– som går emot ren-blänk!
Har svårt att använda annat än skurcremen när jag rengör hoarna och kranen i köket.
Visst, det är mekanisk rengöring som gäller…men ändå!
Det där rena, fina högblanka…hur får man det med såpa eller diskmedel..?
Någon som har några supertips?
Två gånger har den gjort så att hjärtat har flugit upp i halsgropen på mig; ödlan som ligger utanför vårt hyreshus.
Första gången dök den upp i gräset och jag blev skiträdd!!!
Ni vet de där liksom transparenta ödlorna som klättrar utefter fasaderna på Kreta – så såg den ut fast flera nummer större!
När jag lugnat mig själv med att: 1. Det finns inga sådana i Sverige 2. Den är alldeles, alldeles för stor!-kunde jag pusta ut och anse den som en…leksak.
Måste ha glömt den för idag på väg till soprummet ligger den på gatan och…
-Ihhhhh…
En välmåttad tåspark gör att den får en liten luftfärd och hamnar på gräsmattan igen.
Nu var vi kanske kvitt!?
I morgon ska jag se efter var jag sätter mina fötter…fast jag VET ju att det är en leksak…eller..?
En trevlig blogg som dessutom har en utlottning på gång…
"Chi har svårt att röra sig harmoniskt i rum där det är för mycket saker ioch möbler.Gå igenom det som finns och se om allt har en positiv inverkan på dig. Det kanske finns värdefulla saker som inte tilltalar dig. Törs du i så fall göra dig av med dem? Det är bättre att sälja eller skänka bort föremål som inte känns bra och köpa något annat, något som man verkligen tycker om.
(Chi är en universell kraft, en energi som finns i rörelse omkring oss i all materia, och även inom oss människor. När chi får flöda sakta, lugnt och harmoniskt runt oss mår vi bra. När chi stagnerat eller rör sig för snabbt påverkas vi på ett negativt sätt.
Ur FENG SHUI för svenska hem, Agneta Nyholm Winqvist
är ju inte direkt inne längre…Plockade upp en dylik bok från vardagsrumsbordets underrede och funderade på om den skulle få gå till vertikal-arkivet eller till Returbutiken.
Men så började jag bläddra…Insåg att jag hade egentligen inte alls läst den här boken…Mest tyckt att det var jobbigt med bagua och yin och yang!
Men nu började jag kolla lite mer…
Faktiskt stod där en hel del bra saker…
Mycket vet vi ju redan.
En del är helt praktiska självklara saker. Sedan kan det ju diskuteras vad som är självklart för var och en.
Så finns en del godbitar…(enl mitt sätt att se då…)
Typ detta:
Om livet har stagnerat
Gör dig av med ting som inte känns livsbejakande. Du kan också börja flytta på ting och möblera om. (Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger: "Om du vill ha förändring i livet – flytta då på 27 saker"…’
Ur FENG SHUI för svenska hem, Agneta Nyholm Winqvist
Havrekakor med kokos, muscovado och valnötter
Vispa 200 gram rumsvarmt smör med 2 dl strösocker och 1,5 dl mörkt muscovadosocker (går bra med farinsocker också).
https://blogg.stage.vk.se/nonpareillen/ tror detta och jag kan nog inte annat än hålla med!
Eller föreslå ett alternativ:
Om alla fick börja varje sommarmorgon med en Lasse Åberg-skål full med ortens jordgubbar fullkomligen dränkta i riktig (ovispad) vispgrädde!
.jpg)
"Natten smyger sig på morgonen, underbart att få vara en del av det"…skriver en av mina dyrbara väninnor på Facebook.
Hon uttrycker sig så fint – som en Ranelid utan "pråliga underkläder"!
Hon skriver om tidiga morgontimmar, naturens växlingar, långa hundpromenader, härliga snöstormar, ljuset i norr, mörkret…… och så mycket mer – där hon känner att hon l-ev-e-r och att hon är lyckligt utvald att få delta i Äventyret Livet!
Att hon dessutom beskriver det så jordnära men ändå med en slags sinnlig touch – det är det som gör det så underbart att få möjligheten att tillhöra hennes "läsekrets"…
En blogg utan applåder, kritik, tillägg, inbjudan till annans blogg mm – är inte mycket till blogg. Den får liksom inget syre. Den kan inte ens flämta till för att så småningom återtända en klar och het låga.
Allt orkar man inte besvara.
En del vill man inte…
En del lämnar en fullkomligt oberörd medan en annan…eller ett annat inlägg gör att man känner igenkännandets glädje eller någon slags samhörighet.
Utan gensvar tynar bloggen bort…
På Kvantum för någon timme sedan. En mamma ropar till sin tonårsdotter, ber henne hämta en lök.
-VAA?
Dottern glider just förbi mig och maken med en närmast "oseende" blick.Tittar så upp på mig lite truligt – möjligen lite generad för att vi har "hört".
Ansiktet är välsminkat. Orörligt.Hela hon är orörlig trots att hon har lök i alla upptänkliga former alldeles strax bakom den svarta skinnminijackeklädda ryggen.
Maken kan inte hålla sig:
– Du ska hämta lök! förmedlar han…- Vet du hur en lök ser ut?
Innan jag hinner tänka att värst vad maken var gåpåig så spricker flickan upp i ett blygt leende.
En kvinna i närheten är full i skratt, jag vänder mig till maken och "säger med ögonen" men oj hur lyckades du med det där!?
Intressen:Människor, skrivande, fotograferande, läsande, lärande...
Senaste kommentarerna