Radikalisering existerar bland både svenskar och invandrare om än på olika sätt.
Sverige har utvecklats till ett land där klassfrågan slutat att debatteras trots att klasstillhörigheten fått större betydelse än någonsin för hur man tycker och tänker om flyktingmottagande och invandring och allt som den medför.
Traditionellt brukar vi socialdemokrater när vi pratar om klasstillhörighet dela in befolkningen i arbetarklass, medelklass och överklass – Begrepp som idag förskjutits och ändrats så att många istället för arbetarklass pratar om underklass när de delar in samhället i samhällsklasser.
Att det blivit så här är en effekt av nyliberal politik – Nyliberal politik som förts av Alliansen likväl som av ett antal Socialdemokratiska regeringar från 1990-talets mitt och framåt – Politik som fått den effekten att Sverige under lång tid haft de snabbast växande klyftorna i hela OECD.
Det är i underklassen vi hittar den tredjedel av samhället som blivit lämnade åt sitt eget öde i 2/3-dels samhället, och det är definitivt i underklassen vi hittar de allra flesta invandrare som bor i de segregerad förorterna och där lever i utanförskap.
Underklassen huserar dock fler än de som bor i de segregerade förorterna – I denna klass hittar vi även många relativt lågutbildade svenskar som i automatiseringens och robotiseringens tidevarv blivit arbetslösa och som efter långvarig arbetslöshet blivit utslängda ur a-kassan därför att ersättningsdagarna är slut. I denna underklass hittar vi även alla de som trots sjukdom blivit utkastade ur sjukförsäkringen som en effekt av den så kallade ”stupstocken” i sjukförsäkringen.
Gemensamt för bägge dessa grupper är att de nu lever på socialbidrag. Andra gemensamma nämnare för bägge dessa grupper är att de lever i utsatthet och armod utan framtidshopp och att de tillhör den bortglömda tredjedelen i 2/3-dels samhället.
Min teori som på inget sätt är vetenskapligt bevisad utan snarare är byggd på egna iakttagelser, reflektioner och tankar samt på vad jag hoppas är sunt förnuft lyder som följer:
Det är i denna underklass extremism och radikalisering har sin grogrund oavsett etniskt ursprung! Utsatta grupper av människor som lever i en situation där de efter långvarig arbetslöshet och skral ekonomi förlorat framtidshoppet är lätta att radikalisera.
Ingen människa föds ond och radikaliseringen är varken uttryck för ondska, hat eller religiös övertygelse utan snarare ett högljutt rop på hjälp och ett rop om att bli sedd och inkluderad i samhället.
I de segregerade förorterna tar sig denna radikalisering uttryck i form av religiös extremism och kriminalitet medan de i den andra gruppen många gånger tar sig uttryck i form av främlingsfientlighet och racism.
Alla människor vill känna att de är inkluderade och betydelsefulla – Finns ingen annan väg så är radikalisering i den ena eller andra riktningen en trolig utväg för att uppnå den viljeyttringen.
Sålunda är problemet i bägge fallen ökade klyftor och skapandet av 2/3-dels samhället. Ska vi lösa problemen med radikalisering och extremism likväl som problemen med främlingsfientlighet och racism finns bara en väg – Den vägen stavas JÄMLIKHET och uppnås bäst genom att se till att vinsterna av allas arbete fördelas mer rättvist än idag.
Lösningen på problemet blir då att bygga ett JÄMLIKARE samhälle byggt enligt den svenska samhällsmodellens principer.
Om vi kan ersätta 2/3-dels samhället med ett samhälle med mindre inkomst- och förmögenhetsklyftor än dagens och samtidigt bryta segregationen har vi löst problemen. I ett sådant samhälle kommer den bortglömda tredjedelen på nytt att känna sig inkluderad och som en del av samhället och därför bli svårare att radikalisera.
Så långt min teori som är öppen för debatt då jag på inget sätt påstår att den är den absoluta sanningen och lösningen på problemen med radikalisering, extremism, främlingsfientlighet och racism.
Förhoppningsvis utgör dock inlägget underlag för en saklig debatt om hur vi ska lösa problemen med radikalisering utan att göra radikalisering till ett problem som har sin rot i etniskt ursprung.
”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”
Senaste kommentarerna