Så ser min gamla, vackra Hibiscus ut efter den gångna natten. Det har varit kallt i natt och jag lämnade den i uterummet. Jag minns inte hur många år jag haft den men den är gammal. I 10 år (och den var gammal redan då) har jag fraktat den mellan Holmsund och Sundsvall, grenar har brutits av vid försöken att få in den i bilen, den har torkat så bladen ramlat av, men den har alltid repat sig och kommit igen med underbara blommor.

Har jag tagit livet av den nu? Jag bar in den i morse och håller tummarna för att den ska återhämta sig. Eländes, elände….

Var kom aprilvädret ifrån? Nu är det ju maj! Igår satt vi i bara kortärmat därnere på trädäcket. Idag ligger snön över de fina buskarna som hade börjat bära gröna, fina blad. Hur ska det gå med dessa nu? En sak som är bra med en sådan här grå dag är att då blir det äntligen städat inomhus. Skönt, det behövdes.

Man kan i alla fall inte göra något åt vädret så det är bara att njuta av att få ta det skönt inne. Om det är så dåligt imorgon också så ska jag städa ut i gästrummet. Jag har beställt en ny säng därinne. En med över- och underslaf men inte nog med det. Undersängen ska gå att dra ut som en gammaldags kökssoffa så det blir en 160 cm dubbelsäng. Bra va? Är det två barn / ungdomar som ska övernatta så har de varsin slaf med hylla för småsaker och eventuellt ett litet draperi att stänga om sig med. Är det två vuxna som vill dela säng så går det också bra. Jag har sökt och sökt efter en sådan säng men utan att hitta någon. Så nu har jag beställt från en snickare. Längtar efter att få den. Fortsätt att pyssla på eller varför inte lägga sig och slappa med en god bok?

Idag är vi lediga och återhämtar oss efter gårdagskvällens fest. Trevligt hade vi, sent blev det och därav följer att det blev sent i morse också. Vi blev 12 stycken igår, det är en stor del av vår lilla by. Helt fantastiskt att vi träffas så här.

Igår köpte jag en kvitten-buske för 215 kronor. Det är dyrt för en buske som man kan göra lite marmelad från. Ännu dyrare kändes det när en av grannfruarna berättar att hon har kvitten över hela sin slänt, den sprider sig med rotskott. Jag hade kunnat plocka hur många som helst, alldeles gratis, hos henne. Tänk att jag inte förstått att det är kvitten hon har. Vilken trädgårdsmänniska jag är……..Den sprider sig alltså helt vilt och jag som har hanterat den som om den vore guld värd, har blötlagt torv som ska ligga i botten av planteringsgropen för att hålla fukten, köpt barkmylla speciellt till den, har hämtat kogödsel speciellt…… inget av det verkar behövas. Nåja, gjort är gjort.

För första gången sedan isen försvann går det små vågor på sjön. Nu ska jag gå ut och se hur alla mina blomster ute i uterummet har det. Det blir ingen demonstration idag i alla fall.

Burr, Frimurarorden, Jesuiter, Druider – visst låter det som något taget direkt ur historieböckerna.

Men icke då, de finns och många finns i Västerbotten. 

Kvinnor, vi kan glömma alla försök att nå jämlikhet i vårt samhälle.

Nej, bastupolitik är det som råder. Det blåser kallt runt oss.

Mina tankar går till alla dessa småpojkar som älskar att svepa in sig i låtsasmantlar, som tycker om att ha hemliga lösenord, som fäktas med låtsassvärd. Synd bara att en del pojkar växer upp utan att någonsin komma ur det stadiet.

Så går denna helg mot sitt slut. Idag var det kallt i luften, när vi gick ute på vägen så var det riktigt småruggigt. Men när vi gick nerför slänten till det nya trädäcket så blev det genast en helt annan känsla i luften. Varmt, soligt och skönt.
Självklart har vi hållit oss därnere större delen av dagen. Livskamraten klurar på hur han ska bygga den lilla trappan uppför slänten så man lättare kan sköta om det som ska växa på terrasserna. Jag har försökt få till den andra terrassen och det kan jag säga, någon markarbetare är jag inte. Men nu finns det i alla fall en början

Högst upp till höger ser man början till den nya terrassen. Där bakom växer en liten ros som verkligen fått kämpa för att få ner sina rötter i någon jord.
Nu ska jag röja upp omkring den och lättare kunna vattna och gödsla så nu kan den se fram emot bättre tider.
Det ska bli en mindre terrass steget ovanför för där växer också en liten ros som kämpar för sin överlevnad.

Här kan man se några av de amplar jag gjort. Närmast i bild är en stor ampel som jag satt en fin kruka i och i den finns en blomma som jag inte vet vad den heter.
Jag har fått den av en grannfru så jag får väl kalla den Monika. Den har lila-aktiga blad och små lila/rosa blommor. Det är bara att nypa av en stjälk så har man en ny blomma.
Någon som vet?

Längre bort finns tre amplar där jag satt små skott av ampellilja. Jag hoppas att de tar sig och blir stora och fina i sommar.

Idag har jag också planterat både luktärt- och krassefrön. Krassen ska jag sätta i slänten så det bara ringlar gul-orange-röda slingor ner. På den halva av slänten där jag inte gör några terrasser så tänker jag sätta havtornbuskar och någon kvitten. I julas köpte jag havtornsmarmelad av en boende vid sjön och jag ska först gå till henne och se vilka förhållanden som passar för havtorn och hur man bäst planterar hanen i förhållande till honorna.

Nu är det dags att avrunda dagen med en härlig dusch och sedan kanske titta på ”Ett fall för Vera”. Bra att den finns på SVTPlay så man kan titta när det passar. Imorgon är det dags för Läsecirkeln igen, ser fram emot det.

Så varmt det är idag, också! Vi bara njuter nere på vårt nygamla trädäck där värmen är bra många grader högre än högre upp i slänten. Det känns lite märkligt, vi går omkring i T-shirts och shorts men om det kommer någon längs vägen så är de ordentligt klädda med jacka och långbyxor. Vi håller på med trappan som ska byggas i slänten så man kan ta sig upp och sköta om de små terrasserna. Vi har fått till en plan ”startplatta” och nu är det de långa sidstyckena som ska fästas. Som hjälpmedel har vi en ”hönstrappa” så vi kan vara i slänten och jobba. Vilket kacklande det blir, man blir liksom lite smittad av hönstrappan, måste kackla lite och svänga lite förnämt med rumpan. Tur att inga grannar kan se oss.

Idag ska jag sätta lite frön, bara luktärter och krasse. Frågan är väl vad vi ska göra av våra små plantor när vi åker på lite semester i slutet av maj? Jag kanske kan smussla in några plantor i grannens växthus (detta sista skrev jag helt tyst så ingen kan höra mina planer).

För övrigt ska dagen vara lugn. Inga aktiviteter vad vi känner till. Vi sparar oss för den stora festen på Valborg. Det är en av våra nyss fyllda 70-åringar som vill bjuda på fest. Vi uppvaktade honom en torsdag några dagar före födelsedagen, vi dök upp helt oanmält hela gänget och sjöng för honom. Hans hustru blev alldeles ifrån sig och skulle börja duka fram något att bjuda på. Men vi hade ett flertal smårätter med oss, komplett med dricka, kaffe och go´bitar efter kaffet. En riktig toppenkväll blev det, men nu tycker han att han måste ”bjuda igen”. Det var ju inte meningen men vill de bjuda på fest, så får de.

Jag önskar er en underbart lugn och vacker helg! Kram

Jag skäms nästan över hur jag tappat kontrollen över min egen tid. Ingen arbetsgivare har jag, dagarna borde någon gång vara tomma på innehåll, men jag har alltid fullt upp. Faktum är att mina riktiga avkopplingsstunder har blivit den tid jag tillbringar med mina tanter i Läsecirkeln. Men inte ens där kan jag låta bli att lägga ned lite jobb; bjuder alla fikasugna pensionärer på hembakt fikabröd och inte minst, håller på att skriva en liten artikel om vår tantgrupp till ortens lokaltidning som ska ha ett temanummer om böcker och läsning till hösten. Vad i fridens namn håller jag på med?

Lite bilder över en del som gjorts:
Vårt trädäck som raserades i stormen Dagmar, har tagit ny skepnad i vår. Inte så bra bild men arbete pågår fortfarande där. En underbar plats där det alltid verkar vara lä och sol.

Så nu håller jag på med att terrassera (märkligt ord, men jag tror att det heter så) i slänten ovanför trädäcket. Ett dj-kla jobb!
Jag har köpt diverse doftande växter som ska planteras där för jag hoppas på ett överflöd av fjärilar, humlor och bin.

Jag har lagt ny trall i den del av uterummet som vi kallar Calle del Lago och eftersom vi har placerat grillen där så har jag flyttat ut lite prylar för att göra det lite ”köksliknande”.

Det märkliga är att det känns som att jag leker när jag håller på och pysslar i uterummet. Här är det tillåtet att hänga upp pappersbollar och låta fantasin flöda. Jag har dessutom gjort ett antal enkla makraméamplar till mina hängande plantor. Jag har tagit massor av sticklingar under våren och måste hänga upp en del för att ha någonstans att förvara dem. Uterummet fungerar som ett växthus så en hel del blommor är redan ute på avhärdning. Jag längtar efter sommaren. Då ska jag vara LEDIG!

Så less man blir på alla avslöjande av hur politiker och andra individer som nått en viss position kan bära sig åt. Snart reagerar man inte på något av allt som det skrivs om. Less blir man. Idag är sista dagen vi är ensamma med hönsen och papegojan. Jag blandade till en riktig go-middag åt hönorna med sallad, gurka, majs,äpplen och ris. Det luktade faktiskt riktigt gott när jag gick in med maten till dem. De kastade sig i alla fall över maten, deras bordskick är ju inte mycket att hurra för. Det känns som att jag går på tomgång just nu, så jag avslutar skrivandet och ser om jag kan ladda batterierna lite. Ha det så bra.

Nu har jag varit varit på klädparty och middag tillsammans med gamla vänner. Dessutom varit in på blomsteraffärer, ICA, Coop, på serviceboendet och till en kusin och även där träffat människor som jag känner, och har känt hela mitt liv. Då känner jag ett styng i hjärtat, det är så trevligt att känna människor när man är ute och rör sig i samhället. Så är det ju inte när man flyttat till en ny ort, suck.

Men så kom jag ihåg när jag var på trädgårdsseminariet på Simons trädgård. Jag åkte dit tillsammans med en granne och där träffade vi Monica, Ingrid, Emelie, Märta-Britta och Ulrika. Alla från vår lilla by. Det var inte dåligt, att möta så många ”kända” människor, det blir väl kanske fler och fler man lär känna även där.

Nu ska jag ut och skotta bort den snö som föll igår, riset åt hönorna och kycklingarna står på spisen, papegojan Jako sitter och fikar tillsammans med mig och senare blir det trav-middag hos goda vänner. Livet är gott ändå!

Idag läste jag dödsannonserna. Inte för att kolla om mitt namn fanns där, men för att två klasskamrater har gått bort, alldeles för tidigt. Men jag funderade lite över de olika symbolerna man valt till annonserna. Timmerbilar, hundar, jägare, motorcyklar, blommor, segelbåtar, ja allt finns. Väldigt intressant, man börjar fundera över tankarna bakom… Själv lutar jag lite åt någon anspråkslös blomma eller kanske en ängel, något liknande tavlorna som finns
Sedan gick jag in på Instagram och även där har ju en del valt en symbol istället för ett foto av sig själv. En vän har en prispokal som symbol, naturligtvis första pris, och återigen, det väcker en del tankar. För mig tyder det på en stor tillit till sig själv, den egna förmågan, kan också vara lite ”jag är bäst”. Kanske inte så sympatiskt men tyder på bra självförtroende hos personen. Tidigare bytte jag bilder  på min blogg, nu kör jag med samma bild år ut och år in. Kärleksört, en tålig blomma, bryt av den och stoppa ned en bit i jorden så rotar den sig, anspråkslös till färgen men ändå i kärlekens färg,, klipp av den och sätt i en vas och den håller sig fräsch väldigt länge….ja, det ligger kanske något i det….