Flygtrafik definitionsförvirring förklarar påståenden om ”fake news”

Utsläppen av växthusgaser från vårt flygresande diskuteras flitigt. Vid några tillfällen har jag sett upprörda utrop om ”fake news” och ”hittepå” men jag har hittills inte sett några beräkningar av utsläppen som de facto är felaktiga (de kan såklart finnas) men flera gånger förklaras varför man kommer till olika slutsatser av att man diskuterar utsläppen, men har olika definition på begreppet ”flygtrafik”.

Naturvårdsverket har gjort en mycket pedagogisk beskrivning av flygets klimatpåverkan där de tar upp flera olika beräkningar. Läs gärna deras sida.

Flygtrafik med definitionen svenskars köpta internationella flygresor inklusive höghöjdseffekten ger:

De uppskattade utsläppen för internationella flygresor (ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter) motsvarar utsläppen från all bilkörning i Sverige år 2014. Ökningen av antalet internationella flygresor sedan 1990 medför att klimatpåverkan har ökat med 61 % mellan 1990 och 2014, från 7 miljoner ton till 11 miljoner ton.

Flygtrafik med definitionen Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser från flyget baserat på bränsleanvändningen för inrikes flygresor samt det bränsle som tankats i Sverige för utrikes flygresor (eftersom längre resor innebär mellanlandning och tankning så inkluderas inte utsläpp från hela köpta resan, definitionen är även exklusive höghöjdseffekt) ger:

Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes flyg har ökat med 70 % mellan 1990 och 2014 och var drygt 2 miljoner ton år 2014.

Växthusgasutsläppen från internationellt flyg omfattas för närvarande inte av några internationella åtaganden om utsläppsminskningar och ingår alltså inte i de mål som antagits för Sveriges utsläppsminskningar under FN.

 

 

Url till Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/

Etiketter: , , ,

9 kommentarer

  1. Olle

    Detta med flyget fattar jag noll om, nu läggs en skatt på flyg vilket jag tycker är rätt men summan är ju löjlig. Sen vill man bygga ut Arlanda får fördubblad kapacitet ,va är då det för skämt.Först ska vi minska flygandet men ändå fördubbla det. Sen står Annie Lööf och säger att flyget ska drivas med biobränsle, vi kommer ALDRIG att kunna driva flyget med biobränsle med den trafiken som finns idag.Vi klarar inte ens fordonen på väg mer än ca 55% sen börjar vi inkräkta på livsmedelsproduktionen .

    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Flygskatten är ett första viktigt steg för att signalera behovet av att minska flygresandet. Förhoppningsvis så blir också forskningen kring flygets klimatpåverkan mer känd i samhället i och med att flygskatten lett till att flygets klimatpåverkan debatteras mer.
      I Stockholm driver Miljöpartiet att stänga Bromma flygplats vilket skulle leda till att Arlanda behöver svälja fler flygningar. Än bättre för klimatet vore dock om andra färdsätt kunde ersätta dessa resor. Sedan har du helt rätt i att det är ohållbart att som Centern gör säga att vi kan flyga mer om vi byter till biodrivmedel, av flera skäl:
      – Tillgången på biodrivmedel är låg (oavsett om det gäller flyg- eller vägtrafik) produktionen i Sverige måste öka
      – Även när produktionen av hållbart producerade biodrivmedel är i full skala, räcker den inte till att mätta samtliga förbränningsmotorer. Nya drivmedel som el, vätgas, biogas mfl behöver tillsammans med effektiviseringar (färre fordonskilometer) komma till
      – Flygets klimatpåverkan genom höghöjdseffekter är desamma oavsett om drivmedlet är producerat av bioråvara eller fossil råvara

      • olle

        Du verkar ha en sund syn på miljön och förändringar för att nå målet utan att vara extremist. Vill även vete av dig batteritillverkningens negativa sidor och hur mycket batterier vi kan producera med dagens teknik innan råvarorna sinar. Har hittills inte fått ett vettigt svar från nån politiker ,för ofta tror de bara. Jag jobbar till viss del med dessa mineraler så jag har ganska bra koll på dessa konfliktmineraler .

        • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

          Hej Olle och tack. Samtliga fordon har negativa effekter på miljön i någon utsträckning och i något steg av sin livscykel. Ser man till effekter på klimat, närmiljö och hälsa ur ett livscykelperspektiv både för fordonet och drivmedlet, så är de förnybara alternativen bättre än samtliga fossila alternativ på olika sätt. Det viktiga att hålla utkik efter när man läser rapporter eller nyheter om olika jämförelser är avgränsningen för studien. Jag har tex. flera gånger sett jämförelser mellan etanol ur ett livscykelperspektiv (brukad mark, skörd, produktion, förbränning) med bensin som om den växte ur pumpen på macken (dvs. endast förbränning).
          Elfordonens negativa effekter ligger just i batteritillverkningen. Elfordon har den stora fördelen att de inte har några emissioner/utsläpp när de körs, vilket gör att körandet inte bidrar till klimatförändringen eller till lokala utsläpp av kväveoxider och annat som skadar människors hälsa.
          I batterier används metaller som litium och kobolt. Australien, Chile, Argentina och Kina står för 95% av litiumproduktionen. Kobolt utvinns i mer konfliktfyllda områden. Den stora utmaningen när det gäller kobolt är att verka för stabilitet i länder där den utvinns och jobba för människors rättigheter i de områdena. Det finns exempel på företag som ställer höga krav på sina underleverantörer kring dessa frågor när de upphandlar kobolt.

          Det finns god tillgång på dessa ämnen, men de är ju inte förnybara, så det finns en gräns men gränsen sannolikt inte där metallerna tar slut utan där ingreppen från gruvnäringen blir för stora för att befolkningen i länderna där de utvinns ska kunna acceptera det. Förhoppningen är att vi aldrig ska behöva närma oss den gränsen. Det är nämligen möjligt att återvinna dessa ämnen. Det finns stora anläggningar som återvinner batterier och några som specialiserar sig på bilbatterier. När elfordon slagit igenom ordentligt kommer marknaden för att förlänga livslängden på batterierna eller återvinna beståndsdelarna för att producera nya batterier öka.

          Sammanfattningsvis: det finns tekniker för att transportera oss fossilfritt, får vi till en fossilfri energiproduktion så kan transporter även ur ett livscykelperspektiv bli helt fossilfria. Men vi är idag väldigt många människor på jorden. Ska vi ha en god mobilitet för alla, livskvalitet och stoppa förlusten av biologisk mångfald så att vi inte undergräver robustheten i det ekologiska system vi befinner oss i och är en del av, då kan inte alla köra varsin bil så som vi i den rika delen av världen gör idag. Så vi behöver nya fordon och samtidigt nya former för användningen av dessa fordon.

  2. Olle

    Jag gillar din syn på miljö ,inte så fanatisk som många andra i ditt parti.
    Har tagit många diskussioner med flera i MP och har aldrig fått ett riktigt svar var de fått sin info från.
    Jag är skeptiker så länge motsatsen bevisats.
    Alla bara ”skriker” elbilen är lösningen, men ingen i MP har för mig förklarat hur vi löser detta med energin för laddning . se bif länk. https://www.nyteknik.se/opinion/elbilen-gar-pa-kol-och-monopol-6900280
    Sen när man tittar på havets nivåökning sen sista istiden, denna ökning är hela 130 meter och är linjär. Är det då vi människor som är orsaken till höjningen sedan istiden, det tror jag inte.Var i Norge i sommar och tittade på en glacier som snabbt har dragit sig tillbaka (Jotunheimen ,denna glacier har klimatforskarna använt som exempel vad som händer. Detta finns beskrivet i text. Det intressanta med denna glacier är att nu hittar man fångstredskap i form av pinnar med ”snöre” där en tunn flagga i trä sitter. Dessa användes för att driva in renar mot skyttar/spjutkastare och dessa pinnar är nedtryckta i backen och nu vid smältningen blottlagts. Då kan man fundera på vem man kan lita på,kimatforskare har i sina skrifter sagt att detta är rester från istiden.Forskare som nu undersökt fynden kan datera dessa till att de är ca 3000 år, alltså fanns ingen is på denna plats för 3000 år sen. Och de kunde visa för oss turister att det fanns mer som var på väg att tinas fram. Givetvis måste en miljöförändring fram men fakta måste kunna bevisas som håller.För det är ju faktisk så att inlandsisens tillbakadragande har skett ända från dess kulmen.Och kommer säkert att fortsätta ett tag till innan ny istid kommer. För denna kommer enligt seriösa forskare, vem som nu ska anses seriös.Forskning idag är som politik, man måste välja vem som ”tror” rätt utan att veta vem som har rätt.

    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Hej Olle och tack.
      Jag delar upp mitt svar i 1. Elbilar 2. Havsnivåhöjning och 3. Glaciärer och bevis på klimatförändringen i stort.

      1. Elbilar
      Det verkar som att vi människor gärna vill ha 1 lösning på vilket komplext problem det än är. Samtidigt blir vi politiker uppmanade att säga max 3 korta saker för att nå fram med det vi vill kommunicera. Blir inte bra på något sätt. Så är jättetacksam för att du och andra skriver frågor här på bloggen så jag får utveckla resonemanget.
      Elbilen är inte hela lösningen. Men den har fördelar som gör att den kan vara en del av en framtid där vi är fossilfria och hejdar negativa konsekvenser från klimatförändringen och förbättrar luften i städer och därmed hejdar negativa effekter på människors hälsa.
      Debattartikeln du delade innehöll också flera frågor. Jag ska försöka bemöta det mesta, men kom gärna med följdfrågor.
      När det gäller metaller till batteriproduktion se mitt svar till den andra kommentaren på detta blogginlägg.
      Att nätägare och energibolag ser en affär i att sätta upp laddstolpar ser jag inget problem med. Eftersom det är bolag som förser oss med energi och fordon på olika sätt och vi idag betalar de fossila energijättarna enorma summor samtidigt som de negativa effekterna för hälsa, miljö och klimat är så omfattande, så tänker jag att det är bra om företag ser att det finns pengar att tjäna på att leverera bättre lösningar. Att denna utbyggnad understöds av exempelvis Klimatklivet finns det samtidigt behov av. Vi har idag en utbyggd infrastruktur för vårt fossilberoende. Mackar, depåer m.m. som i många fall också subventionerats av staten när de introducerades. Omställning av transportsektorn hamnar ofta i ett moment 22. Ingen köper biogasbil och det inte finns en biogasmack och ingen vill sätta upp en biogasmack om det inte finns några biogasbilar. Därför behövs stöd till utbyggnad av laddinfrastruktur, biogasproduktion och biogasmackar m.m. för att få igång en övergång från fossilt till förnybart.
      Den ökade efterfrågan på el som kommer av en stor övergång till elbilar skulle jag vilja lägga in i denna kontexten. Nästan alla världens länder har undertecknat Parisavtalet. Det finns därmed en global insikt om att på sikt upphöra med fossil produktion av el och annan energi. I Sverige har vi nu ett mål om att 2040 har 100% förnybar elproduktion. Energimyndigheten arbetar med scenarier för hur detta ska genomföras. Det behövs exempelvis dels utbyggnad av vindkraft, dels att gamla verk ersätts. Det finns också en stor potential för energieffektivisering dvs. vi kan göra det vi gör idag med mycket mindre el. Och idag sker en utveckling av smarta elnät och av ”smarta produkter” som kan känna av tillgången på el i nätet och ladda eller producera när tillgången på el är stor och taxan låg. Elbilar kan på sikt fungera som en buffertflotta på detta sätt, genom att pausa en långtidsladdning om det sker en effekttopp (högt uttag av el från nätet). Slutligen så börjar större industrier se till vätgas som ett medel att använda energi istället för fossilt. Vätgas kan produceras genom elektrolys av el och vatten och fungerar därmed som energilagring för el. 2040 skulle vi därmed kunna ha 100% förnybar elproduktion och utöver vattenkraften så kan vätgas, batterier i bilar, diverse ”smarta produkter” och försäljning mellan grannländerna sammantaget reglera en stabilitet i elnätet.
      Artikeln du delade nämner också monopol eller marknadsdominans från vissa länder. Detta är inget nytt fenomen. Vi är idag oerhört beroende av länder som producerar olja som ingår i konflikter eller behandlar sin egen befolkning illa. Det är jättebra att detta uppmärksammas och jag tycker att Sverige internationellt ska driva på för socialt och miljömässigt ansvarstagande från de länder vi handlar med. Det är viktigt att göra jämförelser.
      (resten av svaret kommer senare, behövde avvika till möte)

      • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

        (fortsättning på svar)
        Jo, det är viktigt att göra jämförelser mellan olika resurser och energislag utifrån klimat, miljö och social hållbarhet. Men det finns starka krafter hos de som har de stora marknadsandelarna idag som gärna ser att vi gör dessa jämförelser mellan de nya lösningarna och plockar fram deras nackdelar endast. Det är därför viktigt att tex. när man ser till drivmedel, olika typer av fordon etc. att jämföra även med de fossila alternativen ur ett livcykelperspektiv. Tex. tittar man på marknadsdominans från något land för metaller till bilbatterier måste man titta på vilka länder som idag har marknadsdominans inom oljan och vilka geopolitiska konsekvenser det har.

        2. Havsnivåhöjning
        Havsnivån har stigit 130 meter sedan förra istidens höjdpunkt. Men sedan 3000 år tillbaka fram till 1900 så låg det stabilt på en väldigt låg nivå på 0,1-0,2 mm per år. Sedan 1900-talet har höjningstakten ökat och den förväntas öka ytterligare. Hur mycket beror på hur mycket vi lyckas hejda klimatförändringen. Havsnivåhöjning går långsamt. Till dess att havet stabiliserar sig vid en ny nivå i och med den klimatförändring vi dragit igång tar tusentals år. Höjningen beror dels på termisk expansion (att varmare vatten tar större plats) och isavsmältning (att vatten som varit bunden på land rinner ut i haven). Men vi måste redan idag klimatanpassa oss till konsekvenser av havsnivåhöjning pga klimatförändringen. Detta blir påtagligt eftersom många städer är byggda nära havet och i låglänta områden. I Västerbotten kommer vi inte påverkas av havsnivåhöjningen åtminstone det här århundradet eftersom vi har en landhöjning som är ungefär lika stor som havsnivåhöjningen. I södra Sverige ser man dock redan konsekvenser av havsnivåhöjningen genom ökad erosion.

        3. Glaciärer och bevis på klimatförändringen i stort.

        Jag kan tyvärr inte svara på det Norska exemplet specifikt i och med att jag inte känner till det. Men de senaste 10 000 åren har vi haft ett extremt stabilt klimat i jordens historia med en variation på plus/minus 1 grad C. Så inom det spannet har det funnits variation. Kalla perioder då kungar marscherade över isen till Danmark osv. Och planeten har också istider under en viss regelbundenhet. Tittar man tillbaka de senaste 700 000 åren så har vi haft återkommande längre istiden och ”kortare” värmeperioder. Variationen hos halten koldioxid i atmosfären har mellan istid och värmeperiod varierat mellan 180-280ppm ungefär. Den klimatförändring vi ser nu går dock extremt snabbt jämfört med denna naturliga variation (vilket gör det extremt svårt för djur och växtliv och även oss människor att anpassa oss) och vi har idag en koldioxidhalt i atmosfären på över 400ppm. Uppmätta exempel på klimatförändringen finns det flera. Forskare som studerar Arktis ser extrema förändringar. Uppmätta medeltemperaturen globalt så ligger de allra flesta värmerekorden i närtid. Vi ser exempel på lokala extremtemperaturer. Osv.

        Det är viktigt att man ska känna tilltro till forskningen och se att det som presenteras är metodbeskrivet på ett sätt som styrker dess legitimitet och även så att forskningen kan repeteras och få samma resultat. Jag upplever ofta att när det känns som att forskare säger olika saker så beror det på att man har olika avgränsningar exempelvis. Vilket gör att det är viktigt att beakta det när man läser resultaten. Det går tex. inte att säga något om klimatförändringen om man tittar på temperaturförändringar över en 10-15 år, det är ett för kort intervall. Sedan beror det ofta på om avsändaren vill använda forskningsresultat och plockar ut en viss del och vill vinkla det till sin fördel. Då kan det bli svårt att hänga med.

        Tack för otroligt intressanta frågor. Ursäkta extremt långt svar. Men det var väldigt skönt att få skriva djupare om detta. För det är viktiga frågor.

  3. Olle

    Tack för ditt ”långa” och sakliga svar .Känns som du är en riktig och kunnig politiker inte som många andra som ”jobbar” som politiker.
    Givetvis ska man lyssna på forskningen och denna är ju också föränderlig iockmed nya upptäckter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.