Detta inlägg kommer att bli relativt kort men ändå kärnfullt och därtill handla om något som tilldrog sig redan 2009 när SD:s och SDU:s ledning var ute på en gemensam kryssning till Tallin.

Anledningen till att jag tar upp saken är att Jimmie Åkesson fortfarande är skyldig svenska folket ett svar och en förklaring för sitt skandalösa beteende.

För den som vill läsa mer ingående om vad som hände utöver det jag kommer att skriva länkar jag till dessa 3 artiklar:

https://www.expressen.se/nyheter/skalade—och-sjong-snapsvisa-om-palmemordet/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=2747224

https://motargument.se/2014/09/19/nar-sverigedemokrater-aker-farja/

Det som skedde den kvällen på färjan avslöjar i mångt och mycket hur partiets ledning och inre krets inklusive Jimmie Åkesson ser på olika människor och på olika grupper av människor.

Förutom att man sjöng en massa sånger som hör ihop med vit makt rörelsen som bland mycket annat handlar om att skära ut Sions hjärta – Dvs. om att döda judarna så finns det en sång Jimmie Åkesson ivrigt sjöng med i och det är för det beteendet jag anser att Jimmie är skyldig svenska folket ett svar på hur han kunde göra det.

Det jag vill att han öppet och ärligt ska ge svar på är sången om mordet på Olof Palme där Jimmie Åkesson öppet och med glädje sjöng följande ” Olof Palme gick på bio, han kom ut strax efter klockan tio. Lisbeth såg pistolen blänka, strax därefter blev hon änka. Skottet brann, blodet rann. Olof Palme han försvann”

Hur en partiledare kan ha så dåligt omdöme att han öppet på en färja som hade fler passagerare än SD:s och SDU:s ledning och innersta krets kan sjunga sådana sånger och glädjas över Olof Palmes tragisk och allt för tidiga död är tragiskt och tarvar i allra högsta grad ett svar och en förklaring till svenska folket om varför.

Ett svar Jimmie Åkesson ensam är skyldig att ge till svenska folket.

Både inför valet 2010 och 2014 har Jimmie Åkesson som den fege partiledare han är vägrat svara på frågan och därför tycker jag att det är hög tid att landets journalistkår slutar vara passiva och pressar och påminner honom om att han är svaret skyldig varje gång Jimmie Åkesson eller någon annan som var med den kvällen ska intervjuas.

Jimmie Åkesson – Du är skyldig svenska folket ett svar och är du en riktig man är det enda riktiga att du förklarar ditt beteende här och nu och snarast möjligt.

Vill du inte svara har du bara bevisat det många av oss redan visste – Att du är i grund och botten en fegis som inte vågar stå för det du sagt eller gjort och således en person som inte hör hemma i svensk politik då du inte tänker genomföra den politik du säger att du ska genomföra.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Frågan om huruvida elbussar ska skattebefrias och likställas med den spårbundna trafiken vad gäller energiskatten är en för stunden högaktuell fråga då det är orättvist att elbussar beläggs med energiskatt bara för att de till skillnad från tåg och spårvagnar rullar på gummihjul.

Innan jag går vidare och trots att jag är socialdemokrat vill jag berömma den moderata riksdagspolitikern Lotta Finstorp för att hon lagt en motion om befrielse från energiskatten för elbussar i riksdagen – Tack Lotta – Rätt ska vara rätt oavsett fordonsslag.

Tåg, spårvagnar och tunnelbana som alla går på el är redan idag till 100% befriade från energiskatterna på el – Med all rätt borde då även elbussar omfattas av denna skattefrihet då det i jämlikhetens namn borde vara framdriften/drivmedlet och inte vilken sorts infrastruktur man kör på som ska avgöra om beskattning ska ske eller inte.

En skattebefrielse för elbussar skulle sannolikt snabba på omställningen till helt eldriven kollektivtrafik ännu mer då drivmedel idag utgör en väsentlig kostnad för alla bussoperatörer och bussbolag och därmed i förlängningen för hela beställarledet med resenären/väljaren som slutliga finansiärer till energiskatten.

Att snabba på omställningen vinner alla på – Både beställarna och utförarna av kollektivtrafik likväl som resenärerna – Störst vinnare av alla blir miljön som slipper koldioxid och försurande utsläpp.

Lotta har även lagt ett förslag om att ändra lagen vad gäller bussars maximala längd för att kunna sätta så kallade ”superbussar” i drift i större skala – Även detta förslag stödjer jag av den enkla anledningen att BRT-bussar är både billigare och effektivare än någonsin spårbunden trafik på orter där spårinfrastruktur saknas.

Därför uppmanar jag mina partikamrater i riksdagen att befria elbussar från den orättvisa energiskatten snarast möjligt samtidigt som vi som parti bestämmer oss för att ge grönt ljus till de kommuner som vill satsa på BRT-busstrafik.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

SD har under en tid lyckat rätt väl med att dölja den rasism man står för och de värsta avarterna av den politik man vill genomföra om man i en framtid skulle hamna i en maktposition.

Den fasad man under en tid så väl lyckats dölja krackelerar nu i snabb takt så att det på nytt blir möjligt att skönja att ett Sverige under SD styre snabbt skulle förvandlas till en diktatur.

Det påståendet baserar jag på allt SD:s företrädare twittrar, bloggar om och uttalat i media av olika former under den senaste tiden.

Jag är inte speciellt förundrad över den utvecklingen då detta är vad som alltid skett historiskt när SD ökat sitt stöd i opinionsundersökningarna och därför känner att de kan slappna av och vara mer öppna om vad de egentligen vill åstadkomma politiskt.

Björn Söders uttalande om att samer och judar inte är svenskar är ett talande exempel på det jag talar om.

Tack och lov kommer den dagen inte att komma i en nära framtid. Trots det är det väl värt att lyfta ämnet – Om inte annat som ett varnande exempel på vad som kan hända om vi röstar utan att tänka på konsekvenserna av vårt val.

Att SD inte respekterar demokrati och demokratiska spelregler och att partiet är oerhört toppstyrt av dess inre krets har vi på sistone sett flera exempel på. Uteslutningar, publicering av adresser till tänkta flyktingboenden, trixande med skatter etc. etc. – Listan på övertramp är lång.

Att Ted Ekeroth twittrar om hur SD när de tagit makten (lägg märke till ordvalet tagit) ska byta ut alla polischefer mot riktiga poliser därför att de som nu finns enligt honom är oduglingar är skrämmande – Att han dessutom öppet torgför sin uppfattning är ännu mer skrämmande.

Till att börja med finns det både en grundlag och andra lagar i vårt land som reglerar hur landet ska styras och hur personal ska tillsättas och avsättas.

Sedan kan man ju fråga sig vad han menar med uttrycket riktiga poliser? Ska man tolka det han sagt fritt så avser han nog att tillsätta poliser som arresterar och lagför alla människor som har en avvikande åsikt än den SD:s inre krets har.

Ted Ekeroth vill således skapa en polisstat under regeringens direkta kontroll – En poliskår som agerar som partiledningen säger utan att ta hänsyn till varesig demokrati eller demokratiska spelregler.

Det SD och dess inre krets kallar demokrati kallar vi övriga diktatur.

Att det är så Ted Ekeroth ska tolkas understryks av uttalanden från hans bror Kent Ekeroth). Han har i ett uttalande sagt att SD när de tagit makten i sinom tid ska stoppa media – Dvs. de tidningar, tv-kanaler och journalister som går emot SD och SD:s partilinje.

SD:s politiska ledning tycker sålunda att det är helt okej att stoppa pressfriheten och yttrandefriheten trots att det är att åsidosätta demokratin och skapa en diktatur.

Det är saker som dessa jag vill att ni ska förstå vad gäller SD. Sverigedemokraterna har en enda politisk agenda och det är att ta makten och sedan permanenta den genom att göra Sverige till en diktatur där allt styrs av SD:s inre krets.

Dessutom blir det lättare att förstå varför SD anhängare som kommenterar min blogg hänvisar till gamla DDR i sina kommentarer. Att de gör så är helt enkelt därför att det är den ordningen i politiken de eftersträvar.

Med dessa reflektioner på plats blir det med ens klarare varför SD saknar politik på alla områden utom den halva av migrationspolitiken som handlar om att stoppa invandringen och kasta ut de invandrare som redan kommit.

I en diktatur behövs ju ingen politik för att folket ska få det bättre – I diktaturer så är det ju som bekant diktatorn och dennes inre krets som bestämmer vad som är bra för folket – inte folket själva.

Därför tycker jag att du som eventuellt tänkt sympatisera med och rösta på SD ska ta dig en ordentlig tankeställare genom att verkligen fråga dig själv vad vill du uppnå genom att lägga din röst på SD? 

• Är din röst på SD en protest mot övriga partier?
• Oavsett av om svaret på den frågan är ja eller nej reser den en följdfråga – Är du då beredd att byta ut demokrati mot diktatur?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Konjunkturinstitutet (KI) tillhör inte de myndigheter eller organisationer som går ut med varningar i tid och otid – KI är snarare kända för det omvända och sedda som varande oerhört restriktiva.

Därför tycker jag att det är hög tid att vi i Sverige tar till oss av och anpassar framtidens bostadspolitik i enlighet med de rekommendationer som KI tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) och OECD gav oss för drygt fem år sedan och upprepat allt sedan dess.

Vad dessa tre institutioner varnar för är att Sverige befinner sig i en bostadsbubbla som kommer att spricka – Frågan är inte längre om utan snarare när den spricker.

Just därför måste vi ta till drastiska åtgärder för att skapa ordning och reda, minimera riskerna och säkerställa att den aldrig kan spricka.

Att svenska hushåll är för högt belånade sett till sina inkomster råder inga tvivel om – Den stora frågan blir därför hur vi löser problemet utan att spräcka bubblan man varnar för?

Till att börja med tycker jag att vi ska införa striktare regler för hur höga lån man får ha och anpassa lånens storlek till den samlade inkomsten snarare än till bostadens pris – En sådan förändring innebär att vi gör en anpassning av skuldsättningsgraden till en internationell nivå.

En sådan förändring innebär även att de allra flesta därför kommer att kunna låna mindre än idag – En förändring som bidrar till ett ökat sparande för att klara av framtida bostadsköp och håller tillbaka prisutvecklingen på bostäder så att den ligger på sunda och kontrollerbara nivåer.

Nästa steg blir att införa strikta amorteringskrav på nya lån med omedelbar verkan – Dessutom ska inga räntesubventioner medges för nya lån vilket innebär att de som köper bostad från nu och framåt per automatik måste anpassa sig till det nya regelverket från dag ett.

Vad gäller redan tagna lån tycker jag att amorteringskrav ska införas stegvis under en 5 till 8-års period så att alla hinner anpassa sig till den nya situationen. Samtidigt med detta ska vi under samma period fasa ut nu gällande räntesubventioner så att även dessa är helt borta inom en period om 5-8 år.

Gör vi på detta sätt kommer vi att mildra riskerna för att bostadsbubblan spricker samtidigt som alla över tid får rådrum att anpassa sig till det nya regelverket.

Att detta kommer at inverka avkylande på bostadspriserna tror jag att väldigt få säger emot.

Grunden i hela arbetet med att omdana bostadspolitiken måste ligga i att en bostad ska vara just en bostad och en plats att bo och leva i – Inte som idag ett investerings eller spekulationsobjekt där priset till stor del är avhänga av hur stor vinst man som spekulant/investerare tror sig kunna göra i en framtid.

Därefter måste vi återinföra bostadsförsörjningslagen och ge den en skrivning som gör det villkorslöst för landets kommuner att förse alla som behöver en bostad med en bostad – Detta kommer att skapa stora nybyggnationer av hyresrätter inom framför allt allmännyttan och leda till en situation där utbud och efterfrågan kommer i balans.

Balans mellan tillgång och efterfrågan eller ännu hellre aningen större tillgång än det finns efterfrågan kommer att kyla ner bostadsmarknaden än mer och skapa ett läge där det finns rim och reson i bostadspriser och hyressättning.

Den som följer min blog vet att jag därutöver förespråkar ett system där AP-fonderna och staten lånar ut pengarna till de allmännyttiga bostadsföretagen till en fast årsränta på den aktuella låneskulden plus skälig årlig amortering på lånet under hela lånetiden på 30 år.

Förutom att skapa tillgång på kapital för att bygga massivt ger denna lösning en garanterad inkomst och avkastning till AP-fonderna vilket gör det lättare att förutse och garantera nivån på framtidens pensioner.

Slutligen vill jag som en extra stimulans för ökat bostadsbyggande ändra dagens regelverk så att en hyresvärd allmännyttig eller privat kan uppta nya lån med hela sitt fastighetsbestånd som säkerhet – Lån som sedan solidariskt ska fördelas lika på antalet uthyrningsbara kvadratmeter.

Med en sådan lösning gör vi nybyggda lägenheter betydligt billigare att hyra samtidigt som vi skapar en jämlik hyresnivå för alla hyreslägenheter.

Man ska enligt samma modell kunna ta lån även för att modernisera och renovera befintliga bestånd till godtagbar standard.

Jag tänker mig att denna fördelning ska ske för vad som kan betraktas som en lägenhet av normal standard. För lyxlägenheter ska pristillägg på hyran utgå utanför dessa regler för att säkerställa att de som önskar högre lägenhetsstandard än normalstandard betalar hela kostnaden för standardhöjningen på sin egen hyresavi.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det finns många frågor som är viktiga att hitta en lösning på för att framledes kunna bygga ett hållbart och jämlikt Sverige.

För närvarade överskuggar migrationsfrågan som bekant alla andra frågor i debatten trots att det finns andra frågor att lyfta till debatt som är minst lika viktiga att debattera som migrationsfrågan.

Därför ska jag i detta inlägg lyfta 2 av de övriga frågorna – Behovet av ett massivt bostadsbyggande av hyresrätter och tryggandet av morgondagens pensioner till debatt.

Det ska jag göra genom att än en gång lyfta upp det mycket oortodoxa förslag jag lagt 3 år tidigare och som i ett slag innehåller en stor del av lösningen till bägge frågorna.

Att få igång ett massivt byggande av nya hyresrätter för att kyla ned den överhettade bostadsmarknaden och bereda bostadssökande med behov av en bostad tillgång till en bostad samtidigt som vi säkrar framtidens pensioner och pensionsnivåer är ödesfrågor och en av de största utmaningar vi som samhälle står inför.

Hur dessa två frågor ska lösas debatteras flitigt – För överhettningen på bostadsmarknaden pratar vi om införande av amorteringskrav och en nedtrappning av räntesubventioner som nödvändiga lösningar för att kväva en eventuell bostadsbubbla i sin linda samtidigt som byggandet av nya hyresrätter inte påverkas.

På pensionsområdet är alla överens om att något måste göras för att säkra nivåerna i pensionssystemet och få pensionerna att bli tillräckliga i ett läge där vi lever längre och därför behöver lyfta pension under fler år än idag. Regeringen senaste utspel om att garanter en pensionsnivå om 70% av slutlönen gör inte detta lättare utan svårare.

Hittills har det funnits två huvudspår i pensionsdebatten – Höjd pensionsålder alternativt höjda avgifter för landets arbetsgivare för att finansiera framtidens pensioner.

Trots AP fonderna som är duktiga på att förvalta vårt pensionskapital och skapa avkastning på det förvaltade kapitalet är avkastningen på investerade pengar avhängigt av hur läget på marknaden ser ut för stunden – I tider av högkonjunktur är avkastningen hög – I tider av lågkonjunktur blir avkastningen låg eller till och med i extrema fall negativ.

Det är därför jag nu föreslår en oortodox lösning som samtidigt som den finansierar ett massivt byggande av hyresrätter i allmännyttans försorg och för privata hyresvärdar som önskar använda samma system samtidigt kan medverka till att skapa en bra grundavkastning på det framtida pensionskapitalet.

Vad jag vill göra är helt enkelt att använda hälften av den del av AP-fondernas pengar som i dagsläget investeras i räntebärande instrument till att investeras i en fond som ger förmånliga och förutsägbara bolån till både allmännytta och privata hyresvärdar som ansluter sig till systemet – Detta för att finansiera ett massivt bostadsbyggande och för att samtidigt säkra en god grundavkastningen på det framtida pensionskapitalet.

Lösningen bygger på att låneräntorna fluktuerar över tid – Trots att ränteläget idag är lågt så vet jag som gammal bankman att man bör räkna med en genomsnittsränta på 5 till 6% sett över en låneperiod – Därav mitt förslag.

Jag tänker mig följande:

• Att hälften av AP-fondernas samlade tillgångar öronmärkta för räntebärande investeringar används som grundkapital för att låna ut pengar till byggande av hyresrätter i allmännyttan och hos de privata hyresvärdar som önskar bygga enligt samma lånesystem.
• Att dessa lån säkras via pantsättning av de fastigheter som byggs med en amorteringstid på 30 år.
• Att en fast räntesats om 5 till 6% på lånesumman tillämpas i alla lägen – Dvs. oberoende av hur räntesatserna ser ut på den fria marknaden.

Även om en sådan lösning kan tyckas främmande vid en första anblick så fyller den sitt syfte om man ger sig tid att verkligen tänka över saken.

AP fondernas samlade kapital uppgick i slutet av 2013 till dryga 1.000 miljarder kronor – Skulle vi följa mitt förslag innebär det att vi skulle frigöra ca 300 miljarder kronor till bostadsbyggande vilket är mer än tillräckligt för att bygga tillräckligt många nya bostäder för att lösa problemen med bostadsbrist.

Dessutom skulle AP fonderna få en bra grundavkastning på det förvaltade kapitalet vilket medger att man blir mindre beroende av marknadens svängningar vad gäller tillväxten på den övriga delen av det förvaltade kapitalet.

Slutligen innebär mitt förslag att både bostadsbyggande och pensionsförvaltning till stora delar kan läggas utanför den fria marknadens påverkan och därmed skapa ett läge där samhället själv styr över hur samhällets tillgångar används för flertalets bästa.

Allt annat lika så innebär mitt förslag att vi utan skattehöjningar och/eller statliga eller kommunala tillskott kan starta massiv byggnation av sedan länge behövda hyresrätter och samtidigt dra nytta av pengar som redan finns utan att vi lånar upp på annat sätt.

Dessutom skapar en sådan lösning ett jämlikare samhälle utan att göra avkall på kärlek – solidaritet och alla människors lika värde i och med att vi kan bortse från externa vinstintressen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Arbetstidslagen är i grund och botten en mycket bra lag – Därför tycker jag att det är ren och skär katastrof att den inte följs och att straffet för att bryta mot den är litet och obetydligt.

Jag har i flera olika inlägg berört just arbetstidslagen, bland annat i mitt inlägg om taxinäringen och i inlägget om att vi först bör se till att vi arbetar de 8 timmar per dag som lagen föreskriver innan vi börjar prata om 6 timmars arbetsdag eller sänkningar överlag av veckoarbetstiden.

Det kan kanske låta lite skrytsamt att säga vad var det jag sa i en framtid och jag hoppas verkligen att vi aldrig hamnar i det läget att jag behöver uttrycka mig så vad gäller arbetstidslagen.

Det sagt trots att det är ett faktum att mina inlägg blir besannade gång på gång och att jag i regel är i frontlinjen när det kommer till att uppmärksamma samhälleliga fenomen och brott mot arbetstidslagen.

Med jämna mellanrum är nyhetssändningarna fulla med information och exempel om hur taxichaufförer mer eller mindre arbetar sig till döds för att få ihop till en lön som räcker till för deras leverne och till livets nödtorft.

Taxichaufförerna är på inget sätt ensamma om detta, samma fenomen finns i bransch efter bransch t.ex bland personliga assistenter, restauranganställda, busschaufförer etc. etc.

Problemet man åberopar när det gäller taxichaufförerna är att de arbetar alldeles för många timmar per vecka och månad. Detta trots att arbetstidslagen i grunden säger att man får jobba maximalt 56 timmar under en och samma vecka och maximalt 90 timmar under en 2 veckors period. Dessutom har lagen strikta bestämmelser vad gäller dygns och veckovila.

Den stora frågan vi bör ställa oss är varför lagen inte följs?

Mitt svar är att det är så därför att det gått slentrian i de förhandlingar som berör vad som kan förhandlas bort i och med att lagen är dispositiv och därför att kontroller om huruvida arbetstidslagen följs eller inte lyser med sin frånvaro.

Arbetstidslagen har under årens lopp blivit allt mer ihålig – Alldeles speciellt så under alliansens år vid makten. Genom att manipulera och göra den dispositiv har arbetstidslagen blivit både uddlös och tandlös.

Detta späds sedan på genom att man numera tillåter att tidsbegränsade visstidsanställningar kan staplas på varandra i all evighet trots att lagen om anställningsskydd säger annorlunda.

Jag är glad att mina partikamrater i regeringen gör en översyn av saken trots att jag i sak är av uppfattningen att en översyn är helt onödig.I stället för en översyn är det hög tid att vi börjar tillämpa arbetstidslagen på det sätt som var tänkt.

Allt som behöver göras är att ändra arbetstidslagen från att vara dispositiv till att bli tvingande!

I en modern demokrati måste vi se till att lagar och regler tillämpas och efterlevs och därför ska viktiga lagar såsom arbetstidslagen inte vara dispositiva.

Jag betvivlar inte på att det finnas vissa schematekniska vinster i att göra lagen dispositiv. Lika säkert kan det vara så att en liten grupp arbetstagare tjänar och får bättre arbetsförhållanden med mindre helgtjänstgöring på detta sätt.

Dock tror jag att de som drabbas positivt av denna diapositivet kan överväga att göra arbetstidslagen tvingande om det skulle innebära att den stora massan får det bättre genom att göra arbetstidslagen tvingande.

På grundval av det är det hög tid att göra arbetstidslagen tvingande i stället för dispositiv.

Det råder inga tvivel om att den del av befolkningen som faktiskt har ett arbete håller på att jobba ihjäl sig samtidigt som de som saknar arbete i stället sakta men säkert svälter ihjäl.

Genom att göra arbetstidslagen tvingande skapar vi fler arbetstillfällen samtidigt som vi skapar en humanare arbetssituation för de som har ett arbete att gå till.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Sakta men säkert har det blivit en renässans för kollektivet och för förståelse att kollektivet i allt överglänser individen när det kommer till styrka och möjligheten att sätta kraft bakom det man önskar åstadkomma. 

Ett kollektiv som drar åt samma håll kommer alltid att vara starkare än den starkaste enskilde individen!

Under lång tid och åtminstone sedan 1990-talets mitt och framåt och framför allt under alliansens 8 år vid makten har det förts en politik som i allt syftat till att bryta sönder kollektivet, kollektivt tänkande och kollektivt agerande.

Detta därför att alliansen vet att kollektivet är ett hot mot den giriga och egoistiska politik man vill föra – Den politik som i allt den gör uppmanar människor att alltid tänka på sig själv och den egna plånboken innan man tänker på andra.

En stor anledning till att denna attack mot kollektivism kunnat ske är att allianspartierna tillsammans med lobbyister lyckats med konststycket att helt utrota den ideologiska debatten inom politiken genom att se till att det är de enskilda sakfrågorna som lyfts fram till debatt.

Alliansen och dess partier i allmänhet och moderaterna och kristdemokraterna i synnerhet har haft denna strävan länge.

Deras bärande idé har hela tiden varit att bryta sönder det kollektiva tänkande som vi socialdemokrater byggt upp under lång tid för att sedan få människorna/medborgarna att tänka och agera på individnivå istället för som kollektiv – Allt för att i akt och mening att kunna regera och genomföra förändringar utan större protester.

Grundbulten hos moderaterna och kristdemokraterna har och kommer alltid att vara att ge ”Fåtalet makten över flertalet”.

Denna strategi lyckades mycket väl under alliansens första mandatperiod vid makten och säkert en bit in på den andra mandatperioden. Men precis som med alla dåliga lösningar så hinner sanningen ikapp förr eller senare. Något som inträffade under senare halvan av alliansens andra mandatperiod vid makten.

Att bryta sönder starka folkrörelser som fackföreningsrörelsen och andra liknande folkrörelser gjorde att det i Sverige blev betydligt lättare att genomföra skattesänkningar och försämringar i välfärdssystemen.

Resultatet av alla dessa försämringar blev tydliga mot slutet av den andra mandatperioden och äntligen har det svenska folket vaknat till och insett att en politik byggd på alliansens värderingar bara premierar ett fåtal emedan flertalet fått det betydligt sämre om man ser till helheten.

Decentraliseringen av och införandet av extrem liberalism i skolan är bara ett av verktygen man använt sig av för att få folk att sätta jaget före kollektivet.

Andra verktyg är den skadliga arbetslinjen och lockverktyg i form av lägre skatter. Alla dessa strävar mot ett och samma mål nämligen att minimera kollektivt tänkande och istället ersätta detta med ett egoistiskt individuellt tänkande.

För oss socialdemokrater är detta inte en framkomlig väg för att föra landet och dess medborgare framåt.

För att lyckas med målsättningen att bygga ett starkt och välmående Sverige – Ett Sverige där alla är lika mycket värda och där alla har tillgång till väl fungerande välfärdssystem finns inget annat sätt än att driva en politik som sätter kollektiver före individen.

Det är just därför vi Socialdemokrater bygger vår politisk med den demokratiska socialismen som plattform i vår strävan att skapa ett mer jämlikt samhälle där vinsterna av allas arbete fördelas mer rättvist än i alliansens system för samhällsbyggnad.

Svenska folkets uppvaknande har därför på nytt givit oss en regering med oss socialdemokrater som största parti bland regeringspartierna. Detta förtroende måste vi förvalta på bästa sätt genom att verka för en politik som stärker kollektivet.

Som ni kan se är jag en traditionell Socialdemokrat när det kommer till den politik jag vill driva. Anledningen till detta är ingen annan än att det är den typen av politik som fungerar bäst i det långa loppet.

För ett starkt och välmående Sverige behövs en stark arbetarrörelse och ett starkt socialdemokratiskt parti som driver en politik byggd på den demokratiska socialismens doktriner – Ett socialdemokratiskt parti som inte räds att debattera ideologi snarare än sakfrågor.

Därför vill jag att du som läsare tänker igenom det jag skrivit och utifrån det bildar dig en egen uppfattning.

Gör du det är jag säker på att du liksom jag kommer att komma till slutsatsen att kollektivet alltid är starkare än individen i det långa loppet och att det är genom kollektivt tänkande och kollektivt agerande som vi kan bygga ett starkt och välmående Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Att det sedan länge inte finns någon hederlighet bland Umeås ledande vänsterpartister tar inte speciellt lång tid att förstå och inse om man tittar på hur de förvanskar sanningen och ta åt sig ären av saker de inte har varit inblandad i.

Att försöka sno åt sig äran är en sak vi har lärt oss leva med men att som vänsterpartiet gjort denna mandatperiod svartmåla politiska beslut som man själva varit med om att fatta och själva i högsta grad varit inblandade i är betydligt allvarligare och påvisar att dagens ledande vänsterpartister i Umeå inte går att lita på.

För tillfället finns en insändare publicerad i vk.se där två av Umeås ledande vänsterpartister Elisabet Forsell och Ulrika Edman beskyller socialdemokraterna och alliansen för att göra allt som står i deras makt för att dölja för medborgarna att ta del av det som sker i Umeå kommun – Ett påstående som är en ren lögn från deras sida.

En av sakerna de hoppar på är att kommunfullmäktige beslutat att sluta publicera partiernas interpellationer och frågor på internet för att skydda Umeåborna från den rasism den politiske vilden Henrik Agerhäll konstant ägnar och ägnat sig åt i KF.

Att ifrågasätta detta beslut vars motiv är att skydda både kommunen och dess medborgare är fel och ytterst märkligt – Alldeles speciellt så när kritiken kommer från ett parti som i allt borde stå i bjärt kontrast till den politik Agerhäll vill se växa fram.

Att vänsterpartiet inte får information lika snabbt som de som styr kommunen är fullt naturligt för ett parti som inte sitter i ledande ställning och omfattar alla partier som inte ingår i kommunledningen.

Att vänsterpartiet inte har någon tillgång alls till de underlag och frågor som behandlas på kommunledningens gruppmöten eller på alliansens gruppmöten är ännu naturligare då ett sådant förfarande vore att i förväg berätta för sina politiska motståndare hur man avser agera i en specifik fråga.

Vänsterpartiet beskyller en liten grupp politiker för att agera på ett sätt som enligt V påvisar att de anser sig själva veta bäst. I det avseendet har V helt fel och har blandat ihop begreppen helt och hållet då det inte finns något annat parti än V som agerar på det sätt som Elisabet och Ulrika beskriver.

I går fick vänsterpartisten Johan Örestig med all rätt utstå häftig kritik från min partikamrat Lennart Holmlund för att ljuga och fara fram med grav osanning om storleken på Hans Lindbergs arvode som kommunalråd – Något som är gravt allvarligt och ett stort hot mot vår demokrati.

Ovanstående är för mig klara bevis på hur vänsterpartiet i Umeå agerar under nuvarande lokala partiledning och i min värld råder inga tvivel om att väljarna kommer att straffa V för detta beteende med början detta val och fortsättning i de val som följer på detta.

Politik handlar om att stå upp för det man säger och om att leva som man lär vilket vänsterpartiet i Umeå inte gör då de med blixtens hastighet försöker vända kappan efter vinden i tron att detta ska leda till fler röster.

Att det förhåller sig så kommer vänsterpartiet i Umeå att bli varse om alldeles strax då valet ligger runt hörnet.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Arbetslösheten i gruppen 18-24 år sjönk under juni månad till 8,6% och uppvisar nu den lägsta siffran på 10 år – Något som självfallet är resultatet av framsynt och effektiv socialdemokratisk politik som istället för att sänka skatter för de redan välbemedlade använder statens resurser till att sätta människor i arbete och egen försörjning.

Därtill fortsätter arbetslösheten överlag att sjunka samtidigt som sysselsättningen ökar till nya nivåer som ett resultat av framsynt socialdemokratisk poltik. I slutet av juni var den totala arbetslösheten så låg som 336.000 som var inskrivna som arbetslösa av vilka 46.000 utgjordes av ungdomar.

Självfallet ska vi inte låta oss nöja med detta då mycket fortfarande återstår att göra – Bland annat att fortsätta det arbete vi inlett som med framgång jämnat ut skillnaden mellan svenskfödda och utlandsfödda som befinner sig i arbetslöshet.

En sak blir klarare och klarare månad för månad och i takt med att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar och det är att rätt sorts politik gör STOR skillnad.

Att socialdemokratisk politik fungerar bättre än alliansens när det handlar om att sätta människor i arbete och bryta utanförskap råder inga tvivel om.

Tänk på det när du ska rösta i september och lägg därefter din röst på rätt parti – Dvs. på oss socialdemokrater som på ett handfast sätt visat att socialdemokratisk politik gör skillnad för den som är arbetslös.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Från Allianshåll har propåerna om sänkta ingångslöner, sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta skatter som varande lösningen på alla problem aldrig tystnat trots att man spenderat denna mandatperiod i opposition. 

I vanlig ordning har propåerna ackompanjerats av rop om försämrad anställningstrygghet och åtstramningar för att få fart på den svenska ekonomi som blommar ordentligt under socialdemokratiskt styre.

Hur alliansens företrädare kan tro att den strategi man använt sig av under sina 8 år i regeringsställning – Därtill med för nationen katastrofalt resultat ska locka väljarna att tro att den är lösningen övergår säkert förståndet hos fler människor än mig.

Varje gång borgerligheten får chansen att styra Sverige och västvärlden har teorierna om att detta är lösningen på alla problem kommit på skam och medfört ett samhällsbygge där klyftorna ökar istället för att minska.

Sjukskrivnas sjukdomar botas inte av att man kastar ut folk från sjukförsäkringen – På samma sätt leder inte en utförsäkring från a-kassan till att den som utförsäkras kommer i arbete.

Försämrad anställningstrygghet ger inte fler arbetstillfällen – Kort sagt har alla dessa åtgärder lett till en enda sak – En massiv ökning av de kommunala kostnaderna för försörjningsstöd och ett ojämlikare samhällsbygge.

Att strama åt och spara sig ur en kris fungerar inte – I vart fall inte långsiktigt.

Befinner man sig i en kris är massiva investeringar i skapande av nya arbetstillfällen samt investering i kompetenshöjande utbildningar det som leder oss ur krisen.

Ska man effektivt ta sig ur en kris är det bland mycket annat nedanstående saker man som regeringsbärare ska investera i: 

• En utökad och starkare offentlig sektor helt fri från inblandning av det privata näringslivet.
• Skapa massiva utbildningsinsatser för att matcha arbetssökandes kompetens mot arbetsgivarnas önskemål.
• Skapa trygghet i socialförsäkringssystemen som innebär att fullgott skydd finns om det oväntade skulle inträffa.
• Skapa ett massivt bostadsbyggande i allmännyttans regi.
• Skapa långsiktigt tryggande av pensionsnivåerna för nuvarande och framtida pensionärer.
• Tillskapandet av en värdig äldrevård.
• Skapa en beskattning av produktionen som är oberoende av om produktionen sker med hjälp av människor eller maskiner.
• Skapa en minskad eller helst helt stoppad möjlighet att skatteplanera så att staten får in alla skatter den rimligen borde få in på det som tillverkas, säljs och konsumeras i Sverige.
• Skapa en skola i utveckling snarare än en skola i avveckling.
• Skapa system för att effektivt integrera de som invandrar till vårt land i samhället och i en levnadssituation som leder till egen försörjning.
• Skapa en dynamik som gör att demokratin hamnar närmare människorna så att dessa får förnyat hopp om en ljus framtid.

Det är den sortens politik som vi måste föra om vi vill bygga ett Sverige som fungerar på lång sikt – Något vi socialdemokrater bevisat under vårt regeringsinnehav där alliansens budgetunderskott vänts till ett socialdemokratiskt budgetöverskott.

Åtstramningar, besparingar och sänkta löner är kortsiktiga lösningar och något som förr eller senare kommer att leda till att även Sverige blir statsbankrutt vilket alliansens företrädare verkar ha liten eller ingen förståelse för.

Det är därför det är viktigt att den som vill se ett progressivt och välmående Sverige växa fram lägger sin röst på oss socialdemokrater och inte på alliansen eller värre ändå på extremhögerpartiet SD.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”