Kategori: Betraktelser

Dagens hjälte?

Av , , 8 kommentarer 4

Det måste ju vara snubben som äger kryddhyllan på Ålidhem i Umeå.

Att bestämma sig för att sluta sälja tobak för att det inte känns bra att sälja sjukdomsframkallande saker till folk är ett helt otroligt ställningstagande som kanske kommer att kosta honom en del. Men å andra sidan så är det säkert många nya kunder som kommer att börja handla där bara för att han har tagit ett sådant bra beslut.

Jag kommer nog att börja göra ett och annat inköp där nu bara för ATT liksom! Känns ju som att man måste stödja en sån här snubbe som gör skillnad för samhället.

Personligen så skiter jag i att folk vill suga i sig cancerframkallande saker som man blir gammal, ful, sjuk och fattig av och som man dessutom luktar SKIT av. Det är ju faktiskt upp till var och en om man vill betala för att göra sig själv sjuk. Men det som jag tycker är riktigt jävla risigt, det är att det finns många BARN som arbetar inom tobaksindustrin som blir fruktansvärt sjuka av det bara för att det finns folk i vår bortskämda västvärld som vill röka eller snusa. För J***IGT helt enkelt.

Om någon ids eller ens bryr sig om detta så tycker jag att ni ska läsa om det hela HÄR!

Nåväl, rökare eller ej. Hoppas ni får en skön kväll!

 

Tillämpning av döddsynderna i vardagen…

Av , , 6 kommentarer 6

Utmanad av Jessica

Högmod, Girighet, Vällust, Avund, Frosseri, Vrede, Lättja..

*funderar*

Högmod ja. Det är alltså lika bra att faktiskt erkänna att jag är lite högmodig av mig då och då? Ahapp, så då har jag alltså begått en döddsynd genom att trotsa jantelagen: "Du ska inte tro att du är något?" För jag VET ju att jag är något. Att jag är bra på en jäkla massa saker och har lovat mig själv att fokusera på just det istället för att deppa över saker som jag är KASS på.

(Förresten kanske de glömde skriva in jantelagen i döddsynderna?)

Girighet är det samma som att vara snål, sniken eller att alltid bara vilja ha mer och mer och MEEER…

Nope, då är jag inte skyldig till den dödssynden tack och lov (Phew.. *torkar mig om pannan och pustar ut*) Alla som känner mig vet att jag inte bryr mig särskilt mycket om materiella ting och att det lilla jag har, det delar jag alltid med mig. Jag anser mig själv vara en generös person och ibland kanske till och med för mycket (tyvärr)

Vällust betyder njutning, lust, tillfredsställelse och tjaa.. helt enkelt… att man är horny emellanåt? (vill ju inte förarga någon genom att skriva.. KÅT! Haha…) Ja du Jessi, säg den människa som inte är skyldig till detta? Bevare mig väl *skrattar högt* Åkej, jag är skyldig även här.

Avund är inte riktigt min grej det heller. Jag känner mig lyckligt lottad som inte lider av den fula sjukan avundsjuka eller svartsjuka som man även kan kalla den. Missunsamhet är inget som någon människa klär i och även den vackraste man eller kvinna som lider av denna sjuka blir genast ful i de flestas ögon. Visst, lite smått önskar jag ju att jag skulle kunna åka till Thailand i januari, precis som Lisa. Men jag missunnar henne verkligen inte att få resa iväg och det är ju en väsentlig skillnad. Jag kan konsten att vara glad för någon annans skull plus att jag inte har behov att ha det alla andra har. Gräset är helt enkelt jävligt GRÖNT på min egen sida tack så mycket!

Frosseri är inte så mycket att säga om annat än att jag är SKYLDIG så det skriker om det. Jag älskar mat och äter gärna och mycket.

Vrede ehrm… jaa.. Vreden ploppar väl upp i varje normal familj då och då. När man kliver på samma legobit för hundrade gången och gör illa sig så förb****t i foten så blir man ju ganska vred. Och när man tjatat om vissa saker för tusende gången så kan det också hända att vreden blossar upp lite. Men jag föredrar att kalla det för hederlig gammal ilska. Vrede låter så… ondskefullt. Men visst, jag är skyldig!

Lättja är det sista på listan och jag funderar faktiskt ofta över hur jag ska kunna anamma lättja lite oftare. Jag skulle gärna lägga mig på sofflocket och vara lat en liten stund varje dag, men det går inte. Så nej.. lättja är jag inte skyldig till. Jag stretar på oavsett hur trött jag är och antagligen är det väl för att OM jag mot all förmodan skulle stanna upp så kanske jag blev liggandes för alltid på ett sofflock *skrattar* Lika bra att hålla lågan brinnandes helt enkelt.

Jahapp min kära Jessi. Blev det bra detta? Nu är det DIN tur att analysera dödssynderna. Vill gärna se vad Du kommer fram till.

Blev svårt med bloggpaus efter en sådan utmaning *skrattar högt*

 

 

 

 

Aj lajk prajd…

Av , , 4 kommentarer 1

…men tyvärr har jag ingen möjlighet att hinna med att spana på några aktiviteter eftersom jag har fullt upp här hemmavid.

Läste dock att klimatet har hårdnat här i Umeå kring frågan om homosexualitet och då undrar jag:

Hur kan det komma sig? Det är ju inte så himla många år sedan som Umeå kunde stoltsera med titeln "Sveriges homovänligaste stad".

Känns tråkigt att läsa om folks rädsla och därigenom homofientlighet. Jag menar, helt ärligt så kan man ju inte grunda rädsla och hat på något som har med kärlek att göra? Om folk ska titta snett på varann på grund av sexuell läggning så får man väl inte göra annat. För då måste vi ju börja titta snett på alla möjliga människor. För finns det verkligen någon sexuell norm så är så "normal" att den verkligen kan falla ALLA i smaken? När det handlar om sex alltså…?

Näe.. jag tror inte det! Och att folk i allmänhet vill ha sex överhuvudtaget är ju liksom ingen hemlighet *skrattar* Det ingår ju så att säga i mänskligheten och dess funktioner.. Alltså är det mänskligt att ha sex.. och sen om man har det med kvinna eller man… ja, det var ju detsamma. Same shit different name liksom..?!

*skrattar högt*

"Nänumåstejagfaktisktmålaklartdäruppe"

 

Ska vi ses….?

Av , , 4 kommentarer 3

På invigningen av Botniabanan?

Nope, jag tror inte det.

-"Ska ni på invigningen på Lördag?"

-"Näe!!"

-"Vaddårå? Kungen kommer ju?"

-"Men jag känner väl inte honom heller! Jag skiter väl i kungen"

-"Mäh.. ALLA kommer ju att vara där… typ.."

-"Ja, just därför vill jag undvika spektaklet. Jag orkar inte med trängsel och hysteri"

-"Vad ska NI göra då?"

-"Köpa lördagsgodis såklart.. det är en STOR dag idag. Det är ju LÖRDAG"

🙂

Ja, här blire mys för hela slanten. Jag och Fsson ska ut på lite äventyr och sedan blir det familjehäng här hemma. Jag nöjer mig med att spana in invigningen via morgontidningen på Måndag! Jag är bara så nöjd och glad över att det är helg.

Hoppas ni får en skön helg alla som läser. Hälsa från mig om ni träffar kungen och säg att han hälsar på mig någon gång om han får tillfälle. Han är ju trots allt avlönad av bland annat MIG hahaha…

 

Var är föräldrarna?

Av , , 8 kommentarer 4

Det är en fras man ofta hör idag. Det ligger alltid nära till hands att skylla på skolan, fel sällskap, olika diagnoser eller helt enkelt bara på ouppfostran.

Jag tror att många vuxna har så fullt upp med sig själva att de inte vill / hinner eller orkar lära sina barn grejjer som kan vara bra att ha i bagaget.

Att lära sina barn att allt de gör får konsekvenser kan ju vara en sak att tänka på. Men det verkar som att vissa föräldrar bara skiter i det. Så otroligt tragiskt.

Jag har skrivit en del om sådana här saker tidigare och jag kan ju säga att vi haft ungar här i vårt hus som stulit både pengar och grejer av oss vuxna, men även av våra barn. Vi började märka att saker och pengar försvann oförklarligt men en dag tog jag ett av barnen på bar gärning. Jag pratade med barnet och gav denne en chans att göra rätt för sig, att be om ursäkt och att lova att det aldrig skulle hända igen.

Jag sa till barnet att denne fortsättningsvis var välkommen i vårt hus om våra regler efterföljdes och att jag aldrig kommer att acceptera fler stölder eller lögner.

Men det sorgliga i det hela är att det förekommer oftare än vad man tror. Föräldrar ids inte lära barn att det blir konsekvenser om barnet gör fel. Det är för jobbigt att ta en konflikt för många.

Nä, ge bara ungen en mobiltelefon och låt denne vara ute från morgon till kväll. Det är ju mycket lättare. Eller hur?

Det är faktiskt inte min sak att uppostra andras barn eftersom jag har tre andra som jag har fullt upp med. Men av någon anledning så hamnar många av de här barnen vid mitt köksbord där JAG blir den som snackar med kidsen om vad som är rätt och fel, om hur man ska vara mot varandra och så vidare… och varje gång man försöker tala med vissa föräldrar så slår de bara ifrån sig och tycker inte att något är fel. FAST det handlar om stölder och lögner och ibland ren mobbing.

Självklart vill man ju hjälpa de barnen som har det jobbigt, men i ärlighetens namn, jag har faktiskt inte den tiden och dessutom så är det barnens egna föräldrar som ska sköta sådant. Men det finns nog en anledning till varför de söker sig till mig och Jimmie med sina problem. För det händer faktiskt ganska ofta.

Jag blir bara så jävla trött på sånt här. För de här ungarna som håller på så här skriker ju: "SE mig, HÖR mig"

Fast med väldigt tysta skrik..

Och när kriminaliteten börjar redan i småskolan så kan man ju bara gissa sig till hur kriminaliteten kommer att utvecklas när barnet blivit vuxet.

Otäck tanke…

Eller hur?

Så snälla mammor och pappor därute. Ta en extra titt på era barn och se över dina barns grejer. Exakt VAD gör du om du hittar saker som du VET att ditt barn inte har råd med? Om barnet klär sig i kläder som inte DU har köpt? Om barnet har konstigt mycket pengar att röra sig med?

Handen på hjärtat..?

 

 

Oense…

Av , , 4 kommentarer 6

…kan man ju helt klart bli vad gäller det mesta. Oavsett man är barn eller vuxen så kan man ju ha meningsskiljaktigheter. Så funkar det i alla relationer.

Man & Fru, Syster & Bror, Anställd & Chef, Mamma & Barn, Granne & Granne och så vidare…

Men när man tjatat om samma, samma och samma saker vid flera tillfällen och det ändå blir fel, ja.. då kan man ju undra om man ska orka tjata vidare.

Jag är en mamma som alltid tycker att alla ska få vara med. Kommer det kompisar till barnen fast det redan finns en kompis i huset så säger man väl inte:

-"Nä, hon / han är redan med en kompis. Du får gå hem"

Man säger:

-"Hej, tjejerna /killarna är på sitt rum. Gå upp dit du också"

Eller stänger man verkligen dörren framför snytan på ett stackars barn som kanske inte har lust att någonsin komma och plinga på igen?

Näe!

Speciellt nu när det är sommar. Då kan man ju peppa ungarna att vara ute och passa på att leka med MÅÅÅÅNGA samtidigt då de faktiskt kan vara ute och springa och härja runt.

Tråkigt är att så många föräldrar hjälper till att skapa dåligt beteende hos sina ungar. Men det är inget jag kan eller ens vill påverka.

Jag ska sluta ta upp sånt till dialog överhuvudtaget med andra mammor och pappor. Men jag tror att de skulle bli mäkta förvånade om jag eller Jimpa sa Nej till ett barn som knackar på här.

I vårt hus är det ofta en massa ungar samtidigt. Fsson och Viggo kan ha två kompisar vardera här hemma ibland. Det kan vara livat och bullrigt men är det inte det som är grejen med barn? De har varken volymknapp, eller avstängningsknapp och ibland önskar man att man hade öronproppar hemma. Men personligen är jag väldigt glad över att barnen har många olika kompisar i alla färger och storlekar och jag kommer inte att stänga dörren för någon av dem så länge de följer husets regler.

Tyvärr hör man alltför ofta mammor och pappor som säger saker som:

-"Nä, de har lovat varann redan och de vill vara själva faktiskt"

Jahapp! Då får jag gratulera till framtida samarbetssvårigheter och annat otyg som gör att det kan bli svårt att klara sig på till exempel en arbetsplats. Och jag har faktiskt jobbat på ett gruppboende i den här stan där kvinnorna inte kunde komma sams och som VÄGRADE jobba om "den eller den" skulle jobba samtidigt. Så otroligt pinsamt och nedvärderande för alla inblandade.

Visst, man kan inte gilla alla. MEN man måste faktiskt hålla sams om man är många som ska jobba sida vid sida. Personligen vill jag gå på jobbet för att göra det jag ska och inte för att hålla liv i töntiga konflikter som beror på att jobbarkompisarnas föräldrar inte lärt dem bättre än så.

Det börjar tidigt så man kan ju göra sina barn den tjänsten att lära sig umgås med flera stycken samtidigt. Men det är klart. Det är ju lägre ljudnivå och enklare att bara ha två barn hemma än tre eller fyra. Man gör det enkelt för sig i nuet och skjuter ett ganska stort problem framåt tills barnet är vuxet och alltså inte kan hantera gruppdynamik.

Sorgligt!

Så var det dax igen…

…för wheels..

*host*

Jag läste just mitt inlägg som handlade om wheels förra året och skrattade högt. Men… vänta nu?! FÖRRA året?

blogg.stage.vk.se/e-lack/2009/06/28/dagen-efter-wheels-eller-varfor-man-aldrig-kan-sova-dagen-efter-kvallen-fore-118811

Hmm.. nog för att jag är tidsoptimist, men detta känns ju nästan löjligt alltså. För förra året vid den här tiden var jag ju på smällen utan att jag visste om det. Jag tyckte i och för sig att mina snygga svarta trekvarts Levis satt lite väl tajt och visst smakade väl ölen lite småskumt och visst mådde jag lite pyton av alkoholen? Jopp, nog fasn var det så. Det var ju Mr Bebis som gömt sig helt fräckt i min kropp utan att riktigt ge sig till känna än.

Och ikväll känner jag faktiskt att jag är lite sugen på att ge mig ut och spana på alla skojiga och originella människor som verkar vara ute under endast denna utekväll i Umeå. De tatuerade sjörövarkvinnorna, de röda och solbrända karlarna som inte har anständigheten att stoppa in sitt svedda fläsk i en t-shirt och så klart.. Kvällens RIKTIGA attraktioner: BILARNA! Det enda jag klarar mig utan detta år är alla fulla idioter som har mage att släpa runt på små barn. Har ni inte barnvakt: Håll er hemma föffan! Hyr en muminfilm och ät popcorn med ungarna eller nåt. Wheels är inget för er.

Hursomhelst, jag ska genast gå upp och se om mina skitsnygga trekvarts Levisjeans tycker samma som jag. Det låter som att de ropar på mig från garderoben:

"Heleeenaa… Vi förlåter Dig för att Du inte brytt Dig om oss på ett helt år. Men vi ska nog komma överrens ikväll…"

Haha.. ååkej… jag kommer. OM jag får på mig mina Levis så ses vi ikväll! Mina kids får också hänga me såklart för jag är ju faktiskt nykter. Så det dröjer några år tills jag blir en av sjörövartanterna och då är nog mina barn tillräckligt gamla för att hinna fly stan. För nog verjar de ha förbaskat roligt alla wheelsfantaster som lever upp denna helg varje år.

Vi ses!

 

Alkolås på mobiltelefoner…?

Av , , 8 kommentarer 3

Hur bra vore inte det?

De flesta av oss vet säkert hur det känns att vakna "dagen-efter-kvällen-före" med NOT so ljuvlig ångest för man mår pest haha.. (nån som minns Magnus Uggla?!)

Ja fy fasn, nog är det alltför många gånger man vaknat kallsvettig, spritstinkande, i fel stadsdel och med darrig hand sträckt sig efter mobilen för att kolla vilka sociala katastrofer man ställt till med. Huvvaligen…

*skrattar*

Ja, nog kan jag skratta åt det idag men inte fan var det kul DÅ när man bläddrade igenom "skickat mappen" i mobilen. Med stavningsprogrammet kunde det ju dessutom bli helt obegripligt.. ehrm.. i alla fall för den nyktre smsmottagaren haha.. I alla fall så tycker jag att det är ganska konstigt att ingen kommit på ett slags alkolås till mobilen för nog skulle väl det kunna bli en storsäljare? JAG skulle då köpt ett i alla fall. DÅ, när jag sprang på krogen stup i minuten.

Att hamna bakom datorer, surfandes på internet i ett alkoholdimmigt tillstånd är ju inte mycket bättre det. Och idag med dagens snabba teknik så kan man ju hinna ställa till med en hel del pinsamt och korkat innan man ens hunnit tänka: "Skicka"

Idag när jag mest såsar omkring hemma även på helgerna och knappt minns att det är lördag och partynatt så händer det tro’t eller ej fortfarande att jag får ett och annat fylle sms. Man kan få sig ett gott skratt på söndagsmorgonen när man får ett ganska felskickat och jättepinsamt sms från en avlägsen person som fortfarande har mig i sin adressbok.

Då känns det ganska skönt att vara den som INTE har skickat det kan jag lova.

Men jag kan i alla fall ärligt säga att jag i ett par dagar längtat lite efter krogsvängen och någon gång senare till hösten så ska jag nog ge mig ut i vimlet nån kväll med min bejb och antagligen ta mig en och annan alkoholhaltig dryck. Shit vad spännande det känns.

Första krogsvängen efter varje bebis och amningsperiod har varit som värsta debuten. Man är nybörjare vad gäller det mesta. Vad pratar man om? (Inte bebisar och blöjor för bövelen)

Hur umgås man med andra vuxna? (Näe, man behöver inte torka dreggel på vuxna fulla karlar)

Hur klär man sig? (INTE i en ful mysdress i alla fall)

Nope, det får planeras in lite nya kläder, lite glitter och glamour. Höga klackar och tajta jeans. Roligt sällskap och… det viktigaste kanske?

Att lämna telefonen hemma…?

🙂

Bebismamma=Äckelvarning?!

Av , , 4 kommentarer 3

Jaa.. Ibland ÄR det faktiskt så. Tyvärr!

HUR kan det komma sig att en del kvinnor, så fort de får sitt första barn blir så intresserad av bajs?! Bajs är ju en del av livet… haha.. eller, jag menar att det är så fullkomligt naturligt eftersom ALLA gör det.

Vojvoj *skakar på huvudet* Jag har till och med slutat läsa uppkäftiga och för det mesta (före detta?) roliga Katrin Z som numera till och med lägger ut bilder på sin son Ringos bajs. Hon har blivit en sån äckelmorsa så att jag aldrig någonsin tänker klicka in mig i hennes blogg fler gånger. Vill jag se bebisbajs så har jag eget här hemma tack så mycket. Inte för att jag är så intresserad av det.. men ändå.. haha..

Freud skulle säkert ha något intressant att säga om dessa morsor och vad som kan ha hänt under den anala fasen… *garvar*

Jag har verkligen fått nog av alla som beskriver sina bebisars bajsvanor och det finns till och med trådar och forum som handlar om detta fenomen: Bebisbajs (!!)

"Nähää… äre sant?! Brukar bebisar verkligen göra sånt? Jag trodde nog att de bara gjorde små rosa moln"

(Eller blåa, om det är en bebispojke)

För det första är jag väldigt emot att man lägger ut nakenbilder på sina barn och jag kunde verkligen aldrig drömma om att mammor numera lägger ut bildbevis på både blöjor och bajs. Och för det andra fattar jag inte hur de ens kan tro att andra är intresserade av det? (Förutom perverterade galningar som man förmodligen inte vill ska sitta och dregla över ens lilla nerbajsade telning)

Men en bra grej finns i och med detta fenomen. Att jag numera övergett den typen av bloggar och tro det eller ej, men det är faktiskt otroligt vanligt. Men det innebär ju ändå att jag får lite tid över till annat. Ehrm… Byta blöjor till exempel?

*skrattar högt*

Fejsbookk igen…

Av , , 4 kommentarer 1

 

*suck*

Fortfarande så händer det då och då att en och annan försöker få mig att skaffa "fejjan" som det kallas i folkmun.

Och nog för att jag vet att på ALLA forum så är det lätt att göra bort sig, råka en groda hoppa ur munnen, göra ett pinsamt fylleinlägg, skicka ett elakt påhopp, skälla på någon på felaktiga grunder, hitta på elakt förtal, starta rykten…

och så vidare…

och så vidare…

Men! Det är ju bara det att eftersom facebook är så stort och saker sprids med en sådan hastighet att det är skrämmande att bara tänka på vilka ödesdigra konsekvenser det skrivna orden kan få.

Tanken på vad folks facebookanvändande kan få för konsekvenser om en vecka, en månad och till och med flera år. Huvva så hemskt.

Facebook för mig känns som ett omättligt monster som jag inte vill ha i mitt liv. Bättre än så kan jag inte beskriva det.

Näe, än en gång så känner jag hur rätt det är av MIG att inte äntra fejsbokks värld. Och sedan när folks argument som att man kan få kontakt med gamla bekanta eller ta kontakt med gamla klasskompisar etc så känner jag ändå att: Nope, en del människor från mitt förflutna vill jag aldrig se eller höra av igen. Tro det eller ej, men jag är nöjd med det lilla och fejjan är för stort för mig. Och skulle det någon gång hända att jag skriver något som är så sjukt och jävligt att det rent av skulle få plats i nyheterna, ja.. då har jag i alla fall INTE gjort det på fejjan haha..

"Mitt fejs stannar på vk.se"

🙂