Edward Riedl (M)

Vad händer i Grekland och övriga Europa vid nästa konjunkturnedgång?

Just nu är Greklands förmåga att klara sina ekonomiska åtaganden återigen en mycket het fråga sedan deras kreditvärdighet fortsätter att försämras. Det spekuleras till och med om de är på väg att lämna eurosamarbetet, vilket ihärdigt förnekas från gerkernas sida. Alldeles oavsett vad som sker i Grekland är det bara toppen av isberget i Europa. Det är idag bara ett fåtal länder, Sverige och ytterligare några till, som faktiskt har statsfinansiella överskott i högkonjunkturen. Det stora flertalet länder som dras med underskott även i goda tider kommer obönhörligen att drabbas ännu hårdare vid nästa konjunkturnedgång. Det handlar dessvärre inte bara om de sydeuropeiska länderna utan stora viktiga ekonomier som Storbritannien mfl. Allt fler borde börja ställa frågan: Vad händer i Grekland och övriga Europa vid nästa konjunkturnedgång? Om dessa länder inte ens har näsan över vattenytan  i goda tider väntar stora ekonomiska stålbad för redan hårt prövade länder.

Det är skönt att veta att Sverige styrs av en alliansregering som tar ansvar över statsfinanserna.

Edward Riedl (M).

6 kommentarer

  1. JonasE

    För det förtsa så bör vi nog fortsatt hålla oss ifrån Euro, det verkar vara ett av grundproblemen med finanskrisen i de länderna som har haft problem!!.

    För det andra så är Allianseregeringes skattesänkarpolitik en farlig väg att gå, då små skatteinkomster är ett av greklands största problem!!.

    Just Grekland illustrerar hur en marknadsliberal politik med avregleringar och skattesänkningar och låga löner som huvudidé, slår slint för statens ekonomi!!.

    Nyliberalismen borde vid det här laget vara lika politiskt diskrediterade som andra auktoritära ideologier!!.

  2. lf

    Jag ser att du fortfarande gottar dig åt det överskott som den tidigare regeringen skapade.
    Nu vill jag ställa en direkt fråga:Tycker du att det var bra eller dåligt att Sverige röstade nej till Evron?
    Att det sedan är merparten av krisländerna som haft borgerliga regeringar som kört länderna i botten förbättrar ju inte läget.

  3. Edward Riedl

    Svar till JonasE (2011-05-10 13:52)
    Jag tror vi drar lite olika slutsatser från problem i många av Europas länder.

    Om euron vore problemet skulle rimligen Tyskland ha samma problem som Grekland, Spanien med flera. Så är det dock inte. Sedan skulle länder som Storbritannien (som står utanför euron) klarat sig bättre och så är det inte heller.

    Sedan är nog inte marknadsekonomin problemet i länder som Grekland utan politiskt utställda löften som inte går att infria (pensionssytemen och annat).

    Vore intressant att höra vad du bygger dina slutsatser på ?

  4. Edward Riedl

    Svar till lf (2011-05-10 16:29)
    Läs mitt tidigare svar om euron nedan.

    Sedan är verkligheten att vi tog över Sverige 2006 när den globala ekonomin gick för högtryck samtidigt som Sverige hamnat i en jobblös tillväxt. Hade vi inte påbrörjat åtgärderna med detta hade finanskrisen drabbat Sverige lika hårt som många andra länder.

  5. JonasE

    Jag grundar minsa slutsatser på vissa fakta som att:
    -Grekerna har arbetar längre än EU-genomsnittet: drygt 42 timmar per vecka, jämfört med EU-snittet som är 40.7 timmar.
    -Grekiska löner är låga, även för de offentliganställda, och grekerna har avsevärt lägre köpkraft än till exempel Tyskar och Svenskar.
    -Greklands statsutgifter i förhållande till BNP är endast 42 procent, klart lägre än Tysklands (46 procent), Frankrikes (54), Storbritanniens (50) eller Sveriges (52).
    -Grekland har färre offentliganställda än Sverige och många av dessa är dessutom anställda på osäkra tillsvidarekontrakt utan tillgång till de fördelar som fastanställning innebär.
    -Skattetrycket i Grekland är lågt, betydligt lägre än i Sverige och Tyskland, så blir det uppenbart att den ekonomiska krisen i Grekland definitivt inte har orsakats av alltför stora offentliga utgifter och en befolkning som skämts bort med ett alltför generöst bidragssystem!!.

    Förklaringen till Greklands ekonomiska kris är alltså inte stora statsutgifter utan låga stats/skatteintäkter.

    Det marknadsliberala ekonomiska receptet med låga skatter och minskade offentliga utgifter har provats i stor skala över hela världen sedan mitten av 1980-talet, och har i stort sett misslyckats överallt: Ryssland och Östeuropa under 1990-talet, Latinamerika och Europa.
    Vi såg kollapsen för denna ekonomiska doktrin i Argentina år 2001, och vi ser samma utveckling nu i Södraeuropa och Grekland.

    Slutsatserna är följande:
    -Sverige bör inte gå med i EMU.
    -Grekland bör höja sina skatter.
    -Högre skatter säkrar de offentliga utgifterna och är nödvändiga för att säkra välfärd och tillväxt.
    -Skattesänkningar och minskade offentliga utgifter leder förr eller senare till sociala och ekonomiska katastrofer.
    -En stark offentlig sektor, ökat gemensamt ägande och ekonomiskt starka stater är nödvändiga för att komma ur den ekonomiska kris som marknadsliberalerna i Grekland orsakat under två decennier av sin politik!!.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.