Tsunami måndag har blivit vardags tisdag

 Det spelar ingen roll vad man tycker, folk i alla tider kommer ändå att tycka olika. Det kommer ändå alltid att finnas folk som inte håller med en. Det viktiga då är att ha förståelse och insikt samt respekt för folks olika åsikter. Det som är rätt väg för mig, behöver inte vara rätt väg för nästa ADHD:are men det kan vara ett alternativ att påskina. För i mitt liv har det fungerat klockrent. Så eftersom jag inte "mörkar" kommentarer i min blogg, där alla har rätt att tycka vad de vill. Där "nej"-sägare, liksom "ja"-sägare får göra sin röst hörd, så, RESPEKT är av yttersta vikt när diskussion förs kring denna "het-potatis".

Idag lämnar jag en länk till ett klipp som beskriver många tonåringar lättnad i detta samhälle. Se och begrunda. RESPEKT anser jag att vi ger varandra som enskilda individer med olika tycke och smak, hur vi styr våra liv. KLIPP

Vilka ska vi lyssna på? De som blir hjälp, får ett liv, eller vilka? Om en 13 åring kan beskriva sitt liv före och efter i en sådant detaljrikt repotage, varför kan inte samhället lyssna? Vi vill bara fungera som alla andra. Låt oss göra det oavsett hur vi väljer!

2 kommentarer

  1. Karl-Rune Malmborg

    Tja Catarina! Jag har ad-d och två tillsom jag inte kommer ihåg just nu. själv fick jag diagnosen för ett år sedan och jag kan bara säga att det har vart en ”bumpy” ride! Så det du beskriver känner jag igen innan så visste jag inte att det var/fanns andra som mig! och det känns jävligt konstigt!
    men med ”conserta” så vaknar jag inte med ångest/eller vad och inte att jag behöver göra allt det jag gjorde förr!
    Jag sover 8 tim tänder inte lika fort 1/1000 del utan nu bara 1/100 del och det är väl bra-men som sagt vissa dagar är värre en andra-bra att sådana här sidor finns!
    R.

  2. Catharina Oderstål

    Svar till Karl-Rune Malmborg (2011-09-21 02:13)
    Visst är det märkligt!? Jag hade inte heller särskilt stor koll på att det fanns så många med mig som hade denna problematik före jag själv fick diagnos. I mitt fall ville inte min behandlare att jag skulle läsa så mycket ute på nätet för det skulle ”förvirra” mig så mycket. Men som den explosiva adhd:are jag är så… Hm… Säger någon – du får inte/ska inte. Då gör jag det. Det tackar jag min adhd för idag. Jag har frid i huvudet – där min själ sitter. Jag är fri från ångest som inte kan definieras, jag kan sätta ihop samband och framförallt är jag återförenad med de som betyder mest i mitt liv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.