Kategori: Jag STÖR mig på…

Får homosexuella komma till himlen när de dör?

Av , , 9 kommentarer 11

Näe.. inte enligt vissa i alla fall.

Vojvoj.. Hur intressant är det inte att följa vissa debatter i vk-bloggarnas kommentarsfält? Jag följer med spänning, men bryr mig inte om att kommentera eller debattera. Jag vet vad jag tycker och tror på. Det får räcka.

Men det är i alla fall MYCKET intressant tycker jag och det här med att vara annorlunda oavsett på vilket sätt det än må vara: Kort, tjock, snygg, ful, rik, fattig, religiös, ateist, vit, svart, gul, dum, snäll, ball, knall, rolig, tråkig, homo, bi, heterosexuell, trans, fjant, klant eller Va**an som helst…

Tänk att vi fortfarande inte kommit längre än att somliga fortfarande vill sortera människor i olika fack..?!

Skrämmande!!

Jag var tillsammans med en snubbe en gång för länge, längesedan och han kom från en MYCKET, mycket religiös familj där de var så gudfruktiga och fantastiskt goda människor (OBS: aktivera ironilinsen) som både talade i tungor (ofta tudelade) och gärna bad för varandra och alla hade de en direktlina till självaste Gud fader himself! En av döttrarna i familjen vidhöll att man INTE får komma till himlen när man dör om man är homosexuell, för då ville gud fader nämligen icket ta emot en. Detta visste hon med bestämdhet och resonemanget gick ju inte att utveckla minsta milimeter.

Att det var HON som hade rätt i denna fråga rådde det inget tvivel om enligt henne själv alltså och efter denna vansinnigt spännande (envägs)diskussion så öppnade jag mina öron ytterligare när vi befann oss i familjens religiösa kretsar och visst var det så att det fanns undertoner i det kristna budskapet att himmelriket inte alls var för alla…

Killen från denna extremt gudfruktiga familj som jag var tillsammans med skrek i högan sky när en manlig homosexuell vän skulle komma på besök och han flydde snabbt fältet. Telefonen fick sig en omgång med sprayrengöring när pojkvännen kom hem och upptäckte att min vän råkat lämna av sig lite sminkrester på telefonen eftersom han var förtjust i både smink och tjejkläder. Både smink och bögbaciller skulle bort! Bort, bort, bort!

Att göra narr av denne vän var också något denne expojkvän tyckte var roligt. Nu så här i efterhand så kan jag inte låta bli att fundera på om han själv kanske hade en släng av något som inte var HETEROSEXUELLT. Kanske fanns där förbjudna tankar? Kanske rent av en längtan efter att få vara hemma när de glittriga Gaygrabbarna hälsade på? En önskan om att få vara en annan man nära…?

Men GUD förbjude…

Inte för att jag någonsin i hela mitt liv varit speciellt religiös av mig, men besvikelse var väl den känslan som bäst beskriver vad jag kände efter att ha förstått att inte ens Gud tycker att alla har lika värde. Speciellt att människovärdet rent av kan regleras efter vad man har för sexualitet!

Alltså blev det en självklar tanke hos mig att aldrig, aldrig mer lyssna på någon som propagerar i Guds och Jesus namn om att det ändå finns undantag gällande vilka som kommer till himlen och inte! Om jag vill dra till ”himmelen” när jag dör så GÖR jag det och INGEN kommer att kunna hindra mig. Så det så.

Jag blir lite less på dessa självutnämnda profeter som för all del får ha sina åsikter om vad tusan som helst, men de borde i ärlighetens namn låta bli att fundera på och gärna raljera på om andras sexualitet. Låt folk älska varandra och älska med varandra utan att lägga massa värderingar i det hela. Det finns väl i ärlighetens namn viktigare saker att ägna tid och tankekraft åt?

Visst var det förresten Jonas Gardell som sa:

”Min Gud är en svart, lesbisk kvinna som vaggar runt i himmelen och kokar makaroner till alla som vill ha”

 

En ganska rolig tolkning tycker jag och vem fasn har tid att bry sig om vem som ligger med vem och varför om man har fullt upp med att koka makaroner?

Hahaha…

🙂

R UMAX     Vista-S6E        V1.7

Bild snodd från RFSL

Rädd för ”vanliga” människor..?

Av , , 4 kommentarer 18

Åh, det är så intressant att följa den här debatten om boenden för personer med psykisk ohälsa.

Man blir ju mörkrädd när man hör och läser om vad vissa människor har att säga om detta. Glasbergadebatten känner väl alla till vid det här laget och det är ju inte längesedan vi hade liknande resonemang runt knutarna i mitt eget bostadsområde.

Än idag pratas det om detta och jag kan i mitt stilla sinne bara undra: ”VAFF**N är det för fel på folk?”

Jag känner ibland att jag bara inte borde bry mig och komma med mina åsikter angående detta men ibland får jag bara nog. För om man vänder på steken? Och tänker så här: Hur många dumskallar, idioter, puckon, knäppisar, obehagliga typer, elaka människor, kriminella personer, missbrukare osv.. finns det inte bakom stängda dörrar i helt (till synes) VANLIGA hushåll… hos helt (till synes) VANLIGA familjer?

Ärligt talat så skulle jag kunna räkna upp minst tio personer bara i mina egna krokar, dvs Tomtebo och Tavleliden som jag är smått rädd för och tycker är väldigt obehagliga just på grund av att de är sådana otäcka och hemska människor med läskiga beteenden. (Fast de bor i tjusiga och helt ”vanliga” hus)

Och vad har de för ursäkt? Stackars ”vanliga” människor som inte ens har en diagnos att kunna skylla på. Det finns ju ingen diagnos som heter ”Regular Stupidness” vad jag vet, men OM det fanns så skulle ju varenda jävel ha en släng av detta!

Egentligen är det synd om såna… ”Vanlingar”

De borde hålla sig bakom sina dörrar och aldrig få komma ut.

Och vem har rätt att bestämma vad som är ”normalt” och vem / vilka som ska få bo var?

OBSERVERA: Om du blir arg, kränkt eller stött av raderna Du just läst föreslår jag att Du genast går in på närmsta toalett och tar Dig en titt i spegeln.

Fundera över vad det är Du ser.. och även vad andra kan tänkas se!

korkad

Det gör ont men går ändå. Eller?!

Av , , 2 kommentarer 10

What a day! *pustar ut och torkar pannan*

Idag är det en förbannad årsdag av en jobbig händelse som jag svurit på som ICKET ska få påverka mig negativt. Varken nu eller i framtiden.

För JAG har annat för mig än att sopa upp skärvor som någon annan rår för och således får ta ansvar över. Ansvar som hela jäkla tiden lyser med sin frånvaro och inget kan jag göra… Inget annat än att stillatigande se på hur myndigheter jobbar (Jag menar: INTE-jobbar) och jag har lovatlovatLOVAT mig själv att inte bli arg, ledsen eller bitter för jag kan ändå inget göra.

För det jag inte kan påverka måste jag också acceptera. En sliten kliché, men så smärtsamt sann och jag anammar dessa ord V-A-R-E-N-D-A dag.

Och ibland svämmar det över. Idag gjorde det faktiskt det… Kanske berodde det på trötthet, kanske berodde det på att jag så hårt försökte låtsas som att denna dag var en vanlig dag, kanske berodde det på att det varit en slitig helg på jobbet, kanske berodde det på att jag bryr mig för mycket, kanske det beror på att jag är känslig och kanske det beror på att jag älskar någon SÅ mycket och FÖRmycket?

Jaa.. vem vet va**an det berodde på…

Men idag blev jag så ledsen och arg och jag kunde bara inte dölja det. Jag berättade snabbversionen för dem som märkte av min sinnesförändring och jo, det kändes helt okej. Jag känner mig inte längre misstrodd, utpekad och kriminell.

Jag känner mig stark, engagerad och livskraftig så innihelskotta. Jag vågar dela med mig och jag vågar berätta om det som tynger mig och har tyngt mig länge nu.

Jag har slutat gråta. Jag har slutat tycka synd om mig själv och jag har slutat fundera över det som varit.

Jag har bestämt mig för att det mesta ska vara positivt i mitt liv och jag ska vara en glad och optimistisk person. För det mesta lyckas jag.

Fast inte idag.

Men det var ok!

Och nu är dagen över!

Imorgon är en ny dag..

Godnatt alla som får sova!

life_goes_on

Livet GÅR faktiskt vidare oavsett vad!

Var rädda om varandra!

Krångliga listan!

Av , , 8 kommentarer 19

Tänk vad vissa människor kan krångla till saker och ting bara genom att öppna munnen!

Det finns ju ett par klassiker och jag vet att jag tagit upp det förr, men det tål att sägas igen:

  • ”Men Heeeeeeej… åh, vi bara MÅSTE ju ses och ta en fika snart för de va ju så lääängesen och hur äääre me barnen och me Jimpa och jag tänkte komma och hälsa på dig men…. blablabla…. Blablaablabla..”

Varför inte bara säga som det är? ”Hej. Egentligen är jag inte intresserad av att träffas och umgås utan vill bara ha lite smaskigt skvaller. För jag hör ju ryktas om att det händer så mycket spännande saker i ditt liv och eftersom jag själv är en nyfiken skvallerkäring som har det så himla trist så vore det ju underbart om jag kan få lite förhandsinfo av dig direkt!!”

*skrattar* Ja, just de här människorna försvinner oftast av sig själva efter ett par år och till slut hälsar man inte ens på varann längre eftersom det blir så uppenbart pinsamt när samma klyschor avhandlas varje gång man springer på varandra i denna lilla stad.

  • ”Asså hur ÄRE mellan Helena å Jimpa egentligen? Jag har ju sett honom med en annan tjej flera gånger på kort tid nu och de umgås ju tillåme me barnen å allt och han verkar ju inte direkt göra nån hemlighet av det å Helena jobbar ju jämt och man kan ju undra va hon tycker om att han hänger me andra brudar? Fast han verkar ju inte direkt bry sig om att Helena hänger me andra karlar heller så man kan ju verkligen undra och jag har hört att Jimpa är ganska flirtig och ingen av dem är ju knappast trogen mot varann blablaaablaa….”

Jahapp… så här går tydligen snacket ute i periferierna av bekantas bekanta! Det känns lite konstigt att det fortfarande pratas på det här viset men jag kan ändå förstå att det pratas för tydligen så är det inte så vanligt att gifta par umgås var för sig med någon av det motsatta könet. Tydligen så är det som BÄDDAT för otrohet.

Men då kan jag bara kontra med detta: ”Genom sig själv känner man andra” och det innebär att om man själv är en svartsjuk och kontrollerande partner till sin fru eller man och VET att man själv skulle hoppa i säng med andra så fort tillfälle gavs så betyder det NATURLIGTVIS att man tror detta om alla andra också. Man visar alltså genom sin svartsjuka att man är en otrogen och opålitlig typ. Logiskt i min värld i alla fall.

Om jag förklarar det så enkelt jag kan så kanske till och med den mest inbitna skvallertackan kan förstå?

Att: Jag behöver andra manliga personer med olika infallsvinklar på livets mysterium då och då. Jag inbillar mig att detta gör mig till en fantastisk och underbar fru som förstår min man på många fler sätt än om man inte fick lite manlig input då och då. Dessutom så är mina manliga vänner totalt olika Jimmie vilket i praktiken innebär att jag får det mesta av det bästa ur det manliga perspektivet.

Att: Jimmie behöver umgås med andra kvinnor då och då för att kunna förstå det här med hur kvinnor tänker och ”fungerar” PLUS att Jimmie är  låtsaspappa till en unge som faktiskt inte har tillgång till en egen pappa. Han är en trygg man och har pappaenergi så att det räcker till fler barn än hans egna och det kan väl aldrig vara en dålig grej? För den skull behöver det ju inte betyda att han ligger med den ungens mamma fattar ni väl? Dessutom råkar denna kvinna även vara en av MINA närmsta vänner och det skulle inte falla mig in att tro att de umgås på ett annat sätt än som vänner.

Så jo, detta gör Jimmie till en fantastisk make och livspartner.

Förresten så kan jag ibland undra hur fasiken folk gör som är otrogna nu för tiden? Om man jobbar jämt och hänger med barnen all ledig tid och dessutom behöver sova emellanåt så kan man ju fundera när tid och energi fanns för otrohetsaffärer och intrigerande?

Och så den äldsta och mest uttjatade klassikern:

  • ”Asså jag fattar inte hur de har tid och råd att festa så mycket som de gör och vem tar hand om de stackars barnen kan man ju verkligen undra och blaablablaaa..?”

Jaa.. vojvoj.. För den som undrar så har jag faktiskt roat mig på krog några gånger under de senaste månaderna och det tycker jag absolut att jag gjort mig förtjänt av så mycket som jag jobbat och slitit. Dessutom har jag varit ute på stan och på krogen UTAN att dricka alkohol men det är det väl ingen som brytt sig om att reflektera över? Jag kör faktiskt bil jämt. Både i tjänsten och privat så jag varken KAN eller VILL alltid dricka alkohol när jag är ute.

Och inte nog med det. När Jimmie är ute med sina polare så är naturligtvis JAG hemma med kidsen och när JAG är ute så är ungarna såklart med sin pappa. Inga konstigheter. Då och då händer det att vi går ut tillsammans och då är barnen med sin mormor och morfar och de gångerna så innebär det att vi har SOVMORGON dagen efter en trevlig kväll. Helt suveränt och jag har aldrig tråkigt när jag är ute med Jimmie. Han är rolig, snygg och trevlig och med en sån kille vid sin sida kan man knappast ha en tråkig kväll på krogen eller vad säger ni?

Ja, mer har jag väl inte att komma med just nu och det enda jag kan säga att det i mitt liv faktiskt FINNS massor med intriger och smaskiga saker som man skulle kunna skvallra i timmar om… MEN… det är inte mina intriger och jag är således bara publik till andra människors intrigerande och det är underbart skönt att inte behöva vara delaktig annat än att man blir tillfrågad om råd då och då.

Jag e nöjd så!

mindre

”Nyfiken i en strut.. öppnar man struten tittar… Helena ut…?”

Kanske det… haha…

Men jag har förstått att det är irriterande för vissa att Jag har vänner. Av båda könen dessutom!

Och att jag och Jimmie har roligt ibland!

Och att vi dessutom har ett underbart äktenskap och en behaglig tillvaro tillsammans!

Det är ju nästan snudd på e-lackt… haha…

GLÖM inte… att det Du ger..  det får Du tillbaks!

Hej så länge 🙂

Aldrig mer otrogen…

Av , , 8 kommentarer 6

..mot min frisör!

Jag har under de senaste åren gått till Anna på Mariehems klippsalong. Jag började gå hos henne när hon var elev och jag har aldrig varit missnöjd. Hon har färgat och slingat och klippt och mitt hår har varit superdupigt varje gång jag varit där.

Och så, nu i Maj.. gjorde jag det STORA misstaget att vara otrogen. Jag gick till Attityd på Kungsgatan och jag lider fortfarande för mitt misstag. Det blev inte alls bra och jag fick komma tillbaks efter någon dag för att försöka ”snygga till” barret trots att jag hade alldeles för korta tåtar baktill och längre slingor framtill som inte alls följde någon linje. Håret kändes ”bakvänt” på något vis. Mer klippt baktill och dåligt klippt framtill.

En kvinna på jobbet som tidigare varit hårfrissa sa att det inte var riktigt snyggt klippt och rådde mig att gå tillbaks vilket jag gjorde.

Tyvärr fick jag känna mig som en idiot och blev mött av: ”Men du SA ju att du ville ha så där!” Ehh… Näe det gjorde jag inte.. jag har haft samma frisyr sen jag var fjorton ungefär, så jag vet nog ganska bra hur jag vill ha mitt hår. Men samma tjej försökte i alla fall putsa till barret så gott det gick andra gången men det blev inte mycket bättre och nu när jag var till MIN frissa så tyckte hon också att det var ojämnt och lite konstigt klippt.

Jag hade mest en ”skyll-dig-själv-känsla” efter besöket på attityd, men i efterhand tycker jag ändå att jag borde fått tillbaks lite av pengarna eller åtminstone en ursäkt. Eller någon slags kompromiss att ”vi missförstod varann oj så tråkigt men jag kan bjuda dig på ett schampo…” typ… Då hade det kanske varit ett litet plåster på såret.. jag menar: håret haha… Jag stör mig i alla fall på bemötandet på Attityd! INGEN bra attityd alls.

Nåväl, jag väljer att se det som en DYRKÖPT läxa om att aldrig mer ändra på ett vinnande koncept!

Håret är trots allt jäkligt viktigt och nu blir det inga fler utsvävningar på hårfronten. Dessutom har jag inte blekt slingor sedan oktober (eller om det var november?) utan har sprayfärgat det med en naturlig produkt sedan vi var på kanarieöarna i Januari och den funkar jättebra för mig.

kamomill

Finns att köpa på Bodystore.se

Håret slits inte lika mycket och känns lite mindre torrt. Så nu ska jag försöka hålla mig till den här produkten och kanske dra till med att slinga hela håret bara en gång per år istället för var tredje / var fjärde månad. Lite billigare är det också. Jag är nöjd. Kemikalier ska man ju försöka undvika så gott det går.

Har inga bilder på mitt nyklippta hår men jag får väl ändra på det endera dagen. Jag är lite dålig på att använda kameran nu för tiden har jag märkt. Jag får verkligen skärpa mig!

Well, hoppas alla får en skön Lördag. Själv ska jag bege mig till joppet! Hare fint alla som läser.

Jag vänder…

Av , , 22 kommentarer 23

…nästan ut och in på mig själv ikväll.

Jag går igenom massor med gamla papper och jag läser saker om mig själv som är rätt så  jobbiga att ta in.

  • Jag läser om att jag är empatilös.
  • Jag läser om att jag är kall och hård.
  • Jag läser om att jag är rigid.
  • Jag läser om att jag är våldsam.
  • Jag läser om att jag är skrämmande.
  • Jag läser om att jag hotar och trakasserar folk.
  • Jag läser om att jag super. Mycket och ofta.
  • Jag läser om att jag är farlig. 
  • Jag läser om att jag inte kan ta hand om mina barn.

Av Umeås ca 110 000 invånare så finns det alltså två personer som väljer att beskriva mig så här. UTAN att de ens vet något om mig. Eller ens känner mig. Så nu ställer jag mig frågan: "VARFÖR?"

Varför har dessa två personer valt att INTE fråga de som känner mig? INGEN av de som känner mig har fått komma till tals. Och vad gör jag nu då? Varför fortsätter jag att bry mig? Varför fortsätter jag att kämpa emot?

Det är enkelt!

Det är för att se till att ingen ska behöva gå igenom det jag har gått igenom. För nu när jag gått igenom så mycket skit så måste det väl ändå vara värt något? Det måste ju ändå betyda något att det var just jag som råkade ut för detta tycker jag.. Jag kan ju inte ha gått den långa hårda vägen helt i onödan?

Kanske kan jag ge någon i samma sits lite hopp om framtiden?

Om jag kan inspirera någon att kämpa emot orättvisor så var det värt det. Helt klart! Även om det var ett högt pris att betala. Men nu när jag "betalat" så kan man väl anse att jag är "skuldfri"?

ELLER?

Nä fy fasiken.. jag måste nog ta en liten bloggpaus ett tag. Det är så otroligt tröttsamt att vända ut och in på sig själv så här. Man mår smått illa.

Men… Hörni…

Hare fint så länge! Vi hörs framöver..

*vinkar*

Huvudet på spiken

Av , , 4 kommentarer 15

Nyligt besökte jag Maria Skiddis blogg där  jag hittade något som jag klickade mig vidare på och hittade bloggen Cattasbubbla. Jag blev riktigt glad för det var ett tag sedan jag hade nåt att läsa som gav någon behållning. Hon är en sådan där bloggare som också tycks irritera folk i massor bara genom sina skrivna rader.

I ett av hennes inlägg har hon svarat på en kommentar så här:

 

 "Jag tror att mäns och kvinnors näthatande ser olika ut. Män som hatar går på sex och kön. Pratar om hur ful kvinnorna är, att de aldrig kommer få ligga för att de är så feta och äckliga, att de ser ut som män, att de är horor som ska våldtas. Kvinnor går ofta på det privata. Talar om vilken dålig mamma man är, vilka dåliga barn man har, att man är psykiskt sjuk. Man ringer FK, AB, Arbetsplatser och socialtjänst etc med klagomål och anmälingar. Män skrämmer, kvinnor ställer till problem i det privata. Generellt alltså, sen finns förstås alla varianter och avvikelser."

 

Ja, vad annat kan man säga? Det var ju huvudet på spiken direkt. Att kvinnor ställer till problem i det privata var ju inte direkt någon nyhet. Så vad kan man dra för slutsats av det hela då? Ja, att kvinnor i mångt och mycket är lömskare och falskare än vad män är i sitt beteende gentemot varandra. Inte bara i bloggar och dess kommentarsfält utan även i det som kallas "Det verkliga livet"

Ett klockrent exempel är min föredetta väninna som jag under några år trodde var en fantastisk vän men som direkt vi fick en konflikt bombarderade min man med sms där hon avslöjade ALLT om vad jag hade gjort och sagt under min och hennes tid tillsammans. Saker som jag sagt i största förtroende och saker som jag aldrig trott att hon skulle berätta för någon! Inte ens fast det själv fick henne att framstå som en idiot så drog hon sig för att försöka dra mig i smutsen å det grövsta.

Så fast vi var de bästa vänner så var inget längre heligt när hon inte fick som hon ville. Ja, det är nog mitt absolut värsta exempel men var det något jag lärde mig efter den situationen så var det att tjejer är bland det falskaste och elakaste som finns när det kommer till att "ställa till det". Hon till och med gav sig på min äldsta dotter och bombarderade henne med sms och hotade med att slänga hennes kvarglömda kläder etc.

Tyvärr så har jag hört många liknande historier om andra kvinnor / tjejer / flickor men väldigt sällan om pojkar / killar /män.

Så jag passar mig rätt noga och väljer med omsorg vem som får förvalta förtroenden eller ej. Och hur mycket man än börjar avsky varandra efter en period av rosaskimrande vänskap så sviker man ALDRIG ett förtroende. Tycker jag i alla fall…

Det finns tjejer som jag umgåtts med förr i världen som jag vet MASSOR om. Smaskiga och snaskiga detaljer som skulle få vem som helst att rodna. Men använder jag det emot dem? Springer jag runt och skvallrar om det? Nä! Och varför gör jag inte det när jag kan om jag vill?

Enkelt:

Det skulle ju säga mer om mig än om dem så jag låter bli.

Jag vill inte framstå som en svikare och idiot!

Tyvärr så finns det ju en del kvinnor som väljer att använda vissa saker om vad man sagt och gjort och omvandlar det till vidriga grejjer i bloggar och dess kommentarsfält.

Har jag fel?

Berätta gärna vad du tycker!

Men att det är skillnad på mäns och kvinnors sätt att "jävlas" kan vi väl vara överrens om?

 

Min mailadress i DIN blogg?

Av , , 6 kommentarer 9

 Hittade just detta i min mailbox:

Tack för din medverkan. Din kommentar är nu publicerad på vk.se. n
Vi uppskattar att du engagerar dig i den lokala debatten och gör din röst hörd. nn
vk.se – största nyhetssajten i Norrland

Den kommenterade artikeln finns att läsa på https://blogg.stage.vk.se/1204453

 

Plus ännu en…

 

Tack för din medverkan. Din kommentar är nu publicerad på vk.se. n
Vi uppskattar att du engagerar dig i den lokala debatten och gör din röst hörd. nn
vk.se – största nyhetssajten i Norrland

Den kommenterade artikeln finns att läsa på https://blogg.stage.vk.se/1204388

När jag tittar på kommentarerna till dessa bloggar så ser jag ju att det är en av dessa miffon som kilar runt i min blogg då och då och lämnar töntiga kommentarer.. Fast nu i andras bloggar också. Med påhittat namn, fast med MIN mailadress.

Så till "Fanny" och "Betraktaren"… Jag antar att ni någonstans förstår att det inte är jag som skrivit konstiga kommentarer i era bloggar? Och postat dem med en av mina privta mailadresser?

Jag känner att jag börjar bli smått irriterad över det hela och jag undrar om det lönar sig att fråga någon på vk-bloggen efter till exempelvis ip-adresser?

Jag har nämligen fått ett mail nyligt av en kvinna som gett mig tips om vad jag kan göra angående dessa kommentarer och var de eventuellt kan komma ifrån. Kanske ska man försöka sig på en åtgärd? Speciellt om det verkligen handlar om en person som verkligen inte borde ägna sig åt smutskastning i bloggarnas kommentarsfält.

Man slutar aldrig att förvånas över vad vissa människoavskräden ägnar sig åt. Pinsamt är bara förnamnet! Dax att ge dig nu kanske?

Näthat light är illa nog!

Av , , 14 kommentarer 18

 Debatten om näthat pågår ju för fullt och det är ju en bra grej. Många (unga som gamla) har ju ingen farstu och blir helt j***a dumma i huvudet så fort de sätter sig bakom tangenterna.

Värst är ju alla de anonyma idioter som inte ens kan stå för sina ord.

Jag har ju själv några små troll som går omkring i mitt kommentarfält och lämnar spår av SKIT som egentligen inte rör mig i ryggen eftersom jag oftast bara garvar åt deras låga intelligensnivå och deras halvhjärtade försök att irritera mig.

Jag skulle nog bry mig liiite mer om de inte var så fega och gömde sig bakom anonyma alias som egentligen bara säger mer om deras dumhet än om vilken kass och nersupen mamma jag är och så vidare… yadayada… 

*suuuck*

Men idag när jag berättade för min man om kommentaren som jag fick angående lille B och hans söta outfit häromdagen så rök en liten propp faktiskt.

Han tycker absolut inte att barnen ska synas det minsta på bloggen alls hädanefter varken bakifrån eller uppifrån trots att de varit rätt anonyma på bilder med märkliga vinklar där man inte sett mycket av grabbarna under senaste året.

Han menar att självklart har folk rätt till sina åsikter (vilket är helt sant) men när de sitter och skriver fula saker om vilka KLÄDER jag klär mina barn i och ondgör sig i kommentarsfältet på en treårings bekostnad så får man väl anse att nog är nog!

Absolut!

Det är ju trots allt MIN blogg och jag får hålla barnen utanför i framtiden vilket jag kommer att göra. Både av respekt för dem och för min mans åsikter men även för att jag tycker att det går till överdrift när någon spyr ut sitt (nät)hat mot mig genom mina barn…

Som att det inte vore illa nog att somliga sitter och skriver en jävla massa dynga om vilken dålig mamma jag är och så vidare.. Men det kan jag ta! Jag har ändå inte på långa vägar haft det så jäkligt som många andra haft det vad gäller näthatande. Jag har nog haft en lightvariant eftersom det mest är dumma fån som lämnar illa skrivna kommentarer men dessa kan jag leva med. Då och då dyker det dock upp kommentarer som jag raderar direkt eftersom man inte ens kan skratta åt dem. DÅ har de gått över min gräns i alla fall.

Men nu är alltså Jimpas gräns nådd och det blir således inga små roliga vardagsbetraktelser över second hand kläder till kidsen, små färgglada klickar i vardagen eller små glädjande inlägg med spralliga barn i fina och roliga outfits. Jag tror att lille B bidragit till många leenden med sin fina hatt och nu är det tyvärr slut med det.

Jäkla synd!

Men lika bra…

Ni får helt enkelt hålla till godo med mig i framtiden. Och alla de som avskyr mig, men som inte kan låta bli att återvända till denna blogg gång på gång måste ju få vad de kom för.

För tänk så tråkigt de skulle ha om inte jag bidrog till deras irritation. Det vore nästan taskigt mot dem om jag skulle sluta blogga helt. Tänk så tråkigt de skulle få i sina liv… 

Nå mår mister najs gaj i mammas blogg…

F.U

 

Vad är viktigt?

Av , , 14 kommentarer 17

 Idag köpte jag Aftonbladet till min man bara för att han är så barnsligt förtjust i den rosa sportbilagan som följer med. Men idag kom jag även på varför jag nästan aldrig köper kvällstidningar längre. Jag blir alltid så jävla FÖRBANNAD på tidningarna… men även på människor i allmänhet!

För HUR kan det vara en (viktig?!) "nyhet" att Maria Montazami gjort bort sig i ett fånigt program som tydligen räknas som "underhållningsprogram" och som det skrivs om på två hela jäkla sidor, medans det på en annan sida finns en artikel skriven på MINDRE än en halv sida om en sjuårig liten kille som är barnsoldat.

Enligt FN finns det ca 300 000 barnsoldater…

I världen…

Och här i Sverige är folk mer intresserade och insatta i vad som händer i Hollywoodfruars liv, är mer intresserade av vad Sean banan pysslar med på dagarna, är mer intresserade av vilken kändis som ligger med vem och mer intresserade av allt jävla skräp som tidningar och tv svämmar över av.

Det är vidrigt!

Jag är så besviken på..

Människosläktet rent allmänt idag!

Jag borde inte ens blogga ikväll!

*MORR*

Ta en funderare på vad just DU tycker är viktigt och hur just DU vill att världen ska se ut i framtiden och framför allt… vad vi lär våra barn.

Foto: Sebastiano Tomada/Sipa USA

 

 
 
Tänk att Maria Montazami var viktigare än detta… Jag blir nästan spyfärdig av hela skiten!
 
PS: Inget ont om Maria Montazami, hon är både söt och charmig. Men jag är less på själva grejen. Vad är nyhetsvärde och inte? Ja, ni fattar nog var min irritation ligger.. DS.