I går påbörjades början till slutet för SD:s inflytande i svensk politik.
För mer än ett år sedan skrev jag att SD inte kommer att behöva någon hjälp med att minska sina väljarsympatier utan att de kommer att klara detta galant helt på egen hand.
Vi i övriga behöver således inte bekymra oss om att bekämpa SD för att skicka tillbaka dem där de hör hemma vilket i förlängningen är någonstans runt riksdagsspärren på 4%. Det jag sa då är att SD skulle sköta sitt fall på egen hand och att historien kommer att beskriva SD på precis samma sätt som Ny demokrati enligt talesättet ”De dansade en sommar”.
Början på SD:s fall skedde i samma sekund som man öppet deklarerade att man är ett renodlat högerparti. Den riktiga rivstarten på SD:s fall kom dock idag i och med att SD bekände färg och röstade emot förslaget till ny upphandlingslagstiftning i samband med offentliga upphandlingar i syfte att stoppa lönedumpning och försämrade arbetsvillkor.
Att rösta emot ett förslag som skulle gynna de väljargrupper som man tidigare sagt utgör SD:s kärnväljare bara för att straffa en vad SD-ledningen anser vara ”stygg och orättvis” Socialdemokratisk regering visar med all önskvärd tydlighet att SD är ett parti fyllt av prestige som inte bryr sig om väljarna överhuvudtaget.
Väljarna betyder således inget för SD:s ledning – Allt som betyder något är att förverkliga ledningens ego genom att bevisa att man kan fälla regeringen om inte regeringen slutar med att kritisera SD.
Politik handlar inte om personlig prestige – Politik handlar om att leverera det man lovat sina väljare att man ska leverera.
Den inställningen försöker vi Socialdemokrater alltid att jobba utifrån trots att det ibland inte går att förverkliga det vi lovat på grund av det parlamentariska läget. Jag kan dock trösta alla som blev förlorare på grund av SD:s svek mot Sveriges löntagare med att kampen inte är över bara därför att vi förlorat en omröstning.
Vi förlorade förvisso omröstningen i riksdagen men det betyder inte att vi ger upp ambitionen att förverkliga detta förslag så fort det parlamentariska läget medger detta.
Till alla LO anslutna som tänkt sig att rösta på SD har jag ett gott råd – Titta på SD:s ställningstagande i denna omröstning och ställe er sedan frågan om SD tillvaratar era intressen? Ställ därefter följdfrågan om SD någonsin kommer att stå på löntagarnas sida?
Mitt svar på dessa två frågor är givet och mitt svar är NEJ det gör man inte. Som jag sagt tidigare finns det bara ett parti som på allvar står upp för alla löntagare och då oavsett av om man jobbar inom privat eller offentlig sektor och det partiet är Socialdemokraterna.
Förvisso har vi Socialdemokrater under en tid varit alldeles för dåliga på att lyssna på väljarna och driva de frågor väljarna tycker är viktiga för att lösa deras vardagsproblem. Detta har vi ändrat på och förslaget till ny lagstiftning runt offentliga upphandlingar för att skydda löntagarna mot lönedumpning och försämrade arbetsvillkor har tillkommit just därför att det är detta människorna efterfrågat.
Det som nu bör ske är att LO-kollektivet och alla Sveriges löntagare inser att den bästa vägen framåt är att kroka arm med oss Socialdemokrater och göra gemensam sak i att skapa den majoritet som behövs för att förbättra villkoren och vardagen för svenska löntagare upp till den nivå den borde ha.
Av alla efter förmåga – Åt alla efter behov – Så ser vägen framåt ut om vi ska skapa ett jämlikare och mer harmoniskt Sverige.
Köpkraften för Sveriges löntagare ska återställas till forna nivåer och att SD inte kommer att vara en del av den kampen har de klart och tydligt visat idag i och med sitt svek mot Sveriges löntagare.
”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger i de beslut vin fattar idag”
Senaste kommentarerna