…sina barn? JA!

Står man alltid ut med dem? NEJ!

Gör man allt för sina barn? JA!

Kan man acceptera att de behandlar en hur som helst bara för att de är ens barn? NEJ!

Ibland när ens barn är jobbiga, odrägliga och alldeles oregerliga och man bara känner att allt är… SKITJOBBIGT!

Så är det fantastiskt skönt med vänner och familj som säger:

"Du är en bra mamma, du har fixat värre saker än detta. Allt kommer att ordna sig. Vi tror på Dig"

Jag vill bara säga Tack till alla som stöttar och uppmuntrar! Dessutom blir min lillasyster Umebo om ungefär en halvtimma och ikväll gläds jag åt det istället för att deppa över det som är jobbigt. Trotsåldrar och sånt hör ju utvecklingen till, men alla som är morsor och farsor vet att det är tufft ibland!

Det är SVÅRT att vara morsa…

Någon som har en manual?