor. Vi ska ställa om till 100% förnybar elproduktion till 2040, det utvecklas ständigt ny teknik som använder el och fler elbilar kommer allt eftersom i drift. Det är då viktigt att vi inte slösar denna el, den kan komma till fantastisk nytta genom att exempelvis ersätta kol-el i Tyskland. Idag flyttas positionerna successivt framåt när det gäller energieffektivitet i nyproducerade byggnader. Men vi har ett stort bostadsbestånd som byggts för länge sedan och som är i stort behov av renovering. Genom att införa ett energisparlån för flerbostadshus kan vi höja komforten i dessa bostäder samtidigt som vi frigör el som kommer till nytta i exempelvis elfordon.

Det befintliga bostadsbeståndet bör därför få tillgång till energisparlån för renovering av flerbostadshus.

”Det är ju ingen uppoffring!”

Av Elin Söderberg, 4 mars 2018 kl 23:06, Bli först att kommentera

På nattåget igen.

Träffar en kvinna som besökt en byggnad med lösningar för ett hållbart boende. Vi börjar diskutera varför det är så svårt att förmedla den kreativitet, innovation, samvaro och social hållbarhet som det innebär att lösa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Det är ju ingen uppoffring! Det är så oerhört många mervärden som uppstår!

För några år sedan deltog jag i en bokcirkel kring boken Blue economy. Den samlar exempel från hela världen där man tex producerar värme, odlar livsmedel, skapar textilier m.m. på sätt som tar vara på avfall, gör att jorden blir näringsrikare, ökar den biologiska mångfalden, tar mindre resurser i anspråk eller på andra sätt genom kreativa lösningar gör gott för miljön samtidigt som man skapar sådant som vi människor har behov av.

Exemplen är många. Läste senast idag om en man som byggt sitt hus inuti ett stort växthus. Avloppsvattnet från huset bearbetas och används som näring till växterna i växthuset och de äter vad de själva producerat nästan året runt.

Men av någon anledning stannar ofta dessa pilotprojekt vid att vara just pilotprojekt. Det konventionella byggandet fortsätter som vanligt, den konventionella livsmedelsproduktionen fortsätter som vanligt, vi fortsätter planera städer som vanligt. Det är väldigt enkelt att göra som vi alltid har gjort.

Det är här politiken behöver komma in. Vi behöver visa att ett hållbart samhälle är möjligt och att det är dit vi ska. För börjar vi i stor skala anamma de kreativa lösningarna, innovationerna och samverkan för att bygga ett hållbart samhälle, då kommer fantastiska mervärden på köpet!