Hej alla som hittat hit!!!

 Både till er som är emot medicinering där ni ser det som knark och till er som vill läsa om hur mitt liv varit fram till idag. Jag började blogga när jag blev utskriven från psyket andra svängen 2008 och har sedan dess kämpat med mitt mående varje dag.

Idag den 19e september 2011 mår jag bra, har ett fungerande förhållande och målsättningen klar med hur mitt vidare liv kommer att te sig! 

Alla har rätt till sin åsikt och vill verkligen klargöra att medicin utan behandling som komplement inte kan tas som att få hjälp. Man behöver det ena för att klara det andra. Precis som en växt behöver sol, vatten och näring för att växa och bli en vacker blomma.

Just idag efter press som ringt, besökt mig är min fina ut- och invända hjärna helt slut på energi. 

Men vi hörs en annan dag! Mer kommer att skrivas kring detta ämne, för det är många därute som inte orkar föra ordet för ökad förståelse kring ett rätt så enkelt funktionshinder där mer kärlek, respekt och förståelse hade gett oss helt andra möjligheter.

Catharina Oderstål Stolt bokstavsbarn!

Länk till aftonbladets artikel får ni HÄR

13 kommentarer

  1. Helena

    Åh, va bra du skriver. 🙂 Hittade din blogg genom aftonbladet… kommer apselut att fortsätta läsa om din vardag.

    Ha det fint.

    Kram från Helena

  2. joanna- att leva med Aspergers syndrom!

    Hej jag heter Joanna är är 23 år.
    När jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppet hjärtat om mitt liv med diagnosen och allt vad det innebär för att folk ska få mer förståelse och insikt för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder.
    Finns även en dagens bloggtävling där du kan bli länkad inför mina 400-600 unika läsare/dag och andra spännande tävlingar med fina priser:)
    Så besök gärna min blogg:)
    kram

  3. Frida Larsson

    Tack för att du tar upp & belyser problematiken runt ADHD & alla dessa fördomar som finns i samhället & okunskapen inom läkarvården!Fortsätt göra din röst hörd!Kommer att följa din blogg framöver då jag också är en av dessa personer med ADHD problematik som hoppas att med rätt medicinering kunna studera & hjälpa fler som varit i samma situation som Dig & mig!

  4. Cissi

    Hej, Hittade hit från Aftonbladets artikel och det kunde lika bra ha varit mig de skrev om. Jag har nämligen varit i samma sits som dig. Fick min diagnos nu i maj och äter nu Rintalin.
    Vad jag ville fråga dig är: -när berättade du för din omgivning att du hade ADHD? Själv har jag bara berättat det för några få.
    Hur reagerade din omgivning och vad säger de?
    Jag skulle vilja gå ut öppet med min diagnos men är så rädd för alla kommentarer som folk kläcker ur sig.

    Bra skrivet och jag fortsätter följa din blogg
    // CISSI-ADHD

  5. Kicki Wallin

    Hej, mycket bra att man talar om ADHD, min son har nyligen blivit färdig med sin utredning (han är 9 år) och han får Concerta. Vilken enorm skillnad detta har gjort för honom. Han klarar av att sitta stilla och koncentrera sig på sina uppgifter, faktiskt sitter han nu och gör sin läxa framför mig. Tidigare var det gap protester mm. Å jag har inte hållit detta hemligt, utan så många som behöver veta typ skola och liknande, vänner mfl, har fått reda på detta. INGET ATT SKÄMMAS FÖR! Det är ju bara bra, nu får man den hjälpen man behöver. Lycka till hos dig. Mvh Kicki

  6. Stefan

    Hej. Jag chockeras och förundras men förstår även ditt beslut att börja med mediciner. Det är allt för många i samhället som tar den enkla vägen ur problemen. Jag tycker inte du har gjort det, för du vet inte bättre.

    Usch, nu kanske jag låter negativ, men jag brinner verkligen för ADHD ämnen. Jag och min mor har blivit diagnoserade ADHD och jag har läst böcker och samtalat om ämnet i flera år, och tillhör en av mina passioner.

    Kroppen och psyket, är en extremt komplex konstruktion som bör ses över som helhet och inte separat.

    Jag vet inte vart jag ska börja, eftersom jag anser detta problem inte kan lösas över ett par hundra ord på en blogg.

    Men i dagsläget och i historien, började varken jag eller min mor att äta mediciner, och vi är friska och funktionsdugliga idag.

    Och jag ska försöka på ett svep förklara varför här:

    Kroppen, själen och sinnet, påverkas av samhällets krav. Samhällets krav på dig som människa, själ och kropp och sinne. Samhället påverkar alla delar i dig. Vissa är känsligare än andra.
    Dessa krav medverkar till stress. Stressen sätter sig i själen, kroppen och sinnet och du sakta men säkert programmeras ner och din kraft försvinner, tillsammans med dålig kost och ingen träning, så blir din kropp och följaktligen ditt psyke ruskigt ärrat.

    När man upplevt detta under en längre tid, börjar snart inget fungera i sitt liv. Man tappar fotfästet och börjar svaja. Man kan inte ta intiativ och man förlorar stora funktioner som människa att klara av ett vanligt liv.

    Varför påverkas bara vissa människor starkt av samhällets nedåtdrivande, stötande maskineri?

    För du är en känslomänniska. Du är intiutiv. Du är kreativ. Du är skapande. Du passar inte in i ett sjukt samhälle som är idag. Så istället för att se över ditt liv och fundera HUR samhället är för DIG som individ. Börjar du medicinera. Du låter pillren hela ditt liv, istället för att du OMVÄRDERAR ALLT, i ditt liv och helar inifrån istället. Jag respekterar ditt beslut. Förstår dig ändå. Kram.

  7. Catharina Oderstål

    Svar till Stefan (2011-09-19 18:13)
    Stefan! Nu tror jag du helt måste ha uppfattat vilken sorts person jag är… Ett själen sitter i mitt huvud och är min sk hjärna. Krav från samhället har sällan påverkat mig då jag är ett vuxet barn med trots som följer mig in i döden.
    Det du skriver är för mig bla.bla.bla. en massa new age flum som jag aldrig någonsin trott på.
    Min hjärna har en genetisk defekt som det har kommit flera framsteg kring i forskningen. Jag har fel på dopamin och noreadrenalin nivåerna och kan inte reglera dom hur jag än försökt. Så… Tyck att det är hemskt att jag tagit emot medicin för att få ett värdigt liv. Det passar mig och oavsett mitt val är väl ändå konsensus att alla har rätt att få må bra vilken väg man än väljer?
    Jag har vänner som famlar efter sista halmstrået som ägnat hela sitt liv i sökandet under samma spår som du insinuerar. Det fungerade aldrig. Jag vet vad jag talar om för många i min situation. För vi är sökare och har redan provat det du beskriver tusen gånger om innan vi sökte en second opinion inom naturvetenskapen…
    Tack för din synpunkt!

  8. lena dahlström

    Hej. Min 10 åriga son har nyligen fått diagnosen adhd. Vi har varit så kluvna i madicinfrågan min man och jag. Men en kväll när vi pratade så sa sonen ”Mamma jag vill ha medicin. ”Vill du verklogen det sa jag, jag vill ju ha dej precis som du är. Men han svarade att han ville inte vara sig själv, han ville kunna känna sig lugn. Sen var valet enkelt, så nu har vi bokat tid o ska få medicin utskrivet. Tack för en fntastiskt trevlig blogg.

  9. Lennart Åkesson

    Metanite
    THERAPIA AB
    TABLETTER 1 mg
    Avregistreringsdatum: 1948-04-01
    (Tillhandahålls ej)

    Aktiv substans
    Atropine metonitrate
    ATC-kod
    Saknas
    (visar liknande läkemedel)

    För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen.

    Läs mer om avregistrerade läkemedel

    Läs mer om förpackningsinformationen

    Information om förpackningar saknas för denna produkt

    UPP

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.