Arbetsgivaravgifterna tillhör historien – Framtiden stavas produktionsavgift.
Arbetsgivaravgifter finns i de flesta länder i världen och används på lite olika sätt även om de i grund och botten infördes för att uppnå samma sak – Att fungera som ett verktyg för byggandet av ett modernt välfärdssamhälle med fungerande pensionssystem, sjukförsäkringssystem och a-kassa.
Den som vill läsa lite mer om hur dagens arbetsgivaravgifter kom till kan göra så på många ställen – Bland annat på följande länk:https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetsgivaravgifter_i_Sverige
I grund och botten är arbetsgivaravgiften en del av lönepotten där arbetsgivare och arbetstagare i förhandlingar kommit överens om att använda delar av den för att säkra pensioner och sjukpenning mm. för landets arbetstagare.
Att som visa människor, speciellt bland de på högersidan kalla arbetsgivaravgiften för en skatt är därför fel och ett sätt från deras sida att försöka snedvrida debatten.
Så långt en liten historisk återblick för att ge alla en insikt i vad arbetsgivaravgiften är och varför den finns och med det över till det som är detta blogginläggs egentliga syfte – Att från min sida hävda att arbetsgivaravgiften spelat ut sin roll i ett samhälle som blir allt mer automatiserat och därför måste ersättas av en modern produktionsavgift som förmår uppnå målet med avgiften.
Målsättningen med arbetsgivaravgiften var och är att säkra pensioner och pensionsnivåer samt säkerställa att sjukförsäkringssystemet och landets a-kassor fungerar som de ska – Ett syfte som arbetsgivaravgifterna skött på ett bra sätt fram tills för ca 10 år sedan.
I dagens samhälle har arbetsgivaravgiften blivit ett mycket trubbigt instrument som fungerar allt sämre och det är därför den ska ersättas med en modern produktionsavgift som är anpassad till dagens samhälle.
Det stora felet med arbetsgivaravgiften är att den bara betalas för manuell arbetskraft vilket innebär att färre och färre omfattas av de förmåner arbetsgivaravgiften är tänkt att finansiera.
I ett samhälle där människor i rasande takt ersätts av maskiner och datorer måste arbetsgivaravgiften ersättas av en produktionsavgift som utgår oavsett av om tillverkningen sker manuellt eller maskinellt.
Som läget ser ut idag kan företag som automatiserar göra stora vinster på att ersätta manuell arbetskraft med maskiner – Inte därför att kostnaden för själva produktionen blir lägre utan blott och allena därför att man efter automatiseringen slipper betala arbetsgivaravgifter för det som produceras.
Att sådana förändringar i produktionen ensidigt gynnar företagen och företagens ägare är fel och måste rättas till inför framtiden.
Detta innebär självklart att samhällsbygget blir ännu mer snedvridet vad gäller fördelningen av vinsterna av allas arbete och det är därför ett skrotande av dagens arbetsgivaravgifter till förmån för en produktionsavgift är angelägen och bråttom med att införa.
För mig är det således självklart att vi ska genomföra detta snarast möjligt för att återställa ordningen och för att säkerställa att även framtidens samhällsmedborgare omfattas av en god pension, goda villkor och ersättningar i samband med sjukskrivning och en a-kassa värd namnet om de har oturen att drabbas av arbetslöshet.
Min tanke är att nivån – Dvs. storleken på produktionsavgiften ska sättas till en nivå som motsvarar hur mycket arbetsgivaravgiften tillförde statskassan när manuellt arbete dominerade Sverige. Den nivån ska sedan precis som idag vara flytande så att den kan anpassas till samhällsutvecklingen i alla lgen.
Att det brinner för att införa detta tror jag alla som tänker efter en stund kan förstå – Att vägen till utveckling och framgång för Sverige stavas byggandet av ett mer jämlikt samhälle där alla människor tillerkänns samma värde borde vara en självklarhet för alla.
Med det sagt så ska vi inte vila på hanen utan genomföra denna för Sverige och för samhällsbygget viktiga reform snarast möjligt – Detta för att därefter följa upp med reformer likt stoppad skatteplanering, införandet av en livsvarig basinkomst för alla ovan 18-års ålder mm.
”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”
Senaste kommentarerna