I Sverige liksom i många andra länder har vi en trend där den nya typen av tjänsteföretag som bildas sysselsätter långt färre medarbetare än de traditionella industriföretagen.

Vi har dessutom en trend där många industrijobb flyttats till låglöneländer även om vi idag upplever att fler jobb flyttas hem än det är jobb som flyttar ut. Nästa stora förändring är att allt större delar av produktionsapparaten robotiseras vilket gör att det är dags för en stor bolags- och skattereform om vi ska klara av framtidens välfärd i form av sjukförsäkring och pensioner mm.

Rapporter och fakta över nybildade företag visar att relativt få arbetstillfällen skapas i den nya typ av high-tech företag som växer fram i Sverige och Europa jämfört med de industri företag som växte fram under industrialiseringen. Tillgängliga rapporter visar att personalbehovet för ett industriföretag är 6 – 100 gånger större än personalbehovet i ett high-tech företag med jämförbara omsättningssiffror.

En intervju med en VD i ett IT & Spelföretag ger oss svaret på varför – Man inte behöver speciellt många anställda för att klara både produktutveckling och försäljning/distribution i ett high-tech företag enligt honom. Anledningen är helt enkelt att all försäljning och distribution sker via internet vilket sköts av datorer och maskiner snarare än av människor.

Med denna kunskap som bas är det lätt att förstå att dagens skattesystem för företagsbeskattning är förlegat och måste reformeras om vi ska klara av framtidens välfärd.

Men nya tider skapar nya utmaningar och nya frågeställningar:

• Hur ska företag med låg personalintensitet beskattas så att vi kan klara välfärden?
• Vart ska framtidens arbetstillfällen skapas?
• På vilka inkomster ska de som inte arbetar leva?

Mitt svar och min lösning på problemen formulerade i frågorna ovan är som följer:

• En företagsreform som skrotar alla andra bolagsformer än aktiebolag och en förändring som innebär att aktiebolag kan bildas med så litet aktiekapital som 2 SEK. Detta för att skapa åtskillnad mellan företag och individ som skattesubjekt vilket gör Sverige mer likt resten av världen på detta område.
• Bibehållen vinstskatt/bolagsskatt på dagens nivå samtidigt som vi inför möjlighet att dela ut vinst till ägarna med en skatterabatt som baseras på antalet anställda i företaget.
• Skrotande av dagens arbetsgivaravgifter och särskilda löneskatt till förmån för införandet av en produktionsskatt som utgår oavsett av om produktionen sker manuellt eller maskinellt.

Dessa enkla åtgärder gör att samhället alltid får in de skatter och avgifter som behövs för att klara välfärden. När välfärdssystemen byggdes grundades konstruktionen och finansieringen av dessa på att det var människor och inte maskiner som skötte tillverkning och produktion. När detta förändrats måste sättet på hur välfärden finansieras förändras.

För att få stopp på den skadliga skatteplaneringen vill jag i enlighet med vad jag tidigare skrivit förändra skatteavtalen så att skatt på vinster gjorda i Sverige betalas i Sverige och att nedsättning av denna skatt bara medges med lika mycket som man kan bevisa att man betalat i skatt i ett annat land för samma vinst.

Därutöver vill jag se ett EU-gemensamt införande av en skattemodell som innebär att import av varor tillverkade av EU registrerade företag i låglöneländer beläggs med importskatter som skattevägen neutraliserar de vinster företagen gör på att tillverka i låglöneländer.

Det finns stora förutsättningar och möjligheter för en sådan reform i EU i och med att flera EU-länder bland dem Tyskland precis som Sverige lider av samma problem – Ökad arbetslöshet och flytt av enkla jobb till låglöneländer.

Protesterna mot en sådan reform kommer säkert att bli stora från företag och lobbyister men att det går att göra med framgång råder inga tvivel om.

I Asien som gjort sin hemläxa och på ett bra sätt använder man ett sinnrikt system av importtullar som tillsammans med statliga subventioner stimulanser fram- och tillväxten av företag och arbetstillfällen i landet och/eller regionen – Något som är genomförbart även i Sverige och EU.

Avslutningsvis bör vi ställa oss frågan om inte tiden nu är mogen för införandet av medborgarlön/basinkomst i Sverige?

Basinkomst till alla över 18-års ålder som en ersättning för många av dagens bidrag är sannolikt en framkomlig väg som dessutom inte behöver innebära allt för stora kostnadsökningar för samhället. En medborgarlön/basinkomst skulle ge människor större frihet att efter eget initiativ varva studier och arbete samt bestämma hur livet i övrigt ska levas.

Innan en eventuell medborgarlön införs ska konsekvenser likväl som finansiering självklart utredas. Som jag ser det är finansieringen redan klar om vi inför produktionsskatt och samtidigt tar bort de flesta bidrag.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”