Gröna jobb – en av flera åtgärder för långtidsarbetslösa

Av Elin Söderberg, 11 maj 2018 kl 01:20, Bli först att kommentera

Miljöpartiet arbetar med flera åtgärder för att minska och förebygga arbetslöshet. Vi vill bland annat införa fler Gröna jobb, göra det enklare för småföretag att göra sin första anställning och satsa på sociala företag.

Är man sjuk eller arbetslös ska man i Sverige kunna känna sig trygg med våra sociala skyddsnät. Men kan man jobba vill vi skapa bättre förutsättningar att få ett jobb, också för dem som varit arbetslösa länge. Vi vill också förhindra att man inte känner sig delaktig i samhället.

Miljöpartiet vill ha ett rikt kultur- och föreningsliv. Det bidrar bland annat till att alla människor kan vara delaktiga i samhället, oavsett om man för närvarande förvärvsarbetar eller inte.

Klimatet kan inte vänta

Av Elin Söderberg, 9 maj 2018 kl 22:08, Bli först att kommentera

Klimatfrågan ligger högre på agendan för många aktörer nu jämfört med för några år sedan. Näringsliv och kommuner arbetar på olika sätt med insatser för att minska klimatpåverkan. En framgång som ska firas!

Men, gapet mellan vad som görs och vad som krävs för klimatet är enormt.

1992 på världskonferensen i Rio så etablerades FNs ramkonvention för klimatförändringar (UNFCCC), världens ledare samlades kring uppdraget att hejda klimatförändringen. Varje år sedan dess har världens ledare samlats för klimattoppmöten. Några år senare kom Kyotoprotokollet med mål för minskade utsläpp för världens rika länder. År 2007 kom IPCCs 4e syntesrapport som summerar forskning om klimatförändringen. Det blev mittuppslag i alla tidningar. I Sverige blev klimatfrågan allmänt känd. 2009 enades man om att hålla den globala uppvärmning till max 2 grader. 2015 Parisavtalet om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grad samt att utsläppsminskningen skulle göras utifrån aktuell forskning och utifrån global rättvisa (equity).

Klimatfrågan har varit känd länge.

Ändå står vi nu i situationen att vi är på väg mot en global uppvärmning på ca. 4 grader till slutet av seklet. Då barnen som går på förskola idag är pensionärer. 4 grader i global medeltemperatur är en enorm förändring! Senaste istiden var den globala medeltemperaturen bara 6 grader lägre än idag. Och den globala uppvärmning som vi nu orsakar går enormt mycket snabbare!

För att hålla den globala medeltemperaturen under 2 grader måste vi hålla oss till den koldioxidbudget världen har kvar för en sådan uppvärmning. Naturvetenskapligt är det så att en viss mängd växthusgaser i atmosfären leder till en viss uppvärmning. IPCC har beräknat detta globala ”utsläppsutrymme”, forskare har även beräknat hur stor del av denna budget som kan utgöra Sveriges andel. Ska vi i Sverige hålla oss inom vår budget så krävs utsläppsminskningar på 10-15% per år. Eftersom en budget är en budget så innebär det att minskar vi inte tillräckligt mycket första året så måste vi minska ännu mer nästa år.

Vi måste ha en kraftfull klimatpolitik. Nu!

Klimatet kan inte vänta.

Mina svar #pldebatt

Av Elin Söderberg, 7 maj 2018 kl 00:25, Bli först att kommentera

I kvällens Agenda var det partiledardebatt. Några ämnen var utvalda. Ägnar dagens blogg åt att säga några ord om varje ämne.

Välfärd och jobb

Sverige ska ha stabila sociala skyddsnät, tillgänglig högkvalitativ vård och en skola där alla barn blir sedda och får förutsättningar att utvecklas utifrån sina behov.

Detta är viktigt och värt att vi finansierar gemensamt. Kvalitén i välfärden ska inte offras för skattesänkningar.

Småföretagare bör få bättre förutsättningar. Man ska kunna vara sjuk och föräldraledig oavsett om man är egenföretagare eller anställd. Våra system är idag uppbyggda som om alla jobbade 8-17 fem dagar i veckan. Men så ser inte verkligheten ut. Man kanske jobbar deltid, har en firma som man gör något med eller pluggar vid sidan av. Sociala skyddsnätet ska funka väl oavsett.

Lag och ordning

Alla är överens om att det behövs fler poliser. Men det bredare perspektivet saknas.

Straff vid brott har tre syften: att avskräcka från brott och straffa en skyldig, att skydda människor från någon som kan utgöra fara för andra, samt att rehabilitera personen till att inte återfalla i kriminalitet eller göra samma brott igen. Misslyckas vi på den sista punkten så behöver poliser och hela rättsväsendet lägga stora resurser på att hantera samma personer om och om igen. Därför behöver vi stärka den ”rehabiliterande” delen i rättssystemet.

För flera viktiga offentliga jobb, som polis, sjukvård, skola så har det sedan lång tid tillbaka skurits ner på personer som jobbar med olika stödjande uppgifter, det kan vara administrativ personal, organisatoriska uppgifter, kommunikativa uppgifter m.m. detta måste upphöra. Det finns flera jobb som kan göras av personer med annan eller kortare utbildning, som skulle ge dem som är utbildade till poliser, läkare eller lärare bättre arbetsmiljö och mer tid att göra det de är bäst på. Det skulle göra att fler vill börja med yrket och stanna i det. Det skulle också höja den totala kvaliteten i dessa viktiga verksamheter.

Migration

Alla människor är lika värda. I en situation när de 65 miljoner människor på flykt idag, väntas öka till 200 miljoner 2050 så behöver vi bygga upp robusta system för flyktingmottagande, migration och etablering. Att stänga dörren löser inga problem. Det riskerar dock att bygga upp en internationell säkerhetspolitik krutdurk. Dessutom så behöver Sverige fler människor för att fylla de behov vi har på arbetsmarknaden. Ett stabilt högt mottagande med god etablering är en vinst för individen, för svenska samhället och för det internationella säkerhetspolitiska läget.

Klimat och miljö

Debatten inleddes av en duell mellan Isabella Lövin (MP) och Liberalernas Jan Björklund ikväll. Och det blev solklart, Björklund vill inte göra ett skvatt för klimatet i Sverige. Under sitt inledande anförande hade han gott om tid och han nämnde inte ett enda klimatpolitiskt förslag. Han vill vänta på att EU ska enas om en koldioxidskatt och sedan vill han sitta och vänta på att ny teknik ska regna som manna från himlen. Klimatförändringen sker här och nu. Svenskars konsumtionsbaserade utsläpp är ca 11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, varav drygt 3 ton är varje svensks andel av den offentliga konsumtionen. Detta måste ner till ca 1 ton. Så snart det bara går. Då måste vi planera samhället på ett nytt sätt, stötta teknikutveckling, bygga fossilfria transportlösningar, investera i förnybar energi, stödja industri i teknikutveckling, ge verktyg till offentlig sektor att upphandla mer klimatsmart… Det behövs kraftfull klimatpolitik på alla fronter. Liberalerna nämnde inte ett enda förslag.

Moderaternas Kristersson sa i debatten att laddstolpar och kliv inom svensk industri är viktigaste åtgärderna. Något som Miljöpartiet redan infört stöd för, genom industriklivet och klimatklivet. Industriklivet stödjer utveckling inom tung industri och har redan bidragit till att SSAB, LKAB och Vattenfall samarbetar för att utveckla teknik som gör att de kan använda vätgas istället för kol i stålindustrin, samt till att Cementa nu jobbar mot fossilfrihet. Klimatklivet medfinansierar investeringar som minskar utsläpp av växthusgaser som annars inte skulle vara ekonomiskt genomförbara, bland annat utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet.

KD:s Ebba nämnde att vi inte borde importera kött som producerats på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Det är helt sant och något som Miljöpartiet driver på för. Vi vill tex. inför skatt på ”fulkött”. Vilket innebär att kött som producerats på ett sådant sätt att man använder stora mängder antibiotika på friska djur får en skatt. Bra för svenska bönder och bra för att hejda antibiotikaresistensen.

Svenskarna listar klimatfrågan som det man oroar sig mest om i SOM-institutets mätningar. Det är en sorg att de andra partierna inte lyckas presentera vettigare förslag än dessa.

Det är NU vi måste ställa om. Klimatet kan inte vänta.

PS: Vill du kolla din egen klimatpåverkan går det att göra här.

Medborgare är mer än skattebetalare – reflektioner kring 1 maj

Av Elin Söderberg, 2 maj 2018 kl 20:50, 2 kommentarer

Igår var så första maj. En viktig dag för att uppmärksamma arbetares rättigheter. En dag som påminner om kampen för 8 timmars arbetsdag och som får mig att undra när tiden ska bli mogen för 6 timmars arbetsdag. Det var trots allt bara hälften av befolkningen som förvärvsarbetade när 8 timmar infördes. Sedan dess har vi dessutom sett både ökad mekanisering och digitalisering.

Det jag tänkt på mest dessa dagar är dock synen på medborgare. Allt för ofta upplever jag att människor i politiska diskussioner reduceras till konsumenter eller skattebetalare. Så också i Moderaternas skuggbudget. De talar om att det ska löna sig att arbeta, men reformerna de vill göra är till för att det ska svida rejält att inte förvärvsarbeta.

Jag vill ha en politik som ser hela människan. Människor bidrar till samhället med så ofantligt mycket mer en den skatt vi betalar. Människor tröstar, utvecklar idéer, finns hos en anhörig som får vård, sprider glädje, tar hand om hemmet, uppfostrar barn, diskuterar, filosoferar, studerar, deltar i föreningar, skapar konst och kultur, säger ifrån, resonerar, förklarar och mycket mycket mer.

Från arbetarrörelsens kamp för 8 timmars arbetsdag står vi idag med vissa partiers kamp för att arbetarna ska arbeta så mycket som möjligt. Snabbare, effektivare, längre och till högre ålder. Vi bör istället sätta fokus på hur kan vi tillvarata den utveckling vi haft för att skapa mer livskvalitet för människor.

EU till Västerbotten med sammanhängande tågpolitik

Av Elin Söderberg, 30 april 2018 kl 23:03, 4 kommentarer

Idag var Jakop Dalunde (MP), EU-parlamentariker, på besök i Umeå. Vi fick en presentation av RUGDISED och Hållbara Ålidhem två projekt i Umeå som lyfter fram lösningar för ökad cykling, energieffektivisering, solceller, energilagring i mark, lastcykeldelning och mycket mer. Dessa exempel, som flera andra, visar att teknik och lösningar finns. Det viktiga nu är att se till att de energieffektiva och klimatsmarta lösningarna blir praxis i byggande och samhällsplanering.

Vi fick även tillfälle att diskutera tåg. Vi i Miljöpartiet arbetar för att Norrbotniabanan ska byggas. Den är en viktig del för klimatsmarta transportlösningar i hela EU eftersom den knyter samman de verksamheter och personer som finns i norra Sverige med övriga landet och Europa. Men för att på riktigt tillvarata järnvägens möjligheter behöver mycket mer komma till stånd.

Om vi jämför flyg med tåg (jag går inte in på klimatnyttan här, för den känner ni till) så har vi idag konkurrens inom flyget mellan olika bolag. Det har gjort att priset på flyg har sjunkit och är i många fall billigare än tåg. Tågen i Europa har inte denna konkurrens. Flyget har ett arbetsspråk, engelska. Vilket gör att piloter i hela Europa kan kommunicera med flygtornen. Tågen har arbetsspråk utifrån det land de kör i, vilket gör att lokförare som ska köra ett tåg genom flera länder, måste kunna alla dessa länders språk. För flyget så delar alla bolag sina resedata, vilket gör att externa aktörer på en hemsida kan visa alla olika kombinationer av resor mellan två orter. Tågbolagen vill inte dela sin data och en tredje part kan därför inte presentera alla möjliga tågresor mellan två orter. Om man idag bokar en flygresa med ett byte och det första planet blir försenat så finns avtal mellan bolag som gör att du får bokat en ny resa med andra bolaget. För tågen finns inte denna typ av avtal, om första tåget blir försenat måste du själv boka om och betala för en ny tågresa för andra delen av resan.

Allt detta vill vi i Miljöpartiet råda bot på. Tågen är klimatsmarta, effektiva och attraktiva – men då krävs det också att politiken ger dem förutsättningar att nå sin fulla potential. För att hejda klimatförändringen är det självklart att tågen ska lösa en mycket större andel av våra transportbehov i framtiden. För det krävs proaktiv tågpolitik. Nu.

Bioekonomi och industrins möjligheter

Av Elin Söderberg, 26 april 2018 kl 22:47, 2 kommentarer

Allt vi kan göra av olja går att göra av skog. Nästan.

Det skapar fantastiska möjligheter att bli kvitt fossilberoendet, men ställer också krav på att vi slår vakt om ett hållbart skogsbruk. För så mycket olja som vi utvinner globalt idag, finns det inte skog globalt att bruka på ett hållbart sätt. Särskilt inte om vi samtidigt ska öka nettoupptaget av koldioxid i biosfären för att klara Parisavtalet och hejda förlusten av biologisk mångfald.

På resan till det helt fossilfria hållbara samhället så kommer vi behöva avvänja oss från fossilberoendet genom att ersätta en hel del fossila produkter med biobaserade produkter. Det är därför oerhört intressant att följa teknikutvecklingen och de investeringar som nu görs för att tex. producera biodiesel från restprodukter, byta ut oljepannor mot pelletspannor eller annan bioenergi samt utveckla nya metoder för att producera biobensin.

När jag besökte SCA i Obbola så berättade de bland annat att de ser över möjligheten att gå från olja till biobränsle vilket skulle bidra till att de blir kvitt behovet av 7000 kubikmeter olja per år. Det är en enorm klimatnytta!

Vi diskuterade även möjligheten att producera biodrivmedel från restprodukter från deras produktion. De arbetar nu med att utveckla detta område. Ska Sverige bli självförsörjande på biodrivmedel är det avgörande att vi tillvaratar restprodukterna från de olika delarna i skogsindustrin och förädlar dem.

Det var ett oerhört intressant besök och jag är mycket tacksam för att ha fått möjligheten att lära mig mer om deras verksamhet. Det ger fler perspektiv i arbetet att utveckla politik som skapar möjligheter för omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Industri mot en cirkulär ekonomi

Av Elin Söderberg, 25 april 2018 kl 23:40, 4 kommentarer

I veckan besökte jag Rönnskärsverken i Skellefteå.

En industri som i huvudsak tillverkar koppar, men även andra metaller såsom silver och bly. De återvinner även elektronikskrot. Gamla kretskort och elektronik vars metaller kan återvinnas och komma in i nya kretskort och mobiler. Med all elektronik vi använder idag är det viktigt att vi har väl fungerande system för materialåtervinning.

De har även möjlighet att använda andra restprodukter. Därför diskuterade vi en del kring lagstiftning och annat som kan behöva ses över för att möjliggöra övergång till en mer cirkulär ekonomi.

Det var mycket trevligt att lära mig mer om deras verksamhet. Det gav också uppslag till nya idéer för politik som kan bidra till en cirkulär ekonomi och ett fossilfritt, hållbart samhälle. Steg för steg ska vi nå dit. Klimatet kan inte vänta och en omställning till ett hållbart samhälle kommer inte trilla ner från himlen av sig själv. Det kräver att vi agerar. Nu.

Besöker Väven måndag kväll

Av Elin Söderberg, 23 april 2018 kl 02:12, Bli först att kommentera

Klimatetförändringen sker här och nu. Den sätter käppar i hjulen för visionen om ett hållbart samhälle med livskvalitet för alla.

Ikväll, måndag 23 april, är jag inbjuden till stadsbiblioteket på Väven i Umeå att hålla en presentation. Självklart kommer jag prata om klimatförändringen Hur den påverkar oss i Västerbotten och globalt. Varför det är #NU vi måste agera. Och om Miljöpartiets Klimatfärdplan där vi samlat klimatpolitik inom flera olika områden.

Alla är varmt välkomna!

https://www.facebook.com/events/170704040163893/?ti=cl

Ekotransport 2030

Av Elin Söderberg, 19 april 2018 kl 00:48, 2 kommentarer

Ny statistik för Sverige har presenterats. I fjol var det tydligt, bilarna blev effektivare, vi använde större andel förnybara drivmedel men vi körde mer. Dvs. av de tre ben som 2030-sekretariatet följer så gick bilen och bränslet åt rätt håll medan beteendet gick åt fel håll.

Men när man i år hoppats att även beteendet skulle vänt åt rätt håll, dvs. att antalet fordornskilometer skulle börja minska. Så blir man besviken. Det visar sig att bilarna som sälja är törstigare, att andelen förnybart hamnat på en platå samt att beteendet fortsätter åt fel håll.

När de som besökte konferensen Ekotransport 2030 fick tycka till med mentometerknappar så ansåg 95% att det finns utrymme för mer politiska styrmedel för att vi ska klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta.

Vi i Miljöpartiet vill med varm hand leda omställningen till fossilfrihet. Utifrån alla våra geografiska olikheter kan vi införa rätt lösning på rätt plats så att alla får vara del i arbetet med att klara klimatutmaningen. Det kräver dock att det finns politiker i riksdagen som kämpar för att vi faktiskt ska nå klimatmålen och lever upp till Parisavtalet. Det vill vi i Miljöpartiet säkerställa. Klimatet kan inte vänta.

Skatt på ”fulkött” ger bättre konkurrensvillkor för norrländska bönder

Av Elin Söderberg, 16 april 2018 kl 22:17, 1 kommentar

Att ett av våra mest värdefulla läkemedel missbrukas i syfte att kompensera för en dålig djurhållning är inte acceptabelt.

Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning, men måste trots det konkurrera med billigt ”fulkött” från djur som fötts upp på ohållbart sätt med rutinmässig användning av antibiotika.

Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor.

Sverige är idag det land inom EU som använder allra minst antibiotika i sin djuruppfödning. Ett stort problem är att man på många håll inom unionen väljer att använda antibiotika till grupper av friska djur snarare än att behandla det enskilda djuret som är sjukt. Inom EU används 90 procent av antibiotikan för att behandla grupper av djur, bara 10 procent för enskild behandling av de djur som faktiskt är sjuka. I Sverige är situationen det omvända, bara 10 procent av antibiotikan ges som gruppbehandling.

Vi i Miljöpartiet vill införa en ny skatt på kött från djurhållning där antibiotika används rutinmässigt under uppfödningen.

Nivån på skatten bör sättas så att den verkar pådrivande i omställningen till en hållbar djurhållning med förbättrade förhållanden för djuren där antibiotikaanvändningen är låg och ansvarsfull, såväl inom EU som i andra länder som Sverige handlar med. Till viss del liknar detta upplägg kemikalieskatten på elektronik, där produkter som inte innehåller vissa giftiga kemikalier får skatten nedsatt.

Skatten ska utformas med utgångspunkten att den inte innebär någon extra kostnad för de bönder som använder antibiotika ansvarsfullt för att behandla sjuka djur så som praxis är i Sverige redan idag.

Detta innebär att våra norrländska bönder får bättre konkurrensvillkor. Bra för djuren, bra för svenska bönder och bra för att hejda antibiotikaresistens!