De nya reglerna

De nya basketreglerna som trätt i kraft på allvar i och med att ligaspelet i Sverige inletts innehåller några nyheter.

Den stora grejen är stegfelsregeln – som nu har anpassats till det som gäller i NBA i USA.

Förenklat uttryckt så är det nya att en spelare in vissa situationer har ett ”extra” steg. Bloggen har tagit hjälp av elitdomaren Erik Brandén i Umeå (bilden) för att reda ut begreppen.

Första sak att slå fast om stegfelsregeln?

– Det nya gäller bara spelare som är i förflyttning. För spelare som startar från stillastående position är reglerna precis som tidigare.

Vad betyder nya regeln då för en spelare som rör på sig?

– Ett exempel är när spelaren kommer springande och fångar bollen efter en passning,  om en fot är i golvet när bollen tas emot så räknas det som ”steg noll” och spelaren har sedan två steg på sig.

– Ett annat exempel är att spelare som är i förflyttning och avslutar en dribbling. Har spelaren en fot i golvet när dribblingen avslutas får spelaren sedan ta två steg om det utförs i en sammanhängande rörelse.

Ytterligare ågot exempel?

– Ja, till exempel där stora spelare förut hade lite problem med att få bollen i golvet i tid när de skulle börja dribbla efter att ha fått en passning i fart. Förut var regeln att bollen måste släppas innan roteringsfoten lyfter från golvet – nu ska bollen släppas innan ”steg två” sätts i golvet.

Det finns förstås en del detaljer i regelverket. Nämnas kan att en spelare som hoppar upp och fångar bollen i luften och sedan landar inte har något ”steg noll” utan då är det ingen skillnad mot gamla reglerna.

En annan sak är att spelare som kommer i rörelse och har en fot i golvet när bollen fångas (steg noll) och sedan stoppar redan på steg 1 – så får spelaren i det läget välja roteringsfot. Efter att ha fångat bollen får spelare aldrig ta två steg i rad med samma fot, så kallat hopstep.

En annan regelnyhet gäller osportslig foul.

– Det har blivit en tydligare regelskrivning kring det som infördes redan förra säsongen. Det handlar om att stoppa all spelförstörelse och att det inte ska löna sig att felaktigt stoppa snabba uppspel, säger Erik Brandén.

Det fem finns olika kriterier kring begreppet osportslig foul, fyra av dess är gamla och rör saker som tröjdragning, onödigt hård foul, foul mot sista spelare fri på väg mot korgen och i slutet av match foul innan bollen lämnat handen vid inkast. Men det finns en ny punkt som handlar om ”onödig kontakt” för att stoppa snabbt uppspel – även då ska det dömas osportslig foul (vilket ger två straffkast plus bibehållen boll vid sidan).

– Opsortslig foul ska det bli om en spelare inte försöker spela på bollen på ett legitimt sätt, det kan vara att försöka foula utan att vara i en etablerad försvarsposition, eller att sträcka sig in utan att ha en chans att nå bollen.

Svåra fall för domaren?

– Nu i början kommer en del bedömningar att studeras så att vi får ”pilotfall”. Jag har själv för utvärdering skickat in en händelse i gårdagens damligamatch mellan Luleå och Uppsala där jag i en situation vid en spelvändning tog en osportslig foul på en Luleåspelare.

– Överlag så gäller det att vi måste bedöma situationerna utifrån att spelarna är skickliga och vet vad de håller på med, säger Erik Brandén.

Det finns även en del nytt som inte direkt påverkar publikens upplevelse av en match. Ett sådant exempel är:
x) En spelare som får en teknisk foul (exempelvis för snack) och i samma match en osportslig foul – blir diskvalificerad.