Effektiva förebyggande metoder

Igår presenterade Socialstyrelsen nya Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för svensk hälso- och sjukvård. Det finns redan Nationella Riktlinjer för hur vården ska arbeta exempelvis ifråga om slaganfall, depressioner och diabetes. Men fram till nu har Nationella Riktlinjer saknats för vilka förebyggande metoder som fungerar bra och som är kostnadseffektiva.

Dom allra flesta vet att ohälsosamma levnadsvanor i många fall mognar till allvarliga sjukdomar. I Sverige beror 20 procent av alla för tidiga dödsfall och funktionsnedsättningar på ohälsosamma levnadsvanor. För att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa lanserar Socialstyrelsen nu för första gången nationella riktlinjer på området. Riktlinjerna fokuserar på tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Många av vårdens anställda försöker redan med stort allvar och engagemang ge patienter stöd att ändra vanor. Men det är inte lätt. Det är svårt att ändra vanor. För vårdens del är det en allvarlig begränsning att en enhetlig praxis saknas för vården ska arbeta förebyggande.

Vid gårdagens presskonferens sa Socialstyrelsens Generaldirektör Lars-Erik Holm (t.v. på bilden) att det är ”en historisk dag för Socialstyrelsen”, när preliminära förslag till Nationella Riktlinjer äntligen är färdiga. Nu finns möjlighet för landsting, professioner och myndigheter att tillsammans diskutera hur Riktlinjerna på bästa sätt ska få genomslag.

Jag har haft uppdraget att leda arbetet med att ta fram rekommendationerna. Under de 3 år som arbetet pågått har ett hundratal svenska experter medverkat för att granska och bedöma de vetenskapliga rapporter som ligger till grund för slutsatserna. Från Umeå universitet har hälsoekonomiprofessorerna Lars Lindholm, psykiatriprofessorn Lars Jacobsson och docenten i allmänmedicin Herbert Sandström deltagit.

Det här är en av de största vetenskapliga granskningarna i sitt slag som genomförts i landet. 31 600 artiklar har inledningsvis bedömts och efterhand har de viktigaste slutsatserna summerats. Den preliminära rapporten finns på Socialstyrelsens hemsida.

Nu ska landstingen och vården diskutera Riktlinjeförslagen rekommendationer om prioriteringar och kompetensutveckling. En av utmaningarna är att möta det behov av ny kunskap i vården kring kvalificerad rådgivning, som riktlinjerna identifierar. En annat utforma specifika rutiner för tillämpning, så att det passar de patienter och problem som vården mötet oavsett om det är kirurgi, ortopedi, psykiatri eller allmänmedicin som är behandlande specialitet och oavsett om vården möter patienterna i specialistsjukvård eller närsjukvård.

Det är ett pionjärarbete, där Sverige hittills är det enda land som försöker ta ett samlat grepp för att införa evidensbaserade sjukdomsförebyggande metoder i hela vården.