Att fira nuet..
…är något man borde göra då och då!
Vi befinner oss ju i nuet HELA tiden och kanske glömmer man bort det där med ”nuet”. Kanske strävar man hela tiden framåt och längtar efter saker som ligger framför en i tiden: Nästa löning, saker man ska göra, folk man ska träffa.. man längtar efter helger, ledigheter och sommaren..etc.. Men.. Nuet glömmer man ju egentligen bort för det mesta fast man befinner sig MITT i det!
Jag försöker sträva efter att alltmer sällan blicka bakåt i någon större utsträckning och jag försöker att inte heller planera alltför långt tid framåt. Självklart är det ju härligt att ha något att förväntansfullt längta efter och naturligtvis så har ju jag också saker som jag ser fram emot, men jag har jobbat så hårt på att inse att jag hela tiden är här och nu och jag har också jobbat en hel del med att lyfta blicken och se vad jag har framför mig i exakt den stunden jag är i.
Om man befinner sig i en svår tid till exempel så är det väldigt lätt att fokusera på vad man INTE har och försöker att hitta vägar för att få det precis så som man VILL ha det. Ett sådant scenario tar oftast väldigt mycket tid och energi i anspråk och det blir faktiskt lite lättare att leva när man helt enkelt accepterar allt som händer och inte händer.
Ja, vojvoj… flummigt så det föreslår… det fattar jag ju haha… 😀 Men jag tror att de som känner mig personligen förstår exakt vad jag menar och Ni andra kanske ändå gillar tanken på vad jag menar och får en liten aha-upplevelse? Jag hoppas det i alla fall..
Jo, det var ju en grej vi skulle fira och det gjorde vi! Med bubbel 😉
Min mormor har förresten varit här och bott med oss på Sagovägen i några dagar denna vecka och vi har haft det så himla bra allihopa. Hon hade med sig lite gamla bilder som påminde mig om att vår tid verkligen är begränsad här på jorden och just därför så är det ju skitviktigt att verkligen njuta av sitt ”Här & Nu”
Här sitter min lilla, lilla mormor i knäet på sin pappa Sven helt ovetandes om alla barn, barnbarn och barnbarnsbarn hon skulle få under sitt liv.. Sven är för övrigt ett återkommande namn i vår släkt. Mormors pappa hette det, mormor gifte sig med en Sven, en av mina bröder heter Sven och en av mina söner heter det.. Hur coolt är inte det?
🙂
Min mormor var verkligen en vacker Lucia!
Så, ja.. Nog har det blivit några tillbakablickar under denna vecka men det viktigaste är i alla fall att jag numera inte behöver fokusera på det som händer här och nu. Det kommer liksom automatiskt. Jag njuter av min tillvaro oavsett var jag är. Någon sa till mig att jag ”borde hänga på instagram istället” men näe… Jag gillar fortfarande bloggformatet väldigt mycket. Både att läsa och att skriva så jag hänger kvar även om det inte är lika ofta!
Och tänk vad bra att det finns en massa luddiga och fluffiga filter till alla bilder så att jag kan presentera mitt NU utan massa skavanker som gärna uppstår så här när man är nyvaken… haha..
I helgen har vi också haft en av våra mysigaste kompisar på besök och jaa… bilden får tala för sig själv. Det är ALDRIG tråkigt med den hunden alltså 😀
”Schka vi krrramas lite…?”
*VOFF*
Always nice bloggtalk: