Verkar ha blivit drabbad av total förvirring. Bebben suger tydligen i sig mina hjärnceller också! Vanligtvis är jag en person med hyfsad koll på saker och ting, men när jag börjar försöka micra kaffet i kylskåpet och förgäves letar efter koppar i skafferiet blir jag smått orolig. Hoppas det går över!

Känner att jag blir otroligt glad av solen, och känner mig hemskt nöjd över att få åka norrut med småkillarna så de får prova pimpla och åka skoter. Kan det bli bättre när man dessutom kommer att vara omgiven av trevliga människor? Nej. Förmodligen inte!

Undar om min yngste som kommer att bli populär bland tjejerna? Idag när jag lämnade honom frågade han efter en en speciell tjej. Jag svarade att jag inte visste om hon var på dagis. -Jag älskar henne, säger han. -Jaha, svarar jag. -Ja, för hon är så vacker, fortsätter han och springer iväg för att  hitta henne. Det är facinerande vad som kommer ut ur barnens munnar! Plötsligt blev han liksom en helt egen person och inte en del av mig. Häftigt! Sötnos.