Ungefär tio procent av våra djur, växter och svampar i Sverige är hotade och på global nivå är vi nu inne i den sjätte stora massutrotningen av arter som skett sedan 540 miljoner år tillbaka.

Vad beror det på?

Biologisk mångfald innebär att det finns en stor variation mellan och inom djur- och växtarter och ekosystem.  Ofta handlar det om undanträngning, då det byggs städer, vägar och vid utvinning av fossil energi (särskilt allvarligt är utvinning av brunkol  och oljesand som ödelägger enorma områden). Jordbruksmark eller skogsbruk med endast ett fåtal arter tränger också undan andra arter. Detta beror på att människan under en lång tid försökt rationalisera produktionen genom att skapa storskaliga system med en gröda.

Övergödning, giftiga utsläpp, främmande ämnen och bekämpningsmedel som påverkar fler arter än just de som de används mot, skadar också den biologiska mångfalden. Av den koldioxid människan släpper ut i atmosfären, tas ungefär en tredjedel upp av haven, det leder till försurade hav och korallblekning och en förlust av de arter som levt i korallreven. Som grädde på moset kommer sedan klimatförändringen. På grund av mänsklig aktivitet värms nu jorden upp mycket och väldigt snabbt. Just hastigheten gör det svårt för arter att anpassa sig.

Vad som orsakade de fem tidigare massutrotningarna av arter de senaste 540 miljoner åren är till vissa delar okänt. Men vad som orsakar denna sjätte massutrotning vet vi, det är vi människor.

Vi behöver därför ett tydligt politiskt ledarskap som ställer om samhället för att hejda massutrotningen och främja biologisk mångfald. Vi behöver styrmedel som ställer om till en cirkulär ekonomi, som främjar hyggesfritt skogsbruk och ekologisk odling, som skapar goda förutsättningar för våra bönder att producera livsmedel på ett sätt som skapar mer mångfald. Vi behöver också kraftfull politik för att hindra att främmande ämnen tillförs naturen så att vi kan ha cirkulära organiska kretslopp utan gifter. Vi behöver även hejda klimatförändringen så mycket det bara går.

Vi människor är en del av den biologiska mångfalden. Stärker vi den så skapar vi bättre förutsättningar för alla arter, inklusive oss själva.

I dagarna börjar årets klimattoppmöte. Denna gång i Bonn. Världen är tyvärr fortfarande på väg åt fel håll. Forskare varnar för konsekvenser vid en global uppvärmning över 2 grader som världens ledare bedömt oacceptabla. Men, just nu nås inte de mål som satts och för att hålla oss under 2 grader krävs ännu mycket mer.

Att minska utsläppen av växthusgaser är oerhört viktigt och också akut. Varje utsläpp läggs till ”täcket” över oss i flera hundra år framöver.

Kraftfull politik som säkerställer att vi håller den globala uppvärmningen gör att vi undviker katastrofala konsekvenser. Men mer än så, den ger också många positiva mervärden! Vi får renare luft och mindre buller. Samverkan för att möta klimatutmaningen kan även leda till bättre relationer och färre konflikter. Framtiden blir ljusare och mindre problematisk om vi vågar ställa om idag. Stoppar man huvudet i sanden och fortsätter med utsläppen, kommer dock konsekvenserna bli mycket omfattande och vara värre för såväl ekosystem, ekonomi, migration, närmiljö som säkerhet.

Det är en utmaning att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Men det är på intet sätt en uppoffring.

https://www.nytimes.com/interactive/2017/11/06/climate/world-emissions-goals-far-off-course.html?_r=0

En härlig sak är att när vi jobbar för att hejda klimatförändringen och anpassa samhället så att det står pall för klimatförändringen, då får vi också förmånen att utveckla våra städer och samhällen att bli riktigt vackra och härliga att leva i. “Attraktiva” är ju ett svårt ord. Vad som är attraktivt för en person behöver inte vara det för en annan. Men några saker kommer av att utveckla samhället så att utsläppen av växthusgaser blir mindre, upptagen av koldioxid blir större och anpassningen till klimatförändringen gör att försäkringsskadorna blir färre.

Gör vi detta kan vi exempelvis få städer med snygga tak med inkorporerade solceller, renare luft, skogsdungar där barnen kan leka och ekorrarna får tillhåll, parker och ängsmark längs vägarna där fjärilar och bin surrar, tystare och mer rofyllda gator, mer utrymme att promenera och cykla, vackra träbyggnader, närhet till dagis och mataffären, schyssta cykelparkeringar under tak, gröna väggar och tak på byggnader som skapar lummighet, bäckar med grönska och dammar där vi kanske får mata ankor.

Jag vet inte om ni tycker det känns “attraktivt”? Men jag skulle gärna bo i en stad som hade allt detta!

Navelskåderi, är det det det kallas? När man försjunker i detaljerna just i ens närhet och missar helheten. Det händer en del i politiken. Att politiker driver sin fråga så hårt att allt annat blir ovidkommande. Att de slåss så mycket för att sänka skatterna nu, och skapa guldlägen för företagen nu, att de inte kan lyfta blicken och missar att förutsättningarna ändras runt dem. Det kan även hända företag. Den kortsiktiga vinsten blir, kanske omedvetet men dock, viktigare än företagets totala överlevnad.

Det finns flera klassiska exempel. Kodak trodde inte på digitalkameran och nu har vi inte längre några “kodak-moments”. Stora, framgångsrika företag som har försvunnit helt.

Flexibilitet, omvärldsanalys och långsiktighet är idag viktigare än någonsin. De perspektiven är en förutsättning för att Sverige ska vara ett bra land jämfört med andra. (Det bäste vore ju såklart om alla länder var riktigt bra att leva i.) Men mer än så, de perspektiven är en nödvändighet om jorden ska förbli en bra plats att leva på.

När man dragit igång en klimatförändring som är så omfattande som vi gjort och arter dör ut i den takt de gör idag, då måste man lyfta blicken och börja göra saker annorlunda.

Men, det behöver inte vara någon motsättning mellan kortsiktig vinst och omställning till hållbarhet. En del tycks tro det, drar öronen åt sig, gräver ner hälarna i sanden och blir rädda för politik som syftar till att ställa om samhället till hållbarhet, så att jorden förblir en bra plats att leva på.

Det går att göra en smart omställning! Det kräver bara lite flexibilitet, omvärldsanalys och långsiktighet. Så kan svenskt näringsliv få vinst idag och samtidigt ställa om till cirkulär ekonomi, hållbarhet och långsiktig överlevnad. Det näringslivet alltid efterfrågar är långsiktiga spelregler. Industriklivet är en sådan satsning. Den sträcker sig till 2040 är ett konkret sätt att understödja svensk industri att blomstra inom planetens gränser.

Jag har jobbat med klimatpolitik inom Miljöpartiet i flera år och en sak är vi överens om, det vore helt ologiskt för Miljöpartiet att driva politik som får svensk industri att flytta utomlands. För det skulle med stor sannolikhet leda till att utsläppen ökar och utsläpp känner inga nationsgränser. Så jag kommer göra allt jag kan för att ytterligare stärka svenskt näringslivs förutsättningar att bli världsledande när det gäller hållbarhet, vilket också kommer stärka vår konkurrenskraft.

Med navelskåderi kommer vi stå och stampa i lösningar för 1900-talet. För att jorden ska förbli en bra plats att bo på krävs flexibilitet, omvärldsanalys och långsiktighet.

I helgen träffades över 60 miljöpartister från de fyra nordligaste länen. Helgen bjöd på många härliga möten och ett otroligt energigivande program. I förmiddags deltog jag i ett panelsamtal tillsammans med miljöminister Karolina Skog, bostadsminister Peter Eriksson och Agneta Granström, regionråd i Norrbotten. Vi samtalade om visionen för 2050.

På bilden: Karolina Skog, Elin Söderberg, Agneta Granström, (bakifrån:) Peter Eriksson, Eva Goes.

Till att börja med måste man se sanningen i vitögat. Idag så är vi inne i den 6:e massutrotningen av arter i planetens historia, vi förlorar biologiskt mångfald i en skrämmande takt. Vi börjar också se de första större negativa konsekvenserna av klimatförändringen, en förändring som även om vi skulle upphöra helt med att släppa ut växthusgaser idag, kommer fortsätta under lång tid framöver i och med fördröjningarna i systemet. Miljöpartiet är idag det enda partiet i riksdagen som är beredda att göra vad som krävs för att ändra kurs så att vi håller oss inom de planetära gränserna och bygger ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Utan denna omställning kommer vi 2050 befinna oss i ett samhälle där vi i Sverige har kraftiga skyfall med erosion, ras och skred som följd, en havsnivåhöjning som eroderar kusten i södra Sverige, där kortare snö-perioder gör att vi lever i mörker längre del av året, där dagvatten-systemen överbelastas med översvämningar som följd och försäkringsbolagen inte kommer vilja försäkra de hus som numera (2050) är i för stor risk för ras, skred eller översvämning. Eftersom Sverige inte lever i någon bubbla kommer vi också påverkas av klimatkonsekvenserna i andra länder. De platser som tidigare producerat de livsmedel vi importerat kommer inte kunna producera lika mycket, på många platser på jorden kommer levnadsförutsättningarna blivit så dåliga att människor migrerar och klimatflyktingarna kommer 2050 vara många många fler än idag. Utan en omställning, kommer vi ha än sämre luft i städerna, med fler luftvägssjukdomar, och trängre på gatorna då urbanisering och förtätning samtidigt som man sätter bilen i centrum leder till trängsel.

Om miljöpartiet får styra, kan samhället 2050 se helt annorlunda ut. Vi kommer smidigt kunna transportera oss vart vi vill på bästa lämpliga sätt, då vi inte äger varsin stor bil utan enkelt har tillgång till de lösningar som vi har behov av för varje resa. Vi kommer ha städer med mycket grönska som ger god luftkvalitet, ger livskvalitet åt människorna, som kan ta hand om regnet utan att vi får översvämningar och som främjar biologisk mångfald. Vi kommer ha ett skogsbruk med artrikedom, vackra träbyggnader, rikt kulturliv och forskning i världsklass. Vi kommer att ha anpassat samhället till de klimatförändringar som sker, innan de sker, så att konsekvenserna inte blir allvarliga och vi kommer ha ett land där alla delar av landet lever och har knutit samman sina olika värden. Med mer cirkulära system, ett jordbruk som växter för att säkra vår livsmedelsförsörjning på ett hållbart sätt, där avloppsslam och sopor tas till vara för att bli biogas, gödsel utan gifter och nya produkter. Ett samhälle där alla människor har en roll och en plats och jobbar utifrån sina förutsättningar. Ett samhälle med livsglädje och livskvalitet.

För att ställa om till ett hållbart samhälle behövs alla. Du och jag och varenda individ som för tillfället har sina fötter på svenskt territorium. Oavsett om du är född här, har pluggat lite eller mycket, har flytt hit, blivit kär och flyttat hit, bor någon annanstans i EU men är här just nu – alla behövs! Att tala om att “skapa sysselsättning” får mig att tänka på när min 3-åring kastar kakor så de exploderar i ett smul-hav över hela golvet. Vi behöver inte skapa sysselsättning, vi behöver visa vart vi ska gå och skapa förutsättningar för alla att hjälpas åt att ta oss dit.