Måndag och ”I en annan del av NUS”

Yes, äntligen Måndagmorgon igen och jag har klätt mig själv..skratt.. Nu för tiden känner jag mig glad av att ha ett jobb att gå till och att klara av att gå till det:)

Fick äntligen medicin i förra veckan som jag nu ätit några dagar och märker skillnad, mindre värk. Tyvärr finns ingen medicin mot sjukdomen och tyvärr har jag fått den kroniska:( Men det finns dom som har det värre brukar jag påminna mig om, om än det ofta gjort ont i själen på slutet. Em & kvällarna har varit värst. Får tänka mig för hela dagen på vad jag gör annars tar värken, stelheten över helt, och jag lovar det är inte kul. 10 cm stora steg med stöd då det varit som värst. Ibland har jag tagit bilen till Willys, varit lite stel men det har funkat, sen då jag kommit fram har jag inte kommit ur bilen. Känns så dumt, faan man är bara 46år:( Men som sagt det finns dom som har det värre…… Kronisk Sarkoidås är min diagnos.

Nog om det nu:) Nu är det ju Måndag och jobbet väntar. Stortrivs där och har blivit ordentligt väl omhändertagen och kör fnv en och samma linje linje. Det är en hel del att lära sig och med mitt minne;) Men innan jag ska dit måste jag väcka ungarna och skrämma dom ur sängarna, koka mig lite kaffe och få på mig nå kläa.

Daniel en av mina arbetskamrater va också en av mina kamrater på den tidigare omnämnda truckförarutbildningen jag gick som nu lett oss båda hit:) Skitkul och en trevlig kille att dela dagen med. När han inte kör truck sköter han bl.a allt in och utgående godsregistrering på datorn i godsmottagningen. Tung Rock ljuder i högtalarna vilket inte gör arbetsharmonin sämre:)

Alltså ni ska bara veta vilken egen värld, och i många fall bortglömd värld det finns under NUS. Ett spindelnät av vägar och massa massa aktiviteter i alla dess former. Jag brukar tänka på serien Stockholm/Arlanda som är en egen stad… Den är inget i jämförelse med NUS kan jag lova. Ska försöka visa er lite innifrån "en annan del av NUS" här på bloggen framöver…..

Och här är mitt arbetsfordon som jag drar runt i alla kulvertar och vinkar till mötande skjöterskor;) och levererar gods mm till alla avdelningar. Nästan som att köra radiobil men utan att krocka då förståss (förhoppningsvis) Vi brukar ha, beroende på vagnstyper upp mot tio vagnar då vi dundrar fram i tunnelsystemet. Kul, spännande varje dag och det bästa, jag stortrivs….

Nej, jag skulle ju klä mig, väcka ungar och dricka kaffe ju….. Godmorgon!

//Big Papa