Tystnaden från den svenska vänstern i frågan om Libyen går knappast att tolkas på annat sätt än att de har det jobbigt. Dels har vi en galen diktator som inte drar sig för att slakta sin egen befolkning och dels har vi supermakten och den av vänstern hatade demokratin USA. Utan hjälp från USA har vi från den demokratiska delen av världen svårt att hjälpa utsatta människor i andra delar av världen. Mönstret känns igen. Först älskar vänstern diktaturerna ända tills dess det inte längre går att blunda för övergreppen. Då blir de snabbt de största kritikerna till varför inget gjort något tidigare. Sedan tystnar de eftersom USA tar ledartröjan och där befinner vi oss just nu. Men snart kommer den USA-hatande vänstern att hitta något att kritisera i själva insatsen precis som de gjort tidigare.

Edward Riedl (M).