Det pågår ett intensivt arbete i syfte att ersätta dagens landsting med storregioner. Regioner som blir rätt lika i fråga om befolkningsunderlag men oerhört olika när det gäller geografisk storlek med en Region Nord som blir oerhört stor geografiskt.

Den stora frågan är dock om samhället och demokratin vinner på en regionbildning?

För egen del tycker jag att det kan vara bra att dela in Sverige i regioner istället för i dagens landsting förutsatt att detta görs på rätt sätt.

Det komiska i samband med den tänkta regionindelningen är att landets landstings och kommunpolitiker redan nu börjat gräla om hur den politiska sammansättningen i regionen ska se ut och om vart en eventuell regionhuvudstad ska ligga.

Visst kan de gräla men får jag som jag vill är dessa gräl betydelselösa då regionerna enligt mitt sätt att se på saken kommer att sakna både regionhuvudstad och regionfullmäktige – Detta därför att ALLA regioner politiskt bör styras av regering & riksdag i ett nyinrättat regiondepartement med tillhörande regionminister.

Gör vi på detta sätt sparar vi stora pengar på minskad administration och på löner och arvoden till politiker – Pengar som vi istället kan lägga på de 3 verksamheter jag anser att en region ska hantera – Sjukvård, infrastruktur och kollektivtrafik.

Regiondepartementet ska ha en politisk sammansättning som reflekterar riksdagens sammansättning med tillägget att det i regiondepartementet ska finnas lika stor representation från alla regioner då detta är nödvändigt för att säkerställa att hela Sverige lever och får en JÄMLIK resurstilldelning.

I samband med att regionbildningen blir verklighet vill jag dessutom att landets kommuner ges större mått av politiskt självstyre ån idag – Detta genom att beslutsrätten i alla frågor som dagens landsting/länsstyrelser hanterar som inte berör områdena sjukvård, infrastruktur och regional kollektivtrafik ges till kommunerna.

Som sagt ovan ska regionerna och dess administration endast och allena hantera 3 områden:

• Drift, planering och utövande av sjukvård
• Upphandling, drift och tillsyn över kollektivtrafik som passerar kommungränser –  Eller i dagligt tal regiontrafik.
• Upphandling, byggande, tillsyn, planering och underhåll av vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och övrig transportinfrastruktur.

Tanken om att styra regionerna direkt från Stockholm istället för genom lokala regionråd handlar inte om att flytta makten längre från medborgarna utan om att skapa en större jämlikhet inom sjukvården och skapa ett läge där regionerna inte ställs mot varandra i ekonomiska termer.

Det väljarna förlorar i närhet till den beslutande församlingen vad gäller regionstyrningen kompenseras mer än väl av det utökade kommunala självstyre som jag föreslagit.

Dagens situation där sjukvård finansieras genom landstingsskatt är föråldrad och orättvis och skapar en ojämlik sjukvård i olika delar av landet.

Därför är det mycket bättre att ALLA Sveriges medborgare finansierar ALL sjukvård direkt via staten. Sålunda ska även invånarna i storstäder likt Stockholm, Göteborg och Malmö via skattsedeln vara med och finansiera JÄMLIK sjukvård i t.ex. Åsele och Dorotea i Västerbottens inland.

Om vi tillför den del av skatten som idag utgör landstingsskatt och istället skickar den rakt ner i statsbudgeten skapas sådana möjligheter och ger oss i förlängningen en mer solidarisk och jämlik sjukvård. Dessutom innebär avskaffandet av landstingens politiska församlingar stora besparingar och frigörande av pengar som kan investeras direkt i verksamheterna för att skapa mer och bättre sjukvård.

Precis som i mina tidigare förslag anser jag att all sjukvård ska drivas direkt av staten utan privata inslag samt att varje region ska ha 1-3 regionsjukhus beroende på hur stort befolkningsunderlaget är och på hur de geografiska avstånden i regionen ser ut – Detta för att få effektiv specialistvård och dynamiska miljöer för forskningsinriktad sjukvårdspersonal att arbeta och utvecklas i.

Därutöver tänker jag mig att Kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket har en regionindelning som administrativt ser likadan ut som regionindelningen. Dessa ska sedan direkt under staten utforma, bygga, underhålla och upphandla regionens infrastruktur i form av vägar, järnvägar, flygplatser och regional kollektivtrafik.

Redan dagens landstingsindelning innebär att många medborgare upplever att deras möjlighet att påverka är liten därför att makten ligger allt för avlägset – En indelning i regioner med egen politisk ledning kommer att späda på den känslan än mer. Därför är det bättre att organisera regionerna på det sätt jag föreslagit ovan samt ge landets kommuner mer befogenheter och större kommunal beslutsrätt än i dagsläget.

Att ge landets kommuner större rättigheter att besluta i plan & byggärenden utan inblandning från lässtyrelser är något som flyttar besluten närmare medborgarna och ger dem en bättre möjlighet att påverka hur det ska byggas i just deras kommun.

Inom ramen för ökat kommunalt självstyre bör vi därför utreda och fastställa vilka beslut vi med fördel kan överlåta till kommunalt beslutsfattande och vilka som bör fattas direkt av riksdagen för att skapa ett smidigare, kostnadseffektivare och mer demokratiskt system för beslutsfattande.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut som fattas idag”