Idag skriver representanter från Familjejordbrukarna, Framtidsjorden, Förbundet Sverige Småbrukare, Jordens Vänner, NordBruk och Odlarföreningen Små frön i VK om vikten av att höja den egna självförsörjningen av livsmedel. Jag delar deras uppfattning. Det finns många värden som talar för att vi borde jobba för att mer av den mat vi äter i Sverige produceras här lokalt.

Krisberedakap

Som skribenterna lyfter är det bra om vi har tillgång till mat lokalt i händelse av kris. Jag och Miljöpartiet vill se satsningar på både ökad livsmedelsproduktion och etablering av bioraffenaderier så att vi kan trygga hållbar tillgång på både mat och drivmedel.

Mindre utsläpp från transporter

Att äta mer lokalproducerat gör att mindre av den mat vi äter har behövt åka flyg och lastbil och därmed blir klimatpåverkan lägre.

Mindre användning av antibiotika, bekämpningsmedel mm

I Sverige har vi en djurskyddslagstiftning som andra länder inte är i närheten av. Vårt klimat gör också att vi kan använda mindre bekämpningsmedel än i andra länder. Miljöpartiet vill exempelvis införa skatt på importerat ”fulkött” dvs, kött från produktion där man använder stora mängder antibiotika på friska djur, vilket bidrar till att antibiotikaresistensen växer.

Ökad sysselsättning här

Genom att producera biodrivmedel och livsmedel lokalt så skapas fler jobbtillfällen lokalt.

Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi

Genom att utveckla det lokala jordbruket. Bygga upp ett riktigt hållbart skogs- och jordbruk. Så kan vi få en mer cirkulär ekonomi där vi tänker kretslopp lokalt och får bra mat med liten miljöpåverkan.

Miljöpartiet vill se ökad svensk hållbar livsmedelsproduktion genom att:

– offentlig sektor upphandlar lokalproducerat

– skatt på importerat kött med hög antibiotikaanvändning

– strategiskt arbeta för en ökad inhemsk hållbar livsmedelsproduktion

– att de krav som ställs på miljö- och djurskydd vid matproduktion i Sverige också ska ställas i all offentlig upphandling, minst

– stimulera jordbrukares ekosystems- och miljötjänster genom att satsa på miljöstöd inom landsbygdsprogrammet

– införa ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök

– utforma upphandlingen av mat till skolor och äldreboenden så att fler ekologiska och lokala producenter kan delta i upphandlingen

– främja naturbeteskött så att fler djur får beta i naturen – vi vill bland annat sätta ett mål för hur stor yta som ska vara naturbetesmarker  och öka miljöersättningen inom jordbruksstödet för ängs- och betesmarker

– stödja utvecklingen av nya vegetariska livsmedel och odling av svenska grödor som är rika på protein

Vi ska vara stolta över det svenska jordbruket. Det är dags för bättre förutsättningar för våra lantbrukare. Alla behöver vi äta och då ska vi se till att vi i Sverige producerar näringsrik, god mat som vi kan äta med gott samvete.

Vi i Miljöpartiet vill säkerställa att vi har en bra järnvägsinfrastruktur i hela landet. Idag meddelade vi i regeringen att Norrbottniabanan kommer att byggas Umeå-Skellefteå. 7 miljarder har avsatts. Det är en efterlängtad nyhet för många, både näringsliv och privatpersoner.

Kommentar i SVT Västerbotten om beslutet att finansiera bygge av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå

För att klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så behöver järnvägen i Sverige både rustas upp och byggas ut. Vi har nu i regering hittills meddelat att vi kommer bygga fyrspår mellan Uppsala och Stockholm (vilket även är positivt för oss som reser från norra Sverige till Stockholm), höjt finansieringen för underhåll av järnvägen med 47% jämfört med förra Allians-regeringen samt lämnat besked om att Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Umeå ska byggas.

Vilken politik är det som är viktig?

Den som det talas mest om, eller den som syftar till att lösa reella stora problem?

Hur ska en kunna avgöra detta, om det som det skrivs mest om, som det läggs fram mest förslag om, inte löser de problem som är störst (eller ens är problem)?

Senaste tiden har det självspelande pianot i migrationsdebatten spelat på: något parti pratar migration, media pratar migration, något parti pratar migration, några väljare pratar migration, fler partier pratar migration, media skriver mer om migration, partier pratar ännu mer om migration osv.

Men om vi tar några steg tillbaka, observerar Sverige, hur ser verkligheten ut? Vilka samhällsutmaningar är det på riktigt som vi har. Vilka problem är det som partierna faktiskt måste lämna förslag på hur de vill lösa?

Vi har högkonjunktur och låg arbetslöshet. Det går bra, det är inte akut att tala jobbpolitik, men det är rimligt att lägga förslag på minskad diskriminering på arbetsmarknaden, eftersom utlandsfödda har svårare att få jobb.

Vi har (som sig bör) höga förväntningar på välfärden, vilka vi inte lever upp till. Partierna bör kunna berätta hur man tänker sig att vi ska kunna rekrytera den personal som behövs i välfärden, och skapa förutsättningar för dem att få god arbetsmiljö och göra ett bra jobb.

Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i planetens historia. Pollinerande insekter dör i en skrämmande omfattning. Insekter som är nödvändiga för att vi ska kunna odla vår mat. För att pollinera växter som andra djur äter, som är föda till andra djur osv.

Vi har ratificerat Parisavtalet, men utsläppen av växthusgaser globalt ökar, (även om Sveriges territoriella utsläpp minskar). Andra länder söker efter ett land som kan visa vägen. Sverige rankas högst när det gäller klimatpolitik, vi har tagit ett internationellt klimatledarskap som många vill lära av. Ändå är vi bara 4a, inget land innehar plats 1-3. Som läget ser ut nu är vi på väg mot en global uppvärmning på ca 4 grader till slutet av seklet. (Att jämföra med att istiden var 6 grader kallare än idag i medeltemperatur.) Slutet av detta sekel är när dagens dagisbarn är i 80årsåldern. 4 grader varmare medeltemperatur innebär enorma konsekvenser: fler skogsbränder, lägre grundvattennivåer, minskade skördar av vete och majs med ca 40% i Amerika, varmaste dagarna runt medelhavet blir 8 grader varmare – vilket ger stora hälsokonsekvenser, översvämningar, havsnivåhöjning etc. Natur- och väderkonsekvenser som i sin tur ger effekter på infrastruktur, samhälle, ekonomi och säkerhetspolitik.

Inför höstens val så lyfter partier fram sådant som att ”i Sverige ska all lära sig svenska”. Vad är det för problem de vill lösa? Invandrare som kommer till Sverige är hejare på att lära sig svenska. Det finns några från England och USA som tar några år på sig innan de får tummen ur eftersom de kan använda engelskan i jobbet. Att som riksdagsparti gå till val på att vara hård med att asylsökande ska lära sig svenska löser inte något reellt problem. Det gör dock ett annat problem större – diskriminering på arbetsmarknaden – eftersom det göder fördomar som kan ligga och gro.

Jag vill att partier som ska leda vårt land i riksdag och regering tar upp reella problem och kommer med sina förslag utifrån sina ideologier och visioner om vilket samhälle vi ska ha.

Jag vet vad vi i Miljöpartiet prioriterar. Vi står inför mänsklighetens kanske största utmaning. Vi måste ställa om samhället så vi hejdar klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Det är #NU vi måste agera. Klimatet kan inte vänta!

Den är värd att fira! Den biologiska mångfalden.

Denna artrikedom, skönheten, mångfalden, de finurliga olikheterna, hur djur och växter samverkar, hur vi får rent vatten, syre att andas, hur vi alla är sammanlänkade. Det är sådär vidunderligt fantastiskt att det är svårt att sätta ord på.

Denna dag påminner också om hur den biologiska mångfalden är hotad. Att vi idag befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter i planetens historia. Den förra var när dinosaurierna dog ut. Mänsklig aktivitet, hur vi format samhället hittills, har lett till att vi sågar grenen vi sitter på. För vi är helt beroende av den biologiska mångfalden.

Vi behöver ett politiskt ledarskap som inte bara ser till hur vi människor interagerar med varandra, utan också till hur vi interagerar med ekosystemen. Vi behöver ett politiskt ledarskap som utvecklar samhället så att vi hejdar förlusten av biologisk mångfald och kan leva med hög livskvalitet, inom planetens gränser.

Klimatförändringen sker här och nu. Allianspartierna vill slå vakt om gammal teknik och gamla lösningar, samtidigt kommer konsekvenserna av klimatförändringen som ett brev på posten. Krafttag behöver tas nu för att bygga ett hållbart samhälle med livskvalitet för alla. Norrländska företag är precis som alla andra beroende av stabila ekosystem.

Moderaternas Edward Riedel hävdar att flygskatten skulle påverka näringslivet i norra Sverige. Men missar det faktum att flygskatten är en av flera insatser som Miljöpartiet gör, bland annat just för att skydda näringslivet mot klimatförändringens konsekvenser. Att betala några kronor extra per flygresa för att påminnas om att välja transportsätt med lägre klimatpåverkan när det är möjligt, är långt mycket billigare än att lägga om verksamheten pga konsekvenserna av en global uppvärmning långt över 2 grader.

I Norrland finns ett fantastiskt företagande. Skogsindustri, byggindustri, produktion av arbetsmaskiner och specialiserade underleverantörer, lantbruk, fiskodling, turismnäring, en hel uppsjö digitala företag och mycket mer. Företag som är helt beroende av goda förutsättningar att skörda skog, skörda foder till korna, av underleverantörer i andra mer klimatkänsliga länder, av ett vackert snötäcke om vintrarna, som allt påverkas av klimatförändringen.

Gång på gång har Moderaterna hävdat att flygskatt och koldioxidskatt på drivmedel är norrlandsfientligt, men de säger inte ett ord om syftet med dessa skatter – att hejda klimatförändringen. Miljöpartiet inför inte skatt på fossila drivmedel och flygresor för att det är kul, vi miljöpartister sitter i samma båt som alla andra när det gäller våra transporter. Men idag bidrar medelsvenskens konsumtion till 8 ton koldioxidutsläpp per år, puls 3 ton om vi fördelar offentlig sektors konsumtion. Vi behöver komma ner till ca 1 ton per person. Då kräver medborgarna att vi politiker också skapar förutsättningar för det.

Så, om Moderaterna inte vill göra något åt våra klimatutsläpp, då måste de också se oss alla i ögonen och säga att de struntar i konsekvenserna av klimatförändringen och förklara hur Moderaterna tänkt att svenska företag och medborgare ska anpassa sig till en global uppvärmning på långt över 2 grader. För konsekvenser kommer – även här i Norrland.

Vi i Miljöpartiet vill bygga en infrastruktur i Sverige så att vi kan röra oss snabbt och smidigt, i hela landet, utan att påverka klimatet. För det krävs tydlig riktning, långsiktiga spelregler – det som näringslivet efterfrågar – och stöd till innovationer och investeringar. Det har vi i Miljöpartiet visat att vi är beredda att leverera i regering och det kommer vi fortsätta göra om vi får fortsatt förtroende att leda landet mot en hållbar framtid med livskvalitet för alla.

Vi i Miljöpartiet har ett långsiktigt perspektiv och en positiv framtidsbild om Sveriges utveckling. Det tycks Moderaterna sakna. För en sak är säker, eftersom klimatförändringen redan satts i rullning så finns inte längre scenariot ”business as usual”, vägrar ni en aktiv klimatpolitik, då står ni med skägget i brevlådan när ni ska försöka förklara för medborgarna hur vi ska anpassa oss till de nya förutsättningarna.

Att införa en skatt på det enda transportslag som idag saknar det är ett steg mot en hållbar framtid– att blunda för klimatförändringen är norrlandsfientligt.

Elin Söderberg (MP)

Riksdagskandidat

Tågtrafiken är oerhört viktig för att vi ska få tillgängliga klimatsmarta transporter för både personer och gods i hela landet.

Järnvägsunderhållet har varit eftersatt. Därför har Miljöpartiet i regeringen denna mandatperioden återtagit kontrollen över järnvägsunderhållet. Regeringen har även ökat anslagen till kollektivtrafik i glesbygd och ökat järnvägsunderhållet med över 1,4 miljarder kronor per år under perioden 2016 – 2018.

Nästa mandatperiod vill vi ta fram en nationell tågförsörjningsplan som omfattar alla de tåglinjer som har betydelse för kommunikationssamband mellan landets olika delar. Det innebär att kollektivtrafiklagen behöver revideras och kompletteras med krav på en nationell långsiktig trafikförsörjningsplan.

Vi kommer även verka för att Sverige får en nationell godsstrategi som gynnar klimatsmarta transporter. Det behövs ett helhetsperspektiv som beaktar olika transportslag, olika drivmedel, möjligheter för överflyttning från tex. lastbil till tåg och sjöfart samt verksamheters olika transportbehov.

Järnvägen är en nationell infrastruktur som ska fungera väl, i hela landet.