Under veckan har Uppdrag Granskning avslöjat missförhållanden inom vården för funktionhindrade genom att belysa några av de incidenter som sker vid landets korttidsboenden och gruppboenden.

Att dessa missförhållanden är allvarliga är självklart och att de därför måste åtgärdas snarast borde vara självskrivet och ske utan protester.

Innan detta uppdagades har fler skandaler och missförhållanden i andra vårdformer lyfts av UG och media samt av de som arbetar inom vården & omsorgen – Bland annat inom äldrevården varit under lupp länge.

Den sammantagna slutsatsen av alla avslöjanden är att den politiska styrningen är ineffektiv samt att all vård idag handlar om pengar och ekonomiska ramar framtagna av ekonomer när det snarare borde vara så att det är de vårdberoendes rätt till adekvat vårt, tillsyn och umgänge som borde styra hur mycket pengar som anslås.

Min personliga slutsats är att landets kommuner i sin iver att hålla nere kostnaderna för vård & omsorg skär ner på den ekonomiska resurserna som anslås till vård utan att ens fundera på hur detta slår mot vårdtagare och personal.

Att minskad personaltäthet och högre arbetsbelastning leder till en sämre kvalitet på vård & omsorg tror jag många är beredda att hålla med om och det är därför jag vill att vi ska stanna upp, utreda och säkerställa att vårdbehovet är överordnat kostnaderna i en framtid inom vården & omsorgen.

Den största enskilda faktorn till allt som sker för närvarande ska bokföras och härledas till LOV eller Lagen om valfrihet om jag får bestämma. Att jag tycker så beror på att det går att se klara samband mellan en försämrad vård & omsorg och införandet av LOV i sektorn.

Därutöver finns många andra orsaker att hänvisa till såsom ökande medellivslängd, ökande befolkning, mer stress, högre arbetsbelastning etc. etc.

Hur ser min lösning av problemen ut?

I sak har jag ingen direkt lösning men en sak är jag helt klar över och det är att vårdbehovet alltid måste vara överordnat kostnaden vilket innebär att framtidens vård & omsorg måste tillåtas att kosta det den gör vid varje enskilt tillfälle.

Därtill är jag helt övertygad om att ansvaret för den delen av framtidens vård & omsorg som idag sköts av landets kommuner måste flyttas från kommunerna till staten och samordnas med all annan sjukvård i ett homogent system som garanterar att vården & omsorgen ges till alla på lika villkor oavsett vart i landet de bor.

Att alla skattebetalare i Sverige tillsammans via skattsedeln solidariskt ska finansiera all vård & omsorg för landets invånare oavsett vart de är bosatta borde egentligen inte behöva nämnas i ett välfärdsland som Sverige.

Trots det gör jag så därför att nyliberalismens doktriner och ständiga avregleringar av samhällets service och samhällskontrakt till sina invånare medför att påminnelsen behövs och att en förändring behövs omedelbart.

I Sverige ska vård & omsorg inte vara en ekonomisk fråga – I Sverige ska vårdbehovet styra tillgången till vård & omsorg.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

I en artikel på SR.se som du hittar på följande länk: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7082213 går det att läsa att Postnord vill ha en ny postlag införd.

Den postlag de efterlyser är en postlag som ger dem större frihet att höja portot efter eget godtycke samt en postlag som plockar bort kravet på att dela ut posten fem dagar i veckan året runt.

Anledningarna till varför de efterlyser en ny postlag framkom under Ekots lördagsintervju med Postnords Sverigechef Annemarie Gardshol.

Det hon framför är att Postnord känner att de övervakas av en postreglering som är otidsenlig och avsedd för en annan era än den vi lever idag – Något jag i vissa delar kan hålla med om även om jag inte håller med om den saken fullt ut.

Att posten i stora stycken avreglerats har enligt mitt sätt att se på saken inneburit att det idag är hårdare än någonsin att leva, bo och verka i Norrlands inland och ute i den svenska glesbygden vilket går stick i stäv med regeringens och alla politikers utsagor om att de jobbar för att hela Sverige ska leva på lika villkor.

För mig innebär en ändrad postlag att skillnaden mellan politikens vilja och verkligheten för landets invånare blir än större då en moderniserad postlag med säkerhet innebär att postservicen blir sämre i inlandet samt att de som bor där straffas genom att Postnord kommer att kräva dem på högre kostnader än de gör för dem som bor i stan.

Denna utveckling stör mig storligen därför att den inträffar på område efter område utan att ansvariga politiker griper in och stoppar den utveckling som innebär att vi helt skippar solidariteten och övergår till ett system som bara gynnar vissa grupper i samhället.

Posten likväl som andra viktiga samhällsfunktioner måste skyddas genom strikta och handfasta regleringar – Regleringar som innebär att alla landets invånare solidariskt bär kostnaden för att alla ska erhålla samma service oavsett bostadsort och val av livsstil.

Att politiken öppnar för att saken kan förändras i en framtid när digital service på lika villkor finns att tillgå i hela landet är jag inte motståndare till – Däremot motsätter jag mig alla förslag som genomförs innan detta kan garanteras.

Med det sagt tycker jag att det är på sin plats med en ordentlig debatt och framför allt med en bred politisk överenskommelse som även framgent garanterar att det är alla medborgares plikt att tillsammans via skattsedeln garantera att alla i Sverige kan åtnjuta samma samhällsservice från stat, landsting och kommuner.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det växer sakta men säkert fram ett riktat budskap om att Sverige håller på att drabbas av en utbredd butiksdöd – Därtill att denna kommer att drabba alla i samhället negativt genom minskat utbud samt att den riskerar att sprida sig till banker och fastighetssektorn om inget görs.

Det påståendet är gravt felaktigt tycker jag och min känsla är att butikskedjorna genom att driva debatten i denna riktning vill få samhället och oss skattebetalare att kompensera dem för den situation med uteblivna vinster som de själva skapat.

Anledningen till detta fenomen tillskrivs oftast landets kommuner vilka beskylls för att inte lyssna på butiksägarna och deras domedagsprofetior när de detaljplanerar kommunernas handel.

Ett annat skäl som anges är att fler och fler människor bestämmer sig för att ”klicka” hem sina varor snarare än handla dem fysiskt i butik.

För den som är intresserad går det att läsa mer om fenomenet och då kanske på denna länk: https://www.svd.se/butiksdoden-kan-spridas-smartsam-process?utm_source=ab-box&utm_medium=iframe&utm_campaign=2018-10-29

Stämmer denna utveckling med det vi som konsumenter kan se med våra egna ögon?

Vid en första anblick är mitt givna svar – JAVISST, självklart gör det det men efter att ha tänkt över saken en stund inser jag att svaret på frågan är betydligt komplexare än så om vi vill hitta det korrekta svaret.

Min uppfattning om butiksdöden är att den är självskapad av butikskedjorna och att det är deras egen affärsmodell för e-handel som skapar butiksdöden.

Varför?

Därför att butikskedjorna konkurrerar med sig själva intern vad gäller handel i fysisk butik respektive e-handel och därför  avstått från att införa ett koncept som innebär att bägge kan överleva i samförstånd och symbios med varandra.

För mig innebär det att e-handeln resultatmässigt alltid ska läggas på den fysiska butik som ligger närmast slutkunden så att alla butiker kan få del av sitt moderbolags e-handel då de trots allt tillhör samma kedja/koncern.

Att det i sig sannolikt betyder slutet för riktigt stora butiker och ett tätt butiksnät av dagens modell tror jag att de flesta kan vara överens om liksom att en sådan affärsmodell skulle stärka butikskedjorna.

Med det sagt behöver både banker, fastighetssektorn och de aktörer som bedriver butik och e-handel tänka över sitt koncept en gång till och skapa ett läge där butikerna krymper i storlek samtidigt som köpcentren totalt sett blir mindre och mer yteffektiva.

Det bör dessutom finnas en valmöjlighet för konsumenten vad gäller hur man vill få sina produkter levererade – Även om man ”klickar” hem sin vara borde det gå att plocka upp den själv i en fysisk butik alternativt få varan hemskickad direkt till dörren.

Sist men inte minst tycker jag att det är viktigt att vinsten på de produkter som säljs i e-handeln bokförs på den butik som ligger närmast slutkunden adressmässigt.

Med en sådan ordning blir det ordning på torpet och butikerna kan därmed konkurrera på det sätt de borde konkurrera – Kedja mot kedja snarare än konkurrens butik mot butik inom ramen för samma kedja.

Välkommen till vad jag hoppas ska bli en bra debatt – Vad tycker du om det jag anfört i inlägget?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Efter att ha lyssnat noga på debatten i kommunfullmäktige, noggrant läst alla debattartiklar och inlägg om hallarna och som varande förälder till idrottande och fotbollsspelande barn går det inte att slå ifrån sig den misstanken.

Alldeles speciellt så om man som jag vet att IFK Umeå själva äger och förvaltar Vildmannavallen och därför ser Thoréngruppen och Umeå kommuns planer med ett fotbollstält på Gammlia och en Fullstor fotbollshall på Nolia i samarbete med Thoréngruppen som en konkurrent till den egna verksamheten.

Ovanpå detta måste man självklart ställa sig frågan hur en person som Jan Brännvall som om någon vet hur hård och lång denna 32-åriga kamp för en fullstor fotbollshall varit för att främja fotbollens utveckling i Umeå nu när drömmen är på väg att förverkligas kan ställa sig emot en satsning på dessa hallar?

Att Jan Brännvall och Ulf Bergström därtill försöker sig på att påstå att det skulle bli dyrare för kommunen att låta Thoréngruppen bygga för att därefter hyra av dem är besvärande av den anledningen att ingen ännu vet hur den slutliga prislappen som nu är under förhandling kommer att se ut.

I min värld har man en dold agenda om man stressar fram något utan att ha alla underlag på bordet vilket både oroar och irriterar mig storligen.

Varför kan du inte vänta tills underlagen finns på bordet så att debatten därefter kan bli både korrekt, saklig och relevant Jan?

Hur man om man som du och jag tillhör en skara som väntat i 32 år på en fullstor fotbollsanläggning kan se problem med att vänta några veckor eller månader till för att få alla relevanta siffror på plats och först därefter ta ställning i frågan förvånar mig Jan.

Finns det måhända besvikelse över att det är andra aktörer än IFK Umeå och Jan Brännvall som hjälper Umeås fotbollsspelare att gå en ljus framtid till mötes?

Slutligen bör man innan man tycker något om detta ställa sig frågan om huruvida IFK Umeå som driver både fotboll och skidåkning som verksamheter gör så för att värna den egna klubben snarare än alla fotbollsspelare och skidåkare i Sveriges bästa idrottsstad Umeå.

Innan jag avslutar denna inledande debatt som jag vill se en fortsättning på efter det att alla ekonomiska förutsättningar för kommunens hyresavtal med Thoréngruppen blivit fullt ut kända är det på sin plats att påpeka att behovet av både tältet och fotbollshallen är stort.

Att bygget av fotbollstältet, fotbollshallen och multihallen kommer att frigöra massor av tider i idrottshallarna runt om i kommundelarna och att detta gynnar alla idrottsutövare med hallbehov för sin idrott tror jag att alla förstår och därtill uppskattar stort.

Sist men inte minst vill jag säga att jag känner en enormt stor respekt och tillit till allt det IFK Umeå som förening gör för Umeås idrottande befolkning samt att IFK Umeå för mig framstår som ett gott exempel på hur idrott ska bedrivas på alla nivåer i samhällsbygget.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I en ledare i Aftonbladet som du hittar på följande länk: https://www.aftonbladet.se/ledare/a/zL2yl1/hostlov-med-barnen-ar-en-klassfraga?fbclid=IwAR3i7oAIlcJChq5ZvU6Ms5q-8FsnF4aLM_On_uqYWJ1wt4Rdop8u7Y5yzWM framförs åsikten att höstlovet blivit till en klassfråga i Sverige.

För egen del är jag långtifrån beredd att skriva under på den saken av den anledningen att tiderna förändrats storligen sedan detta lov infördes.

Initialt var väldigt få lov i skolan till för att skapa tillfälle för barn och föräldrar att tillbringa sin fritid tillsammans – Snarare var loven skapade och förlagda på ett sådant sätt att landets familjer skulle kunna samlas och arbeta tillsammans för att överleva resten av året.

Initialt var tanken att dagens höstlov skulle användas för att skörda potatisen och lovet hade mycket riktigt namnet potatislov av just den anledningen.

Höstlovet är således för mig ingen direkt klassfråga då det inte skapades för att genomföra utlandsresor och/eller spendera tid tillsammans som familj – Däremot kan det säkert upplevas som både orättvist och som en klassfråga av alla som vill vara lediga och genomföra en utlandsresa i stället för att arbeta.

I dagens moderna samhälle har vi tagit oss friheten att resa mer än någonsin tidigare och att försöka arbeta mycket vissa delar av året för att därefter kunna spendera mer tid med sin familj andra delar av året.

Att vara ledig och att genomföra utlandsresor är sålunda skapat av dagens moderna människa snarare än av samhället som sådant.

Den frågan har funnits med mig personligen sedan mycket länge i formen om vad som är det bästa för barnen och för dess stressade föräldrar som alltid lever livet i turbofart.

• Är det bättre att hålla sig till normala arbetstider året runt och därmed få fler tillfällen att spendera tid med familjen eller är det bästa att jobba mycket vissa perioder för att kunna vara ledig andra perioder?

Av egen erfarenhet och baserat på mina egna upplevelser i min egen familj mår barnen bäst av att ha en stor kvantitet ledigtid och access till sina föräldrar än att ha vad många inklusive mig själv brukade benämna som kvalitetstid med sina föräldrar.

Barn mår bättre av spontan närhet till sina föräldrar året runt än av att ha en veckas stressigt höstlov en gång per år – Kvantitet är således att föredra i detta fall.

Att nå dit och inse detta har tagit mig oerhört lång tid då jag tidigare i min enfald trodde att kvantitet kan ersättas med kvalitet – Något som inte är möjligt om man tänker efter ordentligt.

Att skapa en hemmiljö där barnen spontant kan krypa upp i föräldrarnas famn så ofta som möjligt är därför att föredra framför en hemmiljö där barnen i bästa fall ser sina föräldrar på helger och lov.

Med det sagt så påstår jag ännu en gång att höstlovet inte är en klassfråga för våra barn – Skulle lovet till äventyrs upplevas som en klassfråga beror det på föräldrarnas inställning och inte på barnens.

Slutligen tycker jag att vi bör använda lov som dessa för att aktivera våra barn fysiskt – Något vi alla som samhälle kan göra tillsammans utan att genomföra stressiga och i många fall dyrbara utlandsresor som är dåliga för klimatet och vår miljö.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Så här skrev jag om det val vi just klarat av redan i november 2016 och när jag nu läser det på nytt framstår det som om min förutsägelse då nu är helt korrekt.

Alla tecken tyder på att moderaterna laddar för en valrörelse i Sverige som hotar att bli lika smutsig som någonsin den som Donald Trump drivit i USA – En valrörelse full av personliga påhopp, smutskastning, förtal och osanna rykten.

Därtill med resultatet att man som parti innan valresultatet är kristallklart går ut och förklarar sig som valets vinnare och landets naturliga regeringsparti oavsett vad väljarna uttrycker.

Det är med ”sluggers” som Hanif Bali – Den moderate riksdagspolitikern som förolämpar allt och alla och kallar politiska motståndare, invandrare och vänstersympatisörer för allehanda mer eller mindre kränkande saker såsom batikhäxa som gått multikurs, sinnesslö, idiot mm. och Delmon Haffo som är anställd på moderaternas partikansli som den moderata propagandafabriken ska byggas i Trumps och SD:s anda.

Den taktik man använder sig av är enkel – Sprid så många falska rykten det bara går om S-politiker och andra politiska motståndare samt misshagliga journalister. Koppla därefter in nättrollen och se till att det som helt saknar sanningshalt blir till en sanning därför att lögnen spridits och publicerats på många olika ställen på internet.

Att moderaterna satt sin plan i verket syns inte minst på Facebook där än det ena än det andra negativa uttalandet/påståendet – Ofta med en bild på Stefan Löfven publiceras och sprids av nättroll och deras lierade.

För att nämna några exempel så har man spridit ryktet om att Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll vill avskaffa manlig rösträtt och att Stefan Löfven som man för övrigt refererar till som ”svetsaren” varit full när han träffade Barack Obama.

En annan minister vars förtroendekapital man intensivt arbetar på att förstöra är Anders Ygemans som man konfrontativt och hånfullt anklagar för att ha svikit bland annat polisen, jägarna och terrorn trots att detta helt saknar sanningshalt.

Varför gör man då detta?

Svaret är enkelt – För att slippa prata politik därför att man vet att man själv saknar en hållbar politik som gagnar folkflertalet.

Taktiken är att försöka smutskasta motståndarna så att dessa får ägna all sin tid åt att försvara sig mot lögner och falska rykten – Detta i tron att det ska avhålla dem från att prata och debattera ideologi, samhällsbygge och sakfrågor.

Att man försöker göra detta i en tid när Socialdemokratin skapat en renässans för den ideologiska debatten genom att lyfta frågan om vilken typ av samhälle vi ska bygga och för vem vi ska bygga det är ingen tillfällighet – Detta därför att moderaterna redan i förväg vet att de kommer att förlora en sådan debatt ”big time”.

Det är när den ideologiska debatten blir stark moderaterna kommer till korta av den enkla anledningen att moderaterna saknar politik för de breda massorna när det gäller deras väl och ve.

Moderaterna är och har alltid varit ett högerparti med en politik som bara gynnar de redan välbeställda och den sanningen vill man med alla till buds stående medel undvika att medborgarna tar till sig och förstår.

Förvisso hade jag inte allt för mycket till övers för moderaternas moral under Anna Kinberg Batras ledning – Men att moderaterna skulle sjunka så djupt ner i träsket och gå så långt som till att sätta nättroll i arbete med att sprida falska rykten om sina politiska motståndare och dessutom organisera detta från sitt eget partikansli trodde jag aldrig ens i min vildaste fantasi.

Dessutom nöjer man sig inte med att attackera politiska motståndare med falska påståenden och rena lögner – Samma taktik har man tänkt använda för att smutskasta misshagliga journalister och tidningar som inte står på deras sida.

Vad moderaterna gjort är att importera ett amerikanskt fenomen som kallas ”negative campaigning” – Ett fenomen som är en självklar del av det politiska livet i USA där lögner och halvsanningar sprids om politiska motståndare som om de vore sanningar.

Moderaterna får gärna prova denna desperata väg – Dock tror jag svenska folket är betydligt svårare att lura än det amerikanska folket av den enkla anledningen att svenskar i gemen är mer välinformerade än de allra flesta nationaliteter när det handlar om politik. Att saker fungerar i USA betyder på inget sätt att samma sak fungerar i Sverige.

Dessutom vet svensken att saker som står på internet inte nödvändigtvis är sanna även om man får många träffar när man googlar om det.

Hur ska vi socialdemokrater bemöta moderaternas smutsiga kampanjmetoder?

Får jag bestämma blir det genom att intensifiera den ideologiska debatten än mer – En ideologisk debatt som fokuserar på vilken typ av samhälle vi socialdemokrater vill bygga och för vem vi ska bygga samhället. Det är i den debatten vår politiska styrka ligger och det är när folket väl förstått detta som opinionen för vår politik kommer att stärkas.

Det vi socialdemokrater ska göra är att härleda varje sakfråga, varje förslag och varje uttalande till vår ideologi och till vår plan för samhällsbygget och påvisa hur olika beslut påverkar samhällsbygget i positiv eller negativ riktning.

Politik handlar inte om att smutskasta – Politik handlar om att måla upp en bild av framtiden som alla kan förstå och relatera till och mesta av allt handlar politik om att i ord och handling realisera den verklighet man målat upp.

Därför säger jag till moderaterna – Välkomna till politisk kamp. Hoppas ni på att vinna den kampen med tvivelaktiga metoder så kommer ni själv att bli den största förlorarna.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har under hela morgonen lyssnat på intervjuer med vår Riksbankschef Stefan Ingves i Nyhetsmorgon mm. och en sak står helt klar för mig – Ingves är rätt person på posten och en klippa för den svenska ekonomins och välfärdens utveckling.

Att hålla sig kall hela tiden och alltid se till den bästa lösningen för landet och folkflertalet i stället för att ägna sig åt kortsiktiga beslut som kan skapa vinning för egen del kräver en person av Ingves dignitet – En person som sätter landet och dess bästa före sitt eget bästa.

Jag tycker det är bra att Stefan Ingves öppet går ut och säger att den svenska ekonomin går mycket bra och att han och Riksbanken har mycket svårt att se någon egentlig och omedelbar lågkonjunktur eller ekonomisk kollaps som nära förestående.

Tvärt om ingjuter Ingves stort mod hos alla som lyssnar på det han säger genom att hävda att Svensk ekonomi är urstark och att landet står väl rustat inför de framtida ekonomiska utmaningar vi ska möta i framtiden.

Att hålla en strikt rågång mellan statens reporänta och resten av ekonomin är bra även om det förvisso lett till ett läge där svensken i gemen är aningen högre skuldsatt än vi borde vara.

Ansvaret för det ligger dock enligt på Ingves hos bankerna och hos konsumenterna vilket jag håller med om fullt och fast. Att det måste vara upp till parterna att reglera detta sinsemellan utan att blanda in Riksbanken i den processen är därför självskrivet.

Ett relativt litet land som Sverige är beroende på en fungerande ekonomi och en välskött Riksbank för att överleva i en brutal värld där nyliberal politik vunnit för stort gehör hos grupper av investerare och förmögenhetsägare.

Grupper som hela tiden strävar efter att kunna berika sig själva på övrigas bekostnad – Att i den världen ha en Riksbankschef som Stefan Ingves känns tryggt.

I en av intervjuerna där han frågades om sin egen situation vad gäller bolån mm. svarade han att han inte har några sådana baserat på den personliga insikten att den som står i skuld inte är fri – Att han lever som han lär är därför en viktig signal som jag tycker att vi alla ska ta till oss och anpassa oss efter.

Låt oss därför ge Stefan Ingves den respekt han förtjänat genom att även framgent ge honom vårt starka och gränslösa stöd för den räntepolitik han genomför för landets bästa.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Anders Ågren och Umeå’s moderater påpekar ofta att Umeå backar i olika undersökningar där man sinsemellan jämför företagsklimatet i landets kommuner – Min fråga är om företagsklimatet är mätbart om det ska göras på ett bra sätt?

För egen del är jag övertygad om att det är svårt att på ett rättvist sätt mäta företagsklimatet i en liten inlandskommun och jämföra detta med företagsklimatet i en växande storstad som Umeå.

Varför?

Jo därför att det skiljer på alla plan i en sådan undersökning när man jämför tillgång till anställningsbar personal, närhet till transportnav, närhet till råvaror etc.etc. samt viktigast av allt närheten till en personlig och nära relation till kommunen och dess tjänstemän i en stor kommun där alla är relativt anonyma jämfört med den lilla kommunen där alla känner alla.

Därför tycker jag att vi bör titta över kriterierna och dela in landet på ett sådant sätt att vi i en framtid kan jämföra kommunerna ur samma kriterier i framtiden – Exakt hur ska jag låta vara osagt då jag inte forskar i ämnet.

Ska vi jämföra företagsklimatet i olika delar av landet med varandra måste vi jämföra kommuner med lika förutsättningar med varandra – Detta jämfört med dagens läge där alla jämförs med alla.

Att stora kuststäder har bättre tillgång till transportnav än små inlandskommuner är rätt självklart – Lika självklart som att en företagare många gånger med lätthet kan ringa ansvarig person på kommunen i en mindre kommun för att få en rättelse på det man tycker gått fel.

Låt oss därför lyfta ämnet och till Anders Ågren (M) Umeå har jag en direkt fråga – Vad anser du är viktiga kriterier att mäta när man jämför företagsklimatet i landets kommuner?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Inför omstarten av kommunfullmäktige efter valet lyfts nu frågan och det faktum att Umeå som är en stad under tillväxt ska fördela den tillväxten på färre arbetstagare och personaltäthet än i dagsläget – Något som skapar en ekvation som blir svår att lösa.

Digitalisering kan förvisso lösa vissa problem men i verksamheter som skolan, vården och omsorgen där det är ett tillskott av mänsklig arbetskraft snarare än digitalisering som efterfrågas fungerar inte den strategin.

Umeå kommun räknar med att behöva anställa hela 9,700 nya medarbetare fram till 2028 vilket ställer stora krav på att den kommunala organisationen förutom att erbjuda en attraktiv stad måste klara av att erbjuda alla mycket goda arbetsvillkor och lönenivåer som attraherar människor att stanna i stan efter genomförd utbildning alternativt flytta hit.

Ska vi lyckas med den föresatsen behöver vi tänka i nya och hittills outforskade banor!

Att alla inblandade politiker och tjänstemän inser att kulturen är viktig och att ett brett och spänstigt kulturliv är A & O oavsett vad man tycker om kultur och finkultur som företeelse.

Med det sagt hoppas jag att dagens kommunfullmäktige blir givande och skapar en arbetsordning som har som högsta fokus att lösa de utmaningar vi som kommun står inför om vi vill klara tillväxt och välfärden i kommunen på ett bra sätt.

Därför uppmanar jag alla som tar plats i kommunfullmäktige att kasta många förutfattade meningar man som politiker vanligtvis lider av för att i stället i alla lägen koncentrera sig på att fatta de beslut som är bäst för folkflertalet.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Fackföreningen Kommunal har länge drivit frågan om ett införande av heltid som norm för att alla kommunals medlemmar ska ha heltid som norm i vården, skolan och omsorgen med flera offentliga verksamheter – Att så görs är bra och en viktig åtgärd för att över tid minska klyftorna och skapa ett jämlikare samhällsbygge.

Med det sagt är jag mycket förvånad över det motstånd till genomförandet som kommer från kommunals medlemmar och handlar om förläggningen av arbetstiden som är en naturlig effekt av reformen om vi vill att den ska fungera som avsett i en framtid.

Att ett införande av heltid för alla per automatik innebär att arbetspassen måste fördelas på ett annorlunda sätt ser jag som självklart och att en uppgång i arbetstid även innebär fler nattpass är naturligt då även nattpassen måste fördelas på alla arbetstagare på ett solidariskt sätt.

Vad beror då arbetstagarnas motstånd till fler nattpass på?

• Första svaret är sannolikt fler arbetspass i och med att arbetsdagarna blir längre när varje arbetstagare ska arbeta fler timmar för att nå heltidsmåttet.
• Andra svaret och sannolikt den största anledningen till protesterna är sannolikt att landets kommuner och dess tjänstemannaorganisationer försöker genomföra de schemaomläggningar som behövs för att uppnå heltid som norm utan att öka kommunens kostnader för bemanning.
• Tredje om än inte det slutgiltiga svaret är att många sannolikt vant sig vid en situation där det fram tills idag varit möjligt att kompenserats med många lediga dagar som tack för att det jobbar natt vilket nu skapar motvilja mot att lämna ifrån sig den kompensationen mot att erhålla heltid som norm för sin anställning.

Dessa frågeställningar har jag inga belägg för i sak då jag inte kan luta dem mot någon utredning i frågan.

Trots det anser jag att min slutsats är rätt väl avägd gentemot den magkänsla jag får när jag pratar med många arbetstagare som berörs av reformen om ett införande av heltid som norm för arbete i offentlig sektor.

Hur löser vi då de uppkomna problemen om vi vill nå en win-win situation?

• Till att börja med är min uppfattning att vi måste bli bättre på att kommunicera mellan parterna i frågan för att undvika onödiga konflikter samt att vi bör utnyttja hela det tidspann parterna fått sig tillgodo för att kunna genomföra reformen på ett hållbart och rättvist sätt för alla.
• Därutöver ser jag helst att kommunerna och dess tjänstemän sansar sig och inser att ett genomförande av en heltidsreform kommer att kosta pengar för samhället oavsett av hur vi hanterar genomförandet så länge vår strävan är att skapa ett jämlikare samhälle som omfattar alla – Dvs. även de som arbetar inom offentlig sektor.
• Slutligen önskar jag mig att även arbetstagarna inser att vi måste förändra oss i en föränderlig värld och att livet handlar lika mycket om att ge som om att ta.

Min övertygelse är att införandet av tilsvidareanställning på heltid för alla i samhället kommer att innebära ett jämlikare samhällsbygge som över tid gynnar alla genom att inkomst- och förmögenhetsklyftorna minskar över tid.

Med det sagt vill jag skapa debatt även i detta ämne och därmed säkerställa att vi även på detta område återgår till en ordning som innebär att vi alltid först tittar på kollektivets bästa innan vi tittar på den individuella individens bästa i alla lägen då det förstnämnda är ett av grundvillkoren för ett framgångsrikt och starkt samhällsbygge.

Kollektivet är alltid starkare än individen så låt oss hålla den fanan högt i den kommande debatt jag hoppas ska bli resultatet av detta inlägg.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”