Det kommer många reaktioner så fort man pratar om skatter och då speciellt om man pratar om att höja skatter. Det verkar som om skatt är ett skällsord hos vissa individer.

För mig är skatt något bra och i stort det enda verktyg vi politiker har för att bedriva effektiv fördelningspolitik – En politik som för övrigt är ett måste om vi ska lyckas med föresatsen att fördela vinsterna av allas arbete mer rättvist och skapa ett jämlikare samhälle.

Vad alla måste förstå är att skola och utbildning är gratis i Sverige till skillnad från många andra länder. Ju högre utbildning ju längre utbildningstid och ju mer man utbildar sig ju mer skattepengar konsumerar man för sin utbildning.

Att det förhåller sig på det viset tror jag de allra flesta kan hålla med om och att då kräva att de som tar dessa skattepengar i anspråk för att utbilda sig och skaffa sig ett arbete med högre lön ska betala tillbaka mer till samhället i skatt på sin höga inkomst än de med låg inkomst är inte att begära för mycket.

Sedan måste vi alla förstå att alla jobb i grund är lika mycket värda och lika betydelsefulla för att helheten ska fungera.

För att slutprodukten ska bli till krävs i regel många led med olika kunskap. Exempelvis är det så att funnes det inte ingenjörer som konstruerar och arbetare som i nästa led sköter de maskiner som gör de avancerade kirurgiska verktyg ingenjörerna konstruerat skulle inte nästkommande led kirurgerna ha några instrument att utöva sina ingrepp med – Så enkelt är det.

Att i det läget värdera dessa olika yrken olika är i grunden fel även om samhället ser ut på det viset. Vad jag försöker säga är att alla yrken har samma värde – Utan det ena skulle inte det andra fungera och det är därför vi Socialdemokrater tycker att det är högst rimligt och framför allt solidariskt att vinsterna av allas arbete fördelas mer rättvist än idag.

Att man sedan ska ha högre lön om man väljer att studera och vidareutbilda sig har jag inget emot då den högre lönen i grund och botten handlar om att skaffa samma livstidsinkomst men över kortare tid i och med att man jobbar färre antal år.

Med detta sagt känns det bisarrt att man klagar över höga skatter då det är skatterna som utgör statens intäkt och därmed kommande generationers chans att utbilda sig till samma nivå som dagens generation – Dvs. på samhällets och därmed på allas vår gemensamma kostnad.

Jag pratar inte om att alla ska ha samma nettolön – Lång därifrån utan snarare om att de som procentuellt konsumerat mer av samhällets resurser ska betala tillbaka mer till samhället därför att det till stor del är samhällets förtjänst att de har den lön de har.

Tittar vi på den skatt många välavlönade betalar blir den mindre än för de som börjar jobba i stort sett direkt efter grund- eller yrkesvux. De 8-10 år längre arbetsliv dessa har jämfört med de som läser vidare på universitet blir till många skattekronor sett över ett helt arbetsliv.

De sociala trygghetssystemen finns där av en anledning – Att skydda om behov uppstår. Ingen vet i förväg om och när de ska behöva nyttja dessa system utan de sociala trygghetssystemen fyller samma funktion som t.ex. brandförsäkringen på huset – man tecknar inte brandförsäkring därför att det kommer att brinna utan för att skydda sig om det skulle brinna.

De sociala trygghetssystemen är dessutom viktigare för svaga grupper än för starka – I vart fall initialt därför att svaga grupper många gånger lever ur hand i mun utan att kunna spara för sämre tider.

Avslutningsvis så är det inte säkert att vi behöver höja några skatter om alla gjorde rätt för sig och betalar skatt enligt de tariffer som är fastslagna. Det är när kapitalägare och företag skatteplanerar för att slippa skatt helt och hållet som problemen uppstår med sjunkande skatteintäkter som äventyrar välfärden.

Därför är en förändring av dagens skatteavtal med andra länder det som måste få absolut högsta prioritet så att vi kan säkerställa att möjligheten att välja hur mycket skatt man ska betala på sin vinst inte kan skatteplaneras bort. 

Kan vi stoppa skatteplaneringen och få in de skatter staten rimligen borde få in kan vi använda dessa pengar till att sänka skatten för lågavlönade och samtidigt bygga ut välfärden och de sociala trygghetssystemen så att vi därmed kan uppnå ett jämlikare samhälle.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I går skrev jag ett blogginlägg där jag krävde besked av Region Västerbotten om arrangemanget Västerbotten som traditionsenligt gått av stapeln på Grand Hôtel i Stockholm – Kort därefter kom Thomas Hartman och Region Västerbotten med beskedet att man utreder och undersöker saken och hur man ska handskas med situationen.

Tack Thomas och tack Region Västerbotten för ett snabbt besked i frågan!

Grand Hôtel har förvisso gjort en pudel och går ut och säger att man ångrar sig och att man borde brutit avtalet vilket är en förklaring man kan ha många synpunkter på.

För egen del tror jag att effekterna av detta kommer att förfölja Grand Hôtel under lång tid och att journalister och media kommer att ta upp det inträffade varje gång stora officiella arrangemang ska gå av stapeln på Grand Hôtel så länge nuvarande ägare och ledning leder hotellet.

Bara misstanken om att så ska bli fallet borde få Region Västerbotten att flytta arrangemanget till annan plats i Stockholm. Arrangemanget Västerbotten är mycket viktigt för Västerbotten och dess företag och företagare och en plats där kontakter knyts och kultiveras – Kontakter som senare och över tid leder till affärer för både privat och offentlig sektor.

Därför ska vi vara rädda om arrangemanget Västerbotten och se det inträffade som en chans att utveckla arrangemanget än mer och göra det ännu framgångsrikare.

Arenor och mötesplatser för företag och företagare där de dessutom har tillgång till möten med politiska beslutsfattare och tjänstemän på en och samma plats är unikt och viktigt för Västerbotten.

För mig som har ett förflutet i bank & affärsvärlden är det lätt att inse vikten och kraften i detta arrangemang. Mötesplatser för affärsfolk och politiker leder sälla till omedelbara affärer och resultat – Däremot är de kontakter man knyter viktiga för framtida affärer och det är i det ljuset arrangemanget Västerbotten ska ses.

Arrangemanget Västerbotten är ingen kostnad – Snarare en investering i länets och länsföretagens framtid och ett sätt att marknadsföra Västerbotten som en del av världen.

Därför skickar jag med följande budskap till Thomas – Se inte det inträffade som något negativt – Se det istället som något positivt som kan användas för att göra ett redan bra arrangemang ännu bättre.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Som företag väljer man själv vad man vill göra och vem man vill göra affärer med – Det gäller Grand Hôtel likväl som andra företag i ett demokratiskt land och i slutändan är det kunden som avgör vilket budskap man vill förknippas med i affärssammanhang.

Hur privata företag gör affärer med varandra ska politiken inte gå in och bestämma – Dock måste politiken i sina egna affärer klart och tydligt visa vilka företag och därmed vilka värden man vill förknippas med vilket innebär att man måste selektera och välja bort företag vars värden man inte vill förknippas med.

Därför vill jag se klara och tydliga besked från Socialdemokratiskt styrda Region Västerbotten avseende Grand Hôtel.

Socialdemokratiskt styrda politiska organisationer kan inte med bibehållen integritet och trovärdighet gynna företag som väljer att göra affärer med främlingsfientliga organisationer – Därför ska alla affärer med Grand Hôtel avslutas med omedelbar verkan.

Stockholm är en stor stad och alternativa lokaler till att ha arrangemanget Västerbotten på Grand Hôtel saknas inte.

Därför vill jag under kommande vecka se en klar och tydlig markering från Region Västerbotten som innebär att nästa års och kommande års Västerbotten förläggs till annan plats än Grand Hôtel.

Kommer inte ett sådant ställningstagande tycker jag att vi som Socialdemokrater i Västerbotten ska ifrågasätta om inte ledningen för Region Västerbotten bör bytas ut så fort tillfälle medges.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Kristdemokraterna eller KD som de mer populärt kallas har inte rosat marknaden bland väljarna sedan Ebba Busch Thor tog över partiledarskapet efter Göran Hägglund. Det som alla trodde skulle bli ett lyft för partiet har istället blivit ett blysänke,

För egen del tror jag att hennes största problem är hennes ungdom och hennes avsaknad av livserfarenhet. Att det är så bygger jag både på hennes uttalanden och på den kraftiga högersväng KD gjort under hennes ledning ivrigt påhejad av sitt ungdomsförbund KDU som vid helgens kongress vill byta namn på KD från KD till Högerpartiet.

Att Kristdemokraterna måste byta namn då deras politik inte avspeglar kärleksbudskapet i den kristna tron är helt klart och KDU har sannolikt rätt – Högerpartiet vore ett passande namn då detta partinamn bättre speglar den politik dagens KD för med Ebba Busch Thor som partiledare för KD.

Avsaknad av livserfarenhet och ungdomlig entusiasm är det förvisso inget fel på men alla som varit unga vet att man är mer svart eller vit i sitt tänkande som ung vilket gör at man endera är långt ut till vänster eller långt ut till höger. Med ökad livserfarenhet blir man mindre radikal och det är där KD:s problem ligger med dagens klart högerinriktade partiledning.

KD har under EBT gjort en mycket stark och påtaglig högersväng vilket aldrig skulle skett med Alf Svensson, Mats Odell eller Göran Hägglund som partiledare och det är därför KD:s kärnväljare och stödröstare nu flyr partiet.

Det faktum att KD om det vore val idag bara skulle få stöd av 2,8% av väljarna i de sammanvägda opinionsundersökningarna (poll of polls) som gjorts sedan 2010 gör att KD sannolikt inte kan räkna med stödröster från andra borgerliga väljare i samband med nästa val då detta skulle vara densamma som att kasta bort sin röst och därmed äventyra utgången av nästa val.

Min tro är att KD kommer att åka ur riksdagen i samband med nästa val och att det som därefter återstår av Alliansen därför kommer att bli betydlig mindre än vad som är fallet i nuvarande riksdag.

Den stora frågan blir då vad övriga Allianspartier gör – Mitt tips är att Moderaterna försöker söka stöd från SD medan Liberalerna och Centern i ett sådant läge väljer att samarbeta med Socialdemokraterna i en koalitionsregering som har passivt stöd av V och MP.

Förvisso får vi vänta fram till nästa val för att se det egentliga läget i svensk politik – Det enda som verkar säkert är att KD:s saga som riksdagsparti är över vilket är helt i sin ordning för ett parti längst ut till höger på partiskalan.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Alla tecken tyder på att det stundande presidentvalet i USA kommer att bli en riktig rysare och det är inte utan spänning jag avvaktar utgången i det amerikanska presidentvalet.

Jag har i tidigare inlägg spått att Trump ska vinna valet och dessutom med rätt stora siffror och alldeles strax vet vi hur det går med den saken.

Jag ska villigt erkänna att jag i nuläget mer osäker än någonsin om resultatet blir som jag förutspått men jag tror fortfarande att Trump kommer att stå som segrare även om segermarginalen inte blir så stor som jag trodde innan.

Oavsett vem som vinner måste vi lära oss av detta val och inse att ett val med smutsiga kampanjmetoder inte gagnar någon – Allra minst demokratin.

Skulle Trump vinna eller få stöd av så många amerikaner som opinionsundersökningarna ger sken av finns en sak till att lära av det amerikanska presidentvalet och det är att väljarna är trötta på det politiska etablissemanget som ”lovar runt och håller tunt”.

Att en figur som Donald Trump ens kan komma på fråga som presidentkandidat i ett demokratisk val speglar läget både i USA och i världen – Den stora frågan är vad Sverige och världen bör lära av detta?

Min analys av läget och om varför Trump är presidentkandidat är enkel. Han är presidentkandidat därför att väljarna vill lära de etablerade politikerna en läxa – En läxa om att inte bara tala om reformer som gör livet bättre för den vanlige medborgaren utan faktiskt genomföra de förbättringar man talar om i praktisk handling.

För svensk del riskerar samma sak att hända i en framtid om inte dagens politiker levererar reformer som gör livet bättre för flertalet av medborgarna. Trots att vi Socialdemokrater levererar på punkt efter punkt så upplever svensken i gemen inte att livet blir bättre – I vart fall inte fort nog.

Därför måste vi öka på förändringstakten och återgå till att driva den sorts traditionella Socialdemokratiska politik som byggde välfärdslandet Sverige!

Ska Sverige undvika samma utveckling som i USA måste gemene man uppleva att deras vardag blir bättre. Ska vardagen bli bättre krävs att vi i akt och mening levererar de reformer som den svenska samhällsmodellen förespråkar.

Starten på det samhällsbygget handlar om att göra verklighet av snacket om att vinsterna av allas arbete ska fördelas mer rättvist genom slagkraftiga reformer.

Arbetsrätten måste stärkas. Lönerna måste höjas. De sociala trygghetssystemen måste återställas till forna nivåer. Blandekonomin måste återinföras och de privata företagen måste kastas ut ur välfärdssektorn samtidigt som vi begränsar möjligheten att undvika beskattning genom att skatteplanera.

Vill vi undvika samma utveckling som i USA måste svenska folket se att vi som politiker ser till att inkomst- och förmögenhetsklyftorna minskar och att storkapitalet och välavlönade betalar de skatter de borde betala om allt varit rätt och riktigt.

Sist men inte minst måste vi som politiker återgå till att bli en av folket och inte som nu i folkmun anses tillhöra en priviligerad överklass som står ovanför den vanlige medborgaren.

Som politiker måste vi leva som vi lär och följa samma regler som alla andra vilket innebär att förmåner och regelverk ska vara densamma för politiker som för vanliga medborgare.

Gör vi detta kommer Sverige att klara sig från en utveckling likt den i USA. Fortsätter vi på inslagen väg är frågan inte om utan snarare när svenska folket ska protestera genom att välja de som står för något annorlunda – Detta även om det annorlunda är sämre än de förslag de etablerade partierna står för.

Det är mot den bakgrunden mitt politiska kall handlar om att driva Socialdemokratisk politik som i allt den gör lever upp till devisen ”Av alla efter förmåga – Åt alla efter behov.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Bristen på buss- och lastbilsförare är alarmerande – Speciellt i storstäderna. Så säger Maria Sjölin Karlsson som är branschutvecklare på Transportföretagen i en artikel i Bussmagasinet.se.

Maria säger att behoven av nya förare är stor och att det som helhet kommer att behövas ca 10.000 nya förare varje år de närmaste åren. Bara i bussbranschen behövs 4.200 under nästa år samtidigt som det finns väldigt få nya förare att anställa.

Branschen skriker efter personal men trots det så ser jag ingen självinsikt hos branschen där de ställer sig frågan varför det inte finns några chaufförer att anställa?

Vore jag branschföreträdare skulle jag ställa just den frågan – Varför vill ingen köra buss och/eller lastbil?

Svaret på den frågan är mycket enkelt – Det är inte lönen det är fel på utan arbetsvillkoren i övrigt.

Verkligheten för en busschaufför ser för många ut så att man har långa obetalda raster där man bara har betalt 15 minuter av varje timme man har rast på annan ort än hemorten – Något som allt som oftast betyder att man kan vara borta hemifrån uppemot de maximala 13,5 timmarna i så kallad ramtid som avtalen föreskriver och ändå komma hem utan att ha betalt för 8 timmars arbetstid.

En liknande situation gäller för lastbilschaufförer. Lägg därtill den stress som är resultatet av att arbetsgivarna noga tidsstuderar och räknar på varje minut arbetstid för att inte betala för en enda minut i onödan och den lönepress som uppstått på framförallt lastbilssidan på grund av utländska chaufförer som arbetar till underpriser så är det inte svårt att förstå varför ingen vill bli buss- eller lastbilschaufför.

Man behöver inte vara professor för att räkna ut att ingen barnförälder vill arbeta obekväma tider till låg OB-ersättning, många helger och dessutom vara borta från t.ex. 07.00 på morgonen  till 20.30 på kvällen utan att få fullt betalt för detta.

Ska transportbranschen hitta medarbetare är det arbetsvillkoren som måste förbättras. När vi skriver 2016 borde det vara självklart att all tid man spenderar på jobbet (vilket inkluderar raster på bortaort) ska vara fullt betalda förutom den ordinarie timmens avdrag för lunch och fikaraster.

Detta vet transportbranschens arbetsgivarorganisationer mycket väl – Trots det vill Sveriges bussarbetsgivare försämra arbetsvillkoren ännu mer genom att införa ett system som innebär att man bara har betalt för den tid man sitter bakom ratten och när man lossar och lastar passagerare och/eller gods och att all tid därutöver ska vara helt obetald.

Hur man med en och samma mun kan säga att det saknas chaufförer att rekrytera för att fylla luckorna efter de som går i pension och samtidigt beklaga sig över att löner och arbetsvillkor är för generösa i branschen går stick i stäv mot varandra.

Vill Transportbranschen hitta chaufförer att anställa MÅSTE arbetsvillkoren förbättras. Inför högre OB och se till att all tid på jobbet är betald så löser ni problemet med arbetskraftsbrist.

Vissa saker ska transportbranschen betala själva och vissa saker ska vi driva politiskt – T.ex. frågan om all tid på jobbet betald samt personalövertaganden i samband med entreprenörsbyten.

Transporter både på lastbil och i bussar är precis som Maria säger i artikeln Sveriges blodomlopp – Fungerar inte transporterna fungerar inget annat.

Därför är det tid att tänka om och tänka rätt! Vill man skapa attraktiva jobb måste man ha attraktiv lönesättning och framför allt attraktiva och inbjudande arbetsvillkor. Rättar Transportbranschen till detta är jag övertygad om att bristen på anställningsbara chaufförer försvinner som genom ett trollslag.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Precis som många andra har jag svårt att förstå Allianspartiernas anklagelser om att vi Socialdemokrater misskött Umeås ekonomi – Alldeles speciellt så när de själva varit delaktiga i alla de beslut som lett fram till dagens situation.

Ekonomin må vara ansträngd som ett resultat av tunga investeringar under den förra mandatperioden och hade det inte varit för oss Socialdemokrater hade situationen för Umeås ekonomi varit än mer ansträngd.

Hur Peder Westerberg (L) (mannen med de största spenderbyxorna i hela Umeå kommun) kan klaga över dagens situation när han själv ville skuldsätta kommunen än mer genom att bygga både fotbollshall och gång och cykelbro till Bölesholmarna övergår mitt förstånd.

En sak är säker och det är att kommunens skuldbörda varit oerhört mycket större om Alliansens ledande företrädare i Umeå fått bestämma. Därför håller jag med Hans Lindberg (S) – Anledningen till debattinlägget som beskyller oss Socialdemokrater för att hantera Umeås ekonomi oansvarigt är inget annat än ett sätt att få det att framstå som om Alliansen fortfarande håller ihop och lägger gemensamma budgetförslag och/eller stödjer varandras motioner.

Kommunpolitik handlar om verkstad och samförstånd vilket är Socialdemokratiska paradgrenar och något vi ska fortsätta med för Umeås bästa. Mitt råd till Peder, Anders, Veronica och Mattias är att sätta sig ner och lära känna den nya generationen Socialdemokrater istället för att klaga på densamma.

Sedan tror jag att de allra flesta väljare har full förståelse för att det inte går att budgetera för minskade statliga anslag man inte kände till när budgeten antogs. Jag tror även att de allra flesta förstår att det är en utmaning att verka i en kommun som växer så det saknas då det precis som i ett företag är så att investeringen måste göras i förväg för att skapa intäkter senare.

Vi står inför tuffa utmaningar i Umeå – Samma utmaningar som andra växande kommuner och finns inga andra utvägar så bör vi höja skatten för att klara den kommunala ekonomin.

Får jag önska fritt så önskar jag att regeringen river upp alla jobbskatteavdrag och återställer skattekvoten till den nivå den hade innan Alliansen tog över regeringsmakten.

Välfärdssystem och sociala trygghetssystem får aldrig äventyras i ett modernt välfärdssamhälle då dessa är samhällets grundbultar och det som ska se till att vinsterna av allas arbete fördelas rättvist.

Avslutningsvis så är jag övertygad om att det verkliga motivet bakom inlägget är att fortsätta den kamp Anders Ågren (M) inlett för länge sedan – Den om att sälja ut och privatisera kommunal verksamhet och sälja av kommunala tillgångar till underpris till privata entreprenörer.

Den sortens utveckling ska vi inte ha i Umeå då detta blir samma som att pinka i byxorna en kall vinterdag – I början är det varmt och skönt men efter ett tag blir det kallare än någonsin tidigare.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

För mig som tycker att bildandet av storregioner går alldeles för fort fram och att regeringen försöker forcerar fram något som saknar folkligt stöd är nyheten om att regeringen dragit i handbromsen när det gäller bildandet av storlän en god nyhet. Förhoppningsvis innebär detta nödstopp att bildandet av storregioner läggs på is fram tills dess att medborgarna fått säga sitt via en folkomröstning i frågan.

Jag använder mig av samma skäl som tidigare – Nämligen att vi aldrig aldrig får göra något som är emot folkviljan.

Dessutom kvarstår jag vid åsikten att vi i grund och botten inte behöver några storregioner därför att det finns en bättre lösning för att effektivisera bland annat sjukvården och se till att pengarna går till sjukvård snarare än till administration.

Får jag ha ett ord med i laget vilket jag hoppas att jag får ska vi skrota både landsting, länsstyrelser och regioner där sådana finns och organisera all sjukvård, allt byggande och underhåll av infrastruktur och all regional kollektivtrafik direkt under staten i ett eget departement med en egen minister.

Därutöver ska vi överlåta resten av de uppgifter landsting, regioner och länsstyrelser utför idag till landets kommuner för att öka väljarnas närhet till beslut och beslutsfattare.

I samma veva ska vi dessutom bilda en speciell PBL domstol med domare av samma kaliber som i Högsta Förvaltningsdomstolen – En domstol som ska fungera som enda överklagandeinstans i alla byggärenden och vars beslut är slutgiltiga utan möjlighet att överklaga vidare. Dessutom ska bara sakägare kunna överklaga – Dvs. de som berörs av det som ska överklagas.

Gör vi på detta sätt kan vi utan problem behålla dagens länsindelningen utan att bygga om Sverige vad gäller länsindelning.

På detta sätt så sparar vi massor av pengar i och med att vi blir av med ett lager av förtroendevalda politiska församlingar och en hel massa onödig administration. Pengar som kan läggas på mer och bättre sjukvård, mer och bättre kollektivtrafik och mer och bättre infrastruktur i alla former.

Själva administrationen av de respektive statliga funktionerna kan med fördel ske ute i respektive region men då i mindre omfattning än idag.

Får jag vara med och bestämma är det detta vi ska folkomrösta om senast i samband med nästa riksdagsval. Två valalternativ bör finnas 1. Bildande av storregioner. 2. Mitt förslag med staten som huvudman för bland annat sjukvård och resten av funktionerna till landets kommuner.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Hammam Al Rabi min partikamrat och förre ordförande i min S-förening Ersboda S-förening har skrivit en ledare i ETC Umeå – En ledare där han beskyller oss Socialdemokrater för att misshandla vår största och starkaste väljargrupp som enligt honom är utrikesfödda.

Visst är utrikesfödda en viktig grupp för oss Socialdemokrater – Precis lika viktig som alla andra väljargrupper som röstar på Socialdemokraterna men att därifrån framställa gruppen utrikesfödda som partiets största väljargrupp är att gå ett steg för långt.

Det Hammam borde ha sagt är att i gruppen utrikesfödda röstar man på Socialdemokraterna i större utsträckning än bland svenskfödda om man tittar på väljarsympatierna i procent av gruppens storlek.

Det är viktigt att sätta saker i sitt rätta perspektiv och gör man det så går det inte att förbise att andelen svenskfödda Socialdemokrater är flera gånger större än någonsin den andel utrikesfödda som röstar på vårt parti vilket är helt enligt sin ordning i ett land där andelen utrikesfödda fortfarande utgör en betydligt mindre del av den totala befolkningen än de som är svenskfödda.

Rätt måste vara rätt Hammam även om jag till viss del förstår din frustration – Politiska uppdrag ska och bör alltid tilldelas de som förtjänat uppdraget utifrån engagemang och arbetsinsats och då utan kvotering beroende på kön, etnicitet och/eller andra kriterier som inte beror på egen person och eget politiskt arbete.

Jag håller helt med dig om att dagens integrationspolitik är ett skämt och att denna måste göras om så att vi i ord och och handling kan leva upp till devisen om alla människors lika värde. Den förändringen ska vi göra och alla som vill medverka till den är välkomna att arbeta hårt för att detta ska bli verklighet och då oavsett etnisk tillhörighet.

Ska vi förändra och förbättra Sverige så måste det arbetet ske i samklang mellan alla medborgare – Svenskfödda likväl som utrikesfödda. Ska det bli verklighet går det inte att kräva förtur för vissa grupper.

Jag likväl som många andra Socialdemokrater beklagar att vi blev tvungna att skärpa våra asyllagar på grund av den stora anhopningen flyktingar som sökte sig till vårt land. Hade vi redan innan kunnat skilja ekonomiska flyktingar från flyktingar med genuina asylskäl hade detta inte behövt ske.

Fattigdom är inget asylskäl Hammam – Vill vi att detta ska bli ett asylskäl ska den kampen inte ske i Sveriges Riksdag utan i FN som är den instans som bestämmer vad definitionen på en flykting är. Sedan skickar Sverige inte ensidigt tillbaka människor till länder som ligger i krig. Kriteriet för att Sverige ska skicka tillbaka asylsökande som fått avslag på sin asylansökan sker helt enligt FN:s rekommendationer och normer.

Vill du hävda annat Hammam ska du inte beskylla svensk Socialdemokrati utan FN.

Avslutningsvis – Politiska uppdrag och förtroendeposter ska tilldelas efter egen insats och politiskt engagemang – Inte efter kön och/eller etniskt ursprung.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Förutom att frihandelsavtal som de är strukturerade i form av TTIP, CETA och TiSA åsidosätter demokratin hotar de att permanenta storföretagens möjlighet att genom skatteplanering helt slippa beskattning av sina vinster.

Frihandel som innebär uteblivna statliga intäkter i form av tullar kombinerat med små eller obefintliga vinstskatter innebär ett hot mot välfärden för alla utom det utvalda fåtal som äger kapitalet och företagen.

En sådan ordning kan jag som varande Socialdemokrat aldrig ställa mig bakom.

Ska frihandeln tillåtas breda ut sig över OECD och EU måste möjligheten att skatteplanera för att undvika beskattning minimeras till ett minimum.

Ska frihandeln tillåtas breda ut sig vill jag se en ordning som innebär att företag betalar skatt i det land där vinsten uppstår – E.G. att vinst på varor och produkter som säljs i Sverige beskattas i Sverige oavsett vart företaget har sin hemvist på precis samma sätt som svenska företag ska betala vinstskatt i t.ex. Kanada på vinster svenska företag gör där.

Utan ett sådant system blir ALLA förlorare då företagen i än större omfattning än idag kommer att skatteplanera och se till att skatterna blir så nära noll de kan bli. Med dagens system är det möjligt att skatta 0,5 promille av vinsten i skatt och detta skatteplanerande kommer att accelerera med frihandelsavtal på plats.

Det är därför jag varit så starkt emot frihandelsavtal och det är därför jag är emot skatteplanering.

Frihandel utan tullar JA – Frihandel utan både tullar och vinstskatter NEJ!

När CETA nu är underskrivet brådskar det att få skatteavtal som stoppar möjligheten att skatteplanera på plats. Gör vi inte det kommer världen snart att befinna sig i ett oändligt kaos utan fungerande trygghets- och välfärdssystem på plats.

Det varken kan eller får bli så att de rika skor sig mer på övrigas bekostnad – Den politiken har aldrig fungerat och den politiken leder bara åt ett håll – Mot ett 3:e världskrig.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”