Låt mig tala andiska…

…när ord är överflödiga. När smekande händer och hjärtats slag är det enda som behövs när man andas i samma takt. När ord saknar större betydelse och för länge sen klingat ut.

Låt mig tala andiska och gömma mig i mörkret. Nära, nära.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.