Mardrömmar är en normal biverkning när man som politiker varit delaktig i att köra Umeås ekonomi i botten på några få år bl.a. genom alla de överdådiga kultursatsningar som gjorts. För tydligen så har det visat sig att det är viktigt det där med budget. Det underlättar visst om man vill veta hur verksamheten går ekonomiskt och om man gud förbjude skulle vilja ägna sig åt god samhällsplanering. Tyvärr så är det här med plus och minus inte helt självklart för alla våra politiker. Det kan rent av vara en riktigt otäck process!

Umeås ”starke” man är fullständigt vettskrämd nu i den mörkaste av alla budgettider! Verkligheten börjar till sist komma ikapp även den gode Hans Lindberg. För nu när svallvågorna efter Lennart Holmlund börjat lägga sig är tiden över när ingen längre tar notis om honom. När han nu gör sina taffliga försök att ena partiet och visa styrka utåt blir det allt mer uppenbart att Holmlund med alla sina fel och brister trots allt är honom överlägsen på alla väsentliga punkter. Då bör det ändå noteras att Holmlund i många avseenden var en ren katastrof och att det är trots allt hans kulturella eftermäle vi nu tvingas ta hand om.

Det här är ju självklart Hans medveten om men det torde knappast mildra hans mardrömmar! För nu är tiden här när den otäcka skuggbudgeten kommer smygande om natten…