Sex – veckor tills det blir arbetsro i skolan !

Betyg från sexan (Fp och kunskapsalliansen) eller betyg från sjuan (rödgrönt alternativ) ?

Nu skiljer det inte mycket i skolpolitiken – på ytan!

Alliansen anförda av  Björklund har gnuggat på under mandatperioden. Ny skollag, gymasiet reformeras, betygsskalor osv.

Det mesta verkar falla svenska folket på läppen och leder åt rätt håll om man anser att skolan ska förmedla kunskap. 

Jan Björklunds liberala skolupplägg har med outtröttligt "tjat" om kunskaper, ordning, reda och arbetsro "sopat den politiska mattan med motståndarna", som en skribent på Sydsvenskan uttryckte det. Tydlighet. Enkelt och effektivt. Tjat ger resultat.

Höga förväntningar ger engagerade barn!

 

Så framgångsrik har Björklund varit att (s) verkar lagt ner oppositionen i skolfrågan och tvärt om lämnar "walk-over". Bra för skolan och bra för Sverige – framför allt bra för varje elev som genom detta får en ännu bättre chans till kanonstart i plugget!

Tyvärr märks fortfarande lite motstånd hos miljöpartiet som genom sitt kvinnliga språkrör visat tveksamhet till kunskapsfokus, ännu bättre ordning och trygghet – eller hur det ska tolkas?? Lite grumligt. Vad vill man egentligen?

Tyvärr finns också Ohly med och bromsar kunskapsskolan  med omoderna 70-talsideer om att totalt avskaffa betyg, läxor och lektoner!! Sahlin har ju lyckats att få Ohly att helt lämna sin politik på de flesta områden…

När det gäller skolan finns ingen anledning att chansa – Björklunds kunskapsallians framstår allt tydligare som enda alternativet. Om sex veckor får skolan arbetsro och lärarna tar ytterligare ett steg mot att välförtjänt få åtnjuta ännu högre status i kunskapssamhället.

Avgörande valfråga i kunskapsregionen Umeå med kranskommuner. Viktig i Vännäs – Sveriges mesta skolkommun med flest andel förstagångsväljare. Satsa på Folkpartiet och skolan i valet.

Etiketter: , , , ,

32 kommentarer

  1. mattias

    vet inte om jag tycker det ar battre har i USA dar man borjar med betyg i tidig alder, vill snarare pasta att det skapar angest och en valdig press hos ungdomarna. Ar sakert bra for de som har det latt for sig, men inte for dom som har lite mer uppforsbacke.

  2. Om skolan

    Det är ju sorgligt att MP och V verkar vara de enda partierna som tar den pedagogiska forskningen på allvar. Svensk skolpolitik kan ju inte vila på Jan Björklunds ovetenskapliga infall. Och eftersom övriga borgerliga partier överlåtit skolpolitiken till FP som motgåva för stödet i skattesänkarambitionerna blir detta bara mer och mer katastrofalt. Säga vad man vill om MP och V men här verkar de vara det enda seriösa alternativet.

  3. Anders Lennartson

    Svar till mattias (2010-08-07 20:58)
    När betyg inte ges förran i åttonde klass är det för kort tid kvar av grundskolan. Det ÖKAR stressen att inte ha koll så kort innan gymnasiet. Det blir för kort tid att ta igen det som fattas. Många tvingas ”gå om” och läsa upp betyg för komma in på utbildnimgar. Det är ju just för att tidigare upptäcka och hjälpa de som har det svårt kunskapsalliansen vill förbättra kommunikationen elev-skola-lärare-föräldrar. De allra duktigaste behöver också mer stimulans. Betygen ska inte göra annat än återspegla hur mycket en elev lärt sig – är det konstigt? De flesta svenskar verkar instämma i detta.

  4. Anders Lennartson

    Svar till Om skolan (2010-08-07 21:04)
    De flesta elever får en bra skolgång i svenska skolan, men problemet är att kunskapsresultaten sjunkit de senaste decennierna. Fp har lyft detta och framställts som svartmålare. Fakta visar tråkigt nog att Fp har rätt. Skolverket presenterade i jan 2009 en sammanfattande bedömning av svensk grundskolas utveckling sen 1991. (Jfr också internationella mätningar, PIRLS, TIMSS, PISA mfl)Skolverket konstaterar att utvecklingen är genomgående negativ. BÅDE de svagpresternade och allra högst presetande eleverna blivit sämre.

  5. Anders Lennartson

    Svar till Om skolan (2010-08-07 21:04)
    Fler elever kan nå skolans mål med bättre utvärdering och tidigare uppföljning. Svenska rädslan och brist på civilkurage att ställa krav, visa tydliga förväntningar och utvärdera gynnar inte någon. Aktuell forskning visar tvärt om att framgångsrika lärmiljöer har positiva förväntningar på sina elever. Utgångspunkten är att alla elever är läraktiga och att det är skolans och undervisningens kvalitet, INTE elevernas bakgrund, som är avgörande för elevernas resultat. Ohly och vänsterns förväntanslösa upplägg känns inte seriöst. Vill våra elever bli omkörda av elever i Finland, Polen och Litauen?

  6. Lotten Lindström

    Jan Björklunds skolpolitik är ytligt trams och det är sorgligt att se hur han ignorerar de verkliga problemen i skolan, till förmån för bl a en betygskala där det inte ens finns kriterier för samtliga betyg. Det han ignorerat helt är kraven på en utredning av kommunaliseringen i skolan, något som är avsevärt mer centralt än de ytliga och populistiska flumlösningar som han presenterat, som i slutändan inte kommer att göra någon skillnad, eftersom han inte gått till roten med problemet. Det är som att måla ett hus. Kvaliteten på färgen spelar ingen roll, så länge man inte skrapat ordentligt.

  7. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 10:33)
    Du kallar kunskapsalliansens skolpolitik för populistiska flumlösningar och ytligt trams? Menar du då läsa-skriva-räknasatningen, sommarskolor för de inte nått behörighet, tidigare och tydligare betyg, tidigare utvärdering och stöd, tydligare individuell kunskapsutveckling, ännu bättre ordning och arbetsro, satningar på skolmiljön, rättvisare betygssystem, satsning på prifilklasser, en tydlig timplan, en tryggare skola, förtydligat föräldraansvar, ökad jämställdhet, behöriga lärare som sätter betyg, IT-satsningar, elevhälsa, motverkad segregation eller vad jämför du med? Hur var det före 2006

  8. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 10:33)
    Folkpartiet vill förstatliga skolan. Varför? Jo, vi vill att alla barn, oavsett om de bor i Vännäs eller Vellinge, ska ha lika god chans till modern utbildning och kunskap de behöver för att möte en allt tuffare framtid. Idag är det stora skillnader på hur olika kommuner ser på akademisk och annan kunskap. De arbetar väldigt olika med ut- eller avveckling av skolan. Förutsättningarna för varje elev är orättvisa. Vi vill ha ett modernt statligt huvudmannaskap där staten samarbetar med kommunerna och övertar övergripande ansvar för undervisningen innehåll med modern högklassig utvärdering.

  9. Anders Lennartson

    Svar till mattias (2010-08-07 20:58)
    Min fru kommer från ett engelskspråkigt land och är uppvuxen med det Brittiska skolsystemet. Där vill man tidigt lära barnen att inte slösa bort den värdefulla tiden i skolan. Förväntningar på tidigt kunskapsresultat är naturligt och barnen är positiva till att ha lagomt med förväntningar på sig. Alla ska få chansen att utveckla sin potential. Hon tycker att Sverige har fantastiskt frimodiga elever med mycket hög social kompetens – men tyvärr missar kombinera det med högre förväntningar på kunskap! Det skulle föra upp oss i världsklass på skolans område!! Det ena utesluter ju inte det andra.

  10. Lotten Lindström

    De förslag som du räknar upp låter bra – på ytan, men mer är det inte. NÄr man börjar tittar på vad de består av är det inte mycket att hänga i julgranen. Vi som jobbar med det här utvärderar hela tiden, och föräldrarna får information hela tiden. Betyg och nationella prov kommer aldrig att vara tydlig information i klass med det. Snabbt stöd får eleverna när det finns tillräckligt med specialpedagoger, som kan ta i problemen direkt som de uppstår. Sommarskolor är ingen nyhet, och ordning och arbetsro får vi när det finns tillräckligt med personal.

  11. Lotten Lindström

    Det saknas fortfarande en utredning av kommunaliseringen, och med tanke på hur mycket skit som vi som jobbar i den svenska skolan får, är det banne mig på tiden att vi får den upprättelse som en sådan utredning sannolikt kommer att visa. Vi har jobbat i motvind väldigt länge.

    Apropå betygskalan: Visst, fler betygssteg, men att det inte kommer att finnas några kriterierna för de nya steg som införs talas det tyst om. Det är inte tydlig information till eleverna om vad som gäller för de olika betygen.

  12. DGE

    Härligt! Även om vi inte alls är överens rent utbildningspolitiskt var det härligt att se en politiker som på ett seriöst sätt bemödar sig att svara på kommentarerna.

    Här har många andra politiska bloggare mycket att lära sig.
    På detta sätt kan ju bloggens interaktiva funktioner fungera i linje med vad som förväntas av en demokrati: kommunikation och syntes: deliberativ demokrati. Bra jobbat Anders!

  13. Anders Lennartson

    Svar till DGE (2010-08-08 12:49)
    Tack för det, jag håller med att kommentarerna med svar är ju ett sätt att visa att vi verkligen lyssnar och lär oss av varandra. Underbart att utöva direkt interaktiv kommunikation utan onödiga filter.

  14. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 12:45)
    Skolans personal gör det väldigt bra, men det tar tid att få upprättelse. Alliansen har som ett tycligt mål att höja status på skolans personal. Kommunaliseringen rörde ju till det ordentligt i vissa kommuner, i andra har skolan klarat sig verkligt bra – och till och med lyckats flytta fram positonerna. et kan nog ta lite tid att få alla kriterier tydliga, lättfattliga och rättvisa. Här har ju sklans personal ett fantastiskt tillfälle att ta tag i frågan och driva vettiga opolitiska åsikter till praktiskt resultat. Kör hårt – du verkar ju ha rätta drivet!

  15. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 12:42)
    En skola där ALLA elever och föräldrar mycket tidigt tar mer ansvar för lärandet underlättar för skolans personal. Det blir mindre tjafs och lärarna får mer tid till det pedagogiska. Mindre resurser går till annat än själva kunskapsförmedlingen. Ju tidigare varje elevs verkliga kapacitet tas tillvara desto bättre blir det på sikt för den pedagogiska personalen. Skolverket är rätt tydliga när det gäller dessa frågor. Undrar hur tydligt och noga alla färska rapporter kommuniceras till alla berörda? Hur kommer man t.ex. i Nordmaling att följa upp den förödande utvärdering Skolverket gjorde?

  16. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 12:42)
    Gör föräldrarnas ansvar tydligare. Det är förälrarna, inte skolan som i första hand ska fostra barnen. Elever som har föräldrar som engagerar sig i skolarbetet. För att stärka föräldrarnas engagemang och hjälpa lärarna vill Fp införa FÖRÄLDRAKONTRAKT med försäkran om ömsesidigt engagemang för eleven utveckling. Det gör man redan beträffande tibaksbruk och i hockeyklubben – är det viktigare där än i skolan? Nej naturligtvis är skolan viktigast! Ytterligare ett tillfälle för läraren att visa var skåpet ska stå – ett naturligt sätt att ta kommandot i klassrummet!! Skolan måste ta för sig mera!!

  17. Lotten Lindström

    Alliansen har varit drivande i idiotifieringen av lärarkåren och sågandet av det arbete vi gör. OCH ignorerar dessutom hela forskningsfältet pedagogik och didaktik. Att ni helt plötsligt försöker framställa er själva som lärarnas bästa vänner för att ett val närmar sig är inte direkt övertygande. Om ni vill visa er uppskattning så kan ni börja med att värdera vår kunskap och det fält som vi jobbar inom, OCH förankra era förslag i aktuell pedagogisk forskning. Det har ni nämligen förbisett i alla era förslag.

  18. Lotten Lindström

    Här har ni bortsett ifrån det faktum att en väldigt stor del av eleverna och föräldrarna redan tar ett fullgott ansvar för studierna och tillvaron i skolan. Det är inte de som är problemet. Det spelar ingen roll hur många kontrakt ni flaggar med, hur mycket ni hotar med betyg tidigare eller hur mycket skolk ni vill sätta in i betygen, de elever som har 50% ogiltig frånvaro skiter i vilket, och så även deras föräldrar! De flesta eleverna sköter sig utmärkt! De andra vill inte gå i skolan, men det finns ingenstans för dem att ta vägen. De ska inte vara i skolan, egentligen.

  19. Lotten Lindström

    Jag går inte igång på maktmissbruk och kontrollmetoder. Bra lärare behöver inte jobba med hot.

    Vilka kriterier? Det finns inga kriterier för betygen B och D och det ska enligt direktiven inte finnas, heller. Vad är det om inte flum?

    Det tidigaste en elevs kapacitet kan tas tillvara är med tillräckligt mycket personal i skolan. Den ”utvärdering” ni pratar om kommer för sent.

    Varför går Alliansen som katten runt het gröt i kommunaliseringsfrågan? Är man rädd för att vara tvungen att göra en mer krävande omarbetning av hela sin skolpolitik än vad man tänkt från början?

  20. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 15:38)
    Tvärtom har liberaler alltid satt bildnings- och skolfrågor i centrum.
    Det går som en röd tråd från, 1800-talets liberala kamp för folkskolan över 1900-talets liberalisering av skolväsendet fram till dagens förändringsarbetet med satsningar på lärare och lrarutbildningen.
    Folkpartiet har ofta kallats ”lärarpartiet”. Det tar vi som beröm!
    Satsningarna på skolområdet gör också att läraravtalen förbättras. Förhoppningsvis ska lärar- och rektorskarriären kunna se betydligt bättre ut om ett antal år. Det tar som sagt tid att få allt på plats.
    Viktigt att alliansen får fortsätta jobba!!

  21. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 15:43)
    För de elever som inte vill vara i skolan har alliansen satsat på praktiska lösningar där en mer individualiserad, modern och flexibel sklgång ska finnas tillgänglig. Det ingår i den största översynen av skolan på 40 år. Skolan ska vara anpassad efter att alla elever är olika. Alla ska inte in på högskola. Alliansen förtydligar teoretiska utbildningar och satsar på moderna yrkesinriktade utbildningar där efterfrågen verkligen finns. Lärlingsprogrammen har halva utbildningen i företag. Mer entreprenörsskap behövs också i grundskolan. En omoderna skolning i företagande måste ingå i grunskolan.

  22. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 15:50)
    För att inte våra barn ska bli helt omkörda av en kunskapsinriktiad omvärd är det nog många som liksom Folkpartiet vill stärka upp skolan genom statligt huvudmannaskap och skapa nationell rättvisa inim skolan. Genom detta stärks också lärarnas situation. Förstår att det finns många lärare som känner oro för hur kommunerna hanterar skolfrågan. Byskolor som läggs ner och hela kommundelar(t.ex. Örträsk) där man känner sig oönskade.
    Tittar man 10 år framåt är scenariot i vissa inlandskommuner förfärande om inget görs.

  23. Lotten Lindström

    Sorry, men den moderna forskningen inom pedagogik och didaktik lyser helt med sin frånvaro i er skolpolitik. Jag vet. Jag är nämligen rätt insatt i det.

    Lärlingsupplägget har en rätt klen verklighetsförankring. Även praktiska yrken är rätt komplicerade idag och kräver en grundligare utbildning. Många elever behöver inte skolgång först, de behöver socialt stöd för att bli skolmogna och veta vad de vill.

    Jag vill fortfarande se en utredning, där det med tydlighet framgår vad kommunaliseringen ställt till med. Vi får ta obefogat mycket skit för strukturfel i skolan, som vi inte kan påverka.

  24. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 16:26)
    All forskning visar att om man inte kan läsa, skriva och räkna efter årskurs tre kommer den akademiska, och all annan utveckling också, att gå rätt segt. För att fler ska nå kunskapsmålen har Folkpartiet och regeringen satsat 900 mkr extra i en läsa-skriva-räkna satsning fram till 2010. den särskilda satsningen på på elever i åk 1-3 bör ökas sägar all tillgänglig forskning. Tillåts en elev halka efter då blir det otroligt kostsamt för samhället och väldigt tråkigt för eleven!!

  25. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 16:26)
    Dagens gymnasieskola har inte lyckats ta tillvara elevernas intressen och behov på ett konstruktivt sätt. De vackra målen har istället gjort gymnasiet till en utskagningsmaskin. 1 elev av 4 som började gymnasiet 2004 haar inte fyra år senare fått ut sina slutbetyg! Så kan det inte få fortsätta. Ungdomar har olika mål och ambitioner. Vissa vill direkt in på högre utbildning, andra vill jobba. Några vill också lära sig yrkeskunskaper på en arbetsplats. Genom att fixa flera flexibla vägar får ungdomarna fler möjligheter till individuell anpassning av studierna – som leder till något konstruktivt!

  26. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 16:26)
    Det ska finnas en chans till en gedigen gymnasieutbildning oavsett vilken väg eleverna går. Gymnasiet renodlas på tre olika slags utbildning, högskoleförberedande, yrkesprogran och lärlingsutbildning. Alla utbildningar kan kompletteras för den som senare i livet vill läsa på högskola. Yrkesprogrammen kommer att ha arbetsplatsförlagd undervisning. Examen kan vara av två slag högskoleförberedande eller yrkesexamen. För lärlingsutbildningen kommer mer minst hälften av tiden att vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. För många elever kommer denna flexibilitet att passa bra.

  27. Anders Lennartson

    Svar till Lotten Lindström (2010-08-08 16:26)
    När det gäller utredningar så har ju skolverket verkligen procucerat en hel del de senaste åren. Jag är inte insatt i alla detaljer men det borde rimligen finnas en hel del fakta att sammanställa för att kunna se förändringar som har samband med kommunaliseringen. I vilket fall behöver skolan arbetsro och den pedagogiska personalen allt stöd de kan få med det praktiska arbetet runt varje elev!! Utredningar kommer säkert – tillsätta utredningar är vi i vart fall världsbäst på…

  28. Lotten Lindström

    Och var har ni tagit ställning till forskningen om inlärning, som jag pratar om? Ni uttalar er om sådant som ni inte kan, och kör över oss som vet hur det här fungerar. Jan Björklund kan inte mer om undervisning än alla de lärare som jobbar med detta dagligen.

    Eleverna vill lära sig på arbetsplatser, ja, men vad får företagen för att utbilda dem? Det är tillräckligt svårt att hitta APU-platser för elever i gymnasieskolan, och företagen kommer inte att göra detta gratis. De som jag pratat med vill ha självgående elever med bra grundkunskaper. Inte sådana som måste läras upp från scratch.

  29. Lotten Lindström

    Er syn på människor är alldeles för snäv. Den utbildning du beskriver delar in människor i antingen teoretiker eller praktiker och så ser inte verkligheten ut. De praktiska arbetena blir mer och mer komplexa och ställer mycket högre krav på kunskap nu än tidigare. Det går t ex inte att jämföra de kunskaper som behövs för att köra skogsmaskiner nu, motför tidigare. De praktiska utbildningarna kan vara en mycket bra språngbräda till högskolan. En barnskötare har massor av kunskap som kan leda till förskollärarutbildningen, t ex. Komvux är dock en nyckel till det livslånga lärandet och dynamik…

  30. Lotten Lindström

    Kort sagt, den renodling du talar om är väldigt otidsenlig och rimmar väldigt illa med de krav som ställs från samhället, då personal i stor utsträckning värderas utifrån flexibilitet och förmågan att ta sig an nya arbetsuppgifter.

    En utredning av kommunaliseringen är ett måste. Det måste med tydlighet framgå vad den ställt till med.

    Elever kommer inte att halka efter om det finns tillräckligt med personal i skolan. Alla elever som behöver hjälp kommer då att få det långt innan de nationella proven kommer. Vi behöver dem inte, om vi är tillräckligt många.

  31. Anders Lennartson

    Tvärtom är det just den breda liberala människosynen med respekt för individens behov och utvecklingsmöjligheter som är centralt i Folkpartiets kunskapspolitik. Vi tycker att skolan själv ska bestämma hur informationen om barnens kunskapsutveckling ska vara utformad. Tidigare har det funnits ett ”vänsterförbud” mot betygsliknande information. Det är nu avskaffat tack vare Folkpartiets kunskapssatsning. I praktiken handlar det om att läraren ska kunna ge lägesrapport om hur barnet ligger till jämfört med skolans kunskapsmål. Det har inneburit ett bättre fokus på just kunskapsutvecklingen. Bra.

  32. Anders Lennartson

    Vänsterskolans resultat är att nästan 25% av går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. De drabbade har ofta skickats ut i arbetslöshet.

    Problemet har varit störst inom yrkesprogrammen. I nya gymnasieskolan kan alla gymnasieutbildningar kompletteras under gymnasieutbildning eller inom vuxenutbildningen.

    Det finns alltså inga återvändsgränder – alla har samma rätt att läsa in högskolebehörighet, antingen i gymnasiet eller längre fram i livet. Alla kan växa genom att varva jobb och utbildning. Det behövs för att minska ungdomsarbetslösheten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.