När vi nu tittar på hur järnvägar, vägar och annan infrastruktur fungerar allt sämre tycker jag att det är dags att vi ställer oss frågan om det var speciellt klokt att slå ihop vägverket, banverket, luftfartsverket och sjöfartsverket till jättemyndigheten Trafikverket?

Tanken att samordna allt i en och samma myndighet för att vinna synergier må ha varit både vacker och lovvärd och genomförd i största välmening, men som jag upplever verkligheten har sammanslagningen blivit en stor flopp.

Jättemyndigheter av detta slag blir väldigt tungrodda och oerhört byråkratiska – Dessutom tror jag att man med allt samlat i en myndighet skapat en situation där vissa saker får stå tillbaka på bekostnad av annat. Når allt ligger i samma myndighet skapas en oönskad internkonkurrens mellan de olika transportslagen. Därför tycker jag vi ska överväga en återgång till att ha en myndighet med ansvar för respektive område – alltså en återgång till hur det såg ut före sammanslagningen.

Det går inte att fortsätta med nuvarande icke fungerande modell – därför måste vi återgå till det vi vet fungerade bra.

Personligen är jag övertygad om att framför allt järnvägen, men även vägarna skulle må mycket bättre av en specialmyndighet som kunde lägga 100% av sitt fokus på nybyggnation och underhåll av respektive trafikslag. Dessutom vill jag lägga tillbaka de bolag som sköter underhållet till myndigheten så att underhåll och reparationsarbeten på järnvägsnätet sköts direkt av banverket och reparationer och underhåll av vägnätet direkt av vägverket.

Vägverket kan sedan använda sig av enskilda underentreprenörer(lås åkare) för saltning, snöröjning etc där så anses lämpligt, och sköta det med egna fordon och egen personal där detta fungerar bättre. Dock ska vi återgå till gammal god ordning där de åkare som verkar som underentreprenörer lånar plogar, saltmaskiner etc från vägverket. För banverket ser jag ingen annan lösning än att allt sköts av egen personal och med egna fordon och verktyg.

När det gäller nybyggnation inom respektive trafikslag ser jag inga problem med att fortsätta som idag och upphandla dessa via anbudsförfaranden.

Därför tycker jag att vi Socialdemokrater ska ta detta på allvar och snarast möjligt motionera i ämnet i Riksdagen för att få en förändring till stånd.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”