Igår kväll började jag läsa i den bok som vi ska läsa gemensamt i bokcirkeln: Världens vackraste man av Lena Ackebo. En för mig fullkomligt okänd författare, men början av boken slog mig med häpnad. En sådan bra skildring av hur olika syskon kan uppleva sin uppväxt trots att de växer upp med samma mamma och pappa. På något sätt slog boken an en sträng i mitt hjärta. Nu ser jag verkligen fram emot att få läsa hela boken och jag ska även läsa övriga böcker av denna författare.

Vi fortsätter att rensa utomhus inför den kommande vintern och lagrar ved i förrådet. I år har vi fått köpa fin björkved till vår köksspis och det är helt underbart. Igår gjorde jag pyttipanna med stekta ägg på vedspisen och det är helt fantastiskt att kunna göra det.

Jag har också provat ett nytt motiv för porslinsmålningen, ett motiv som jag fann på en kanna hos en väninna och som jag har ritat och anpassat till porslinsmålning. Jag hoppas det är tillåtet att göra så, ingen upphovsrätt…….
Det ser faktiskt riktigt trevligt ut, men lite finputsning kan behövas. Önskar er en skön kväll.

”Detta gör jag frivilligt”. Mitt nya mantra när jag åker till Line dance. Det betyder ”jag hänger inte med”. Igår var det tre (3!!!!) timmars dans, men jag orkade bara 1, 5 timme, sedan snurrade det bara runt i huvudet. Men de övriga dansade glatt vidare. Ingen paus utan det snurrade bara fram nya låtar på bildskärmen. Vi i nybörjargruppen fick dansa längst fram och bak i rummet stod de som dansat länge. ”Vårt” namn på låtarna stod med svart text och bredvid stod ett annat namn med rött. Så vi dansade alltså två olika danser till samma låt. Hur sjutton kan de ha lärt sig vad man dansar till varje låt. Jag förstår ingenting. Jag ligger ett steg bakom vid varje låt. Då hinner jag kolla grannens steg och göra som henne, men ligger alltså ett steg efter hela tiden. Det blir väldigt tydligt när de helt plötsligt vänder åt ett annat håll och jag står ensam kvar åt mitt håll. Pinsamt!

Det ser så roligt ut och jag vill så gärna…. jag dansar envist vidare och tänker för mig själv ”detta gör jag frivilligt”. Sedan kommer jag hem och ser Anders Hansen prata om hjärnans funktioner, bland annat hur vi människor strävar efter att inte vara ensamma. Inte undra på att jag drömt mardrömmar i natt, drömmar som handlat om att jag hela tiden varit i ett annat rum än de andra, att jag inte fått vara med alltså. Suck.

Men det är bara att sträva vidare. Inte ge upp, det är en del av livet kan man säga. Ibland måste man kämpa för att få det att bli som man vill, få en belöning. Min belöning blir den dag jag kan dansa en hel dans rakt igenom utan att missa ett steg.

Idag ska jag belöna mig genom att vara ute i det fina vädret. Fortsätta sköta om blommorna och dessutom ska jag och en väninna gå en skogspromenad. Det ska finnas en gammal avrättningsplats här i närheten tillsammans med stensättningar och vi ska försöka leta reda på dem. Lite spännande.

Idag läxade jag upp Livskamraten lite. Helt plötsligt så började jag rensa i förrådet. Det är ju vårt vedförråd och mycket ved ska in före vintern så det gäller att bereda plats. Plats både för klyven och veden. Det är ju dessutom vårt snickarrum där vi har sågen och andra verktyg så det krävs lite organisation. Under sommaren har det förfallit helt med ordningen så det var verkligen i behov av en rensning. Jag har bara gjort halva förrådet och det ser väl stökigt ut, men nu är det gott om plats, både att gå, stå och såga och utrymme längs sidorna för mer ved.

När jag står där och sopar ihop sågspån så kommer Livskamraten ut. Jag ropar på honom och säger vad jag gjort. -Det var väl bra, säger jag.  Han svarar -ja, det är bra gjort (positivt), att det äntligen blir gjort (negativt).

Det kändes faktiskt inte riktigt roligt så det sade jag till honom. -Det räcker att du säger att det är bra.

Tänk så ofta vi gör sådana där små kommentarer. Jättefint…men du skulle kanske prova att flytta den lite till höger. Smakar bra….kan du skicka salt och peppar. Så roligt att de lyckats fixa det….det hade jag behövt igår.

Nej, låt en positiv kommentar få vara positiv. Vi behöver alla lite positiv feedback ibland.

Idag har jag hållit på med blommorna som ska in för vintern. Alldeles för många blommor har jag, suck. Men jag kan inte förmå mig till att slänga dem, de är så vackra. Jag provar väl och sätter ned dem i källaren med en växtlampa så får vi se hur många som överlever vintern.
Vacker utsikt har jag i alla fall medan jag står och påtar i jorden.

När jag var i Umeå så köpte jag en ny TV. En 27″ med välvd skärm som jag tyckte skulle passa jättebra i vårt gästrum eller kanske rentav i sovrummet. Den har stått här i sin kartong ända tills i torsdags kväll då vi bestämde oss för att det var dags att sätta den på plats. Sagt och gjort, den var snabbt upp-packad och jag reagerade lite på att det fanns en DVD i förpackningen. -Tänk att det ska behövas en sådan för en vanlig TV-apparat.

Nåja, när stativet var fastsatt och vi skulle koppla in antennen så blev det problem, det fanns inte något uttag för en antenn. Va?! Så jag gick in och läste på Internet och det visade sig att jag köpt en dataskärm. Så snopet, och lite skämmigt. Jag hade till och med haft ett långt samtal med expediten angående välvd skärm eller inte välvd skärm och storlek för ett sovrum, men tydligen hade ordet TV, eller dator, inte kommit upp i samtalet.

Jag skrev om det till det barnbarnet som gett mig råd om passande TV och fick bara svaret -hahahaha, tillbaka. Så igår tog jag med dataskärmen till butikskedjan här i Birsta, fullt beredd på att få ett ”hahaha” från expediten i kundtjänst. Men det fick jag naturligtvis inte utan han var jätterar och gick till och med iväg och hämtade den TV jag ville ha så jag slapp gå in i affären och hämta den. Det innebar ju att den kund som kommit in efter mig fick sitta och vänta, men det tog han med jämnmod. Det var med lättnad jag åkte därifrån och vi kopplade direkt in TVn och allt var OK. Skönt

Dagarna flyger verkligen iväg. I morse var jag uppe ganska tidigt, städade övervåningen och tog sedan en riktig långfika. Skönt. Sedan bar det iväg ner till Gäststugan igen, denna gång för att börja fixa med det som ska bli köksbänk. Så här kommer den att bli.

Det som saknas nu är listen i hörnet. Jag tror att jag kommer att göra en lite större list där man kan hänga upp kaffemuggen och kanske ha en liten hylla för kaffeburk och socker för den som så kräver. TIll vänster skymtar man sängen, utdragbar, och i det hörnet som bildas mellan sänggavel och vägg kommer jag att bygga en lite högre sänggavel så att man kan ha triangelformade hyllor mot ”kökssidan” och sätta fast sänglampa över sängen. Lite klurigt är det, att jobba med vinklar men vi hittade ett gammalt vinkelmått i trä som jag nu provar att använda. Skulle någon köpa mig ett snickarbälte så skulle jag känna mig riktigt proffsig. För att inte tala om att då skulle jag alltid ha pennan, glasögonen och måttbandet med mig istället för som idag, spridda på alla håll och kanter. Leta, leta, leta.

Ett svanpar har simmat fram och tillbaka över sjön idag, så vackra djur. Himlen har varit väldigt dominerande idag.

Jag minns bara en låt som vi dansade till på Linedance och det var Irish Stew. Nu har jag hittat den på Youtube och tränat om och om igen. Men jag är nog obildbar när det gäller detta. Jag hinner inte med i svängarna och måste börja om och om igen. Suck, i morgon ska jag gå på 3 timmars extra träning, orkar jag…… Jag kan inte backa ur……. när jag tittar på filmen så är den så enkel med upprepade rörelser men om man inte hinner med i svängarna så blir det inte bra. Mardröm.

Trevligt att titta på i alla fall.
Irish Stew

Igår var det tufft. Först iväg till Läsecirkeln där det visade sig att vi har fått en ny medlem i gruppen, alltså är vi 6 stycken nu, trevligt. Vi avslutade den gamla boken och började på Silvervägen som verkar väldigt intressant.

Klockan 17.30 var det så Bokcirkeln och där kunde jag konstatera att vi bara var 5 damer som anmält sig, samtliga pensionärer. Är det bara pensionärer som är ute och rör på sig nu för tiden? Efter en halvtimme fick jag ursäkta mig och hasta vidare till Line Dance. Milda makter! Jag var alldeles för varmt klädd, de andra hade ju dansat redan 6 gånger så jag låg lååååååångt efter de andra. Sista halvtimmen satt jag bara och tittade på, hjärnan klarade helt enkelt inte av att ta till sig alla nya steg. Burr. Bra musik, verkar jättetrevligt men min oro kvarstår, kommer jag att klara detta?! Ska gå på dansträning på torsdag i alla fall.

Golvet i gäststugan är lagt, blev väldigt bra. Så nu har jag burit ned mitt handmålade porslin och den kapp-/förvaringshylla jag gjort. Tanken var att jag skulle sätta dit golvlisterna men efter att ha snubblat över sladden till lampan och slagit knät riktigt ordentligt så har jag nu gett upp om arbete idag. Lägger i alla fall ut ett par bilder där man kan se hyllorna.

Milda makter, vi har fått tillökning, ja i vår Läsecirkel menar jag. Ytterligare en äldre dam dök upp klockan 11 idag och ville vara med i vår grupp. Först blev vi nog lite fundersamma för hon kunde inte sitt eget telefonnummer, hon hade glömt vad vår bok handlar om trots att en av medlemmarna berättat det för henne igår, men det tog sig. Hon verkar vara en trevlig, om än lite disträ, dam. Jag har dock mina tvivel om hon kommer att återkomma någon mer gång. Vi får väl se. Det blir ju roligt om vi får duka vårt kaffebord för sex, (hihi). Lite ekivok var jag där. Vi läste äntligen ut vår bok, Söndagspappan av Belva Plain och startade med Silvervägen av Stina Jackson, så den boken ser jag fram emot.

I kväll blir det alltså en ”riktig” Bokcirkel, ser fram emot det.

Det blir ju även Line Dance och där är jag verkligen kluven. Jag vill, har alltid velat, lära mig Line Dance men gruppen har redan träffats ett par gånger så jag är lite nervös hur det ska gå. Jag får göra som man ska göra; ta Gud i hågen och prova. Spännande blir det.

Såg ni solens glitter på vattnet? Observerade ni hur fukten på stenarna glittrade som diamanter, helt overkligt? Kunde ni motstå lusten att springa och krama björken som, med sina helt gula blad, stack ut som ett utropstecken mitt ibland allt det grön-gul-orangea omkring den? För att inte tala om rönnen som lyste som en eldfackla, så fullkomligt röd att man aldrig sett maken. Ni kunde väl inte låta bli att se det ställe där E4:an löper helt spikrakt längs Skuleberget, där det ser ut som att man skulle kunna köra rakt fram och upp längs de trädbevuxna bergen som skimrade så vackert i alla olika färger. Precis där ville jag stanna och ta fram kameran, men enfiligt…… gick ju inte.

Det är inte lätt att köra E4:an från Umeå till Sundsvall denna tid på året, allt vackert som finns runtomkring och där man vill stanna och springa rakt ut i allt det vackra….. och tänk, det är likadant i år som det varit alla år jag minns, som det förhoppningsvis kommer att vara de kommande åren. Så vackert! Vi har mycket att vara tacksamma för och vår underbara natur är en av de sakerna. Vi får aldrig sluta se oss omkring.

Kom hem vid 16-tiden igår och vi hade kräftor till middag, gott som vanligt. Sedan hade Livskamraten hittat chili-lakritsglass och den var helt sagolik som avslutning på middagen. Dagen ska ägnas åt att ta in de blommor som fortfarande står ute helt oskyddade. Man vet ju aldrig, det kan komma snö igen fast det bara är oktober.

Imorgon är det ny vecka. Då blir det Läsecirkel på dagen. Sedan blir det Bokcirkel mot kvällssidan och därefter Linedance. Ja, jag har anmält mig till Linedance tillsammans med ett barnbarn. Hon kan dansa, det vet jag ju, men jag….kommer jag att minnas stegen…..kommer jag att göra bort mig helt och hållet? Ja, isåfall får jag väl bjuda på det. Igår köpte jag även biljetter till Svansjön i december. Visserligen har jag sett Svansjön en gång, men det var den moderna versionen med Cullberg-baletten och den skilde sig verkligen från den sedvanliga baletten så, det ser jag fram emot.

Det blir nog en bra vecka.

Det känns som att det är lite hattigt just nu, livet. Precis som prästens lilla kråka slinker jag än hit och än dit. Nu har jag i alla fall samlat ihop mig, duschat och förberett mig för att gå på Lottas ikväll med några gamla arbetskamrater. Ser fram emot det.

Beställt tid för service av bilen har jag också gjort så ännu en sak på att göra-listan är avklarad. När barnen lagt sig på kvällen så har jag surfat runt på Facebook- sidor om renovering av husvagnar/husbilar. Märkligt nog verkar det vimla av omgjorda husvagnar men inga husbilar. Gör man inte om dem?

Jag planerar i tankarna för att fräscha upp husbilen i vinter, men först ska gäststugan färdigställas och sedan ska det grävas i källaren för ny stenkista och reningsverk. Det kommer att ta tid men jag kan nog slinka emellan med nya dynor och lite annat smått och gott. Man måste ha något roligt att se fram emot, eller hur?