I förrgår glömde jag min mobiltelefon i solen. Den talade om att den var överhettad och jag lät den svalna. Den fungerade bra på kvällen, men morgonen därpå så flimrade den bara. Det gick inte att göra något. Då jag dessutom har kraschat skärmen så gav vi upp försöken att väcka liv i den och tänkte bara flytta över SIM-kortet till en gammal telefon. Medan jag höll på med detta så gick jag och hämtade en flaska av min favoritdryck, Aloe vera. Jag har redan berättat att jag har ett begär efter denna dryck och jag bara häller i mig den.

Så även denna gång, klunk klunk, men så dålig……. aj aj, det är flaskan där jag har gödningsmedlet till mitt citronträd………….. vem har ställt in den i kylskåpet!!?? Det var inte gott, det kan jag tala om och resten av kvällen gick jag och kände efter…mår jag dåligt…vill jag spy…får jag utslag….Men allt gick bara bra. Men man vet ju aldrig, jag kanske snart börjar blomma på samma sätt som mitt vackra citronträd blommar just nu.

Idag åkte vi i alla fall iväg och köpte ny mobil. Som vanligt blir man alldeles bortkollrad när man står där i butiken. Det slutade med att vi betalade 2 kr för en ny telefon till mig, en gratistelefon till Livskamraten och ett nytt abonnemang på internetuppkopplingen hemma, ett s.k familjeabonnemang. Dessutom ett nytt mobilskal som jag faktiskt fick gratis för de tyckte jag verkade behöva det när de såg hur min gamla telefon såg ut. Fram till den 20 augusti betalar vi våra gamla abonnemang, men därefter blir det nytt och det ska dessutom vara billigare än det vi har nu.

Jag förstår ingenting…..

Nu har det varit två underbara dagar och direkt så glömmer man allt om kyla och blåst. Nej, här är alltid vindstilla och soligt. Nu har jag samlat på mig lite miniatyrsaker  så nu kan jag börja sätta ihop dem till bostäder åt älvorna. Mysigt. Livskamraten är inte pigg så en hel del energi har lagts på att hitta en vettig läkare som faktiskt engagerar sig i sina patienter. Nu har vi äntligen hittat en sådan och han gjorde precis vad som behövdes. Tittade över smärtlindringen, satte in nya mediciner, ordnar remiss för ny röntgen, konstaterade att sista fallet resulterade i ett brutet revben och planerade framåt för att klargöra varför Livskamraten svimmar när han vrider på huvudet och framhöll möjligheten till sjukgymnastik. Vi var så glada båda två när vi lämnade Vårdcentralen och ville bara ropa

ÄNTLIGEN!

Det finns alltså fortfarande människor (läs läkare) som orkar engagera sig, tack och lov för dem. Nu kanske vi kan hoppas på lite smärtlindring åt min Livskamrat.

Det känns bra och nu ser vi fram emot en lättsam vecka innan vi åker söderut för lite aktiviteter och semester, nya intryck helt enkelt.

Vaknar till strålande sol. Ensam hemma hos sonen, förutom gojan Jakob. Vi sitter och fikar tillsammans i lugn och ro, han i sin bur och jag i min. Känner mig lite nedstämd idag, var vi dumma som flyttade så långt från familjen?

Hemma har den nya, specialbeställa sängen installerats i gästrummet och invigts av tillverkarna. De var väldigt nöjda och hade sovit så gott. Det ska bli spännande att se den i verkligheten.

Nu har jag snöat in fullkomligt på att bygga älvhus. Jag är inne i en period när jag inte kan somna på kvällarna och då ligger jag och tittar på bilder av älvhusbyggen. Fantastiskt vad folk hittar på. Så nu är jag i full gång och samlar på saker som jag ska använda mig av när jag bygger. Idag satte jag lite växter som ska finnas i älvans trädgård.

Det är två minikaktusar och en svärmors tunga, modell mindre. Nu får de stå och växa till sig i kryddplanteringarna till dess att jag klurat ut vilken modell jag ska ha på mitt lilla hus. Till dess får jag fortsätta samla småprylar. Jag gav ju bort allt jag hade när vi flyttade i fjol (gissa om jag ångrar mig…)

Imorgon är det dags att åka på Läsecirkeln och sedan åker jag raka vägen norrut. Måste ju vara med på mina SCA-tanters lunch på tisdag. Vi ska äta lunch på Levar Hotell och sedan blir det till att besöka Häggströms Varuhus och H&H och vad vi nu kan hitta på. Det kan man ju inte avstå från. Jag önskar er en skön söndag.

Idag strålar solen redan från morgonen, +11 i uterummet. Känns väldigt bra. Vi har ägnat oss åt att göra klart de sista detaljerna där och städa bort skräpet som hamnat där under vintern. Vi praktiskt taget bor därute nu, går bara in på kvällen när solens strålar försvunnit och med den, vår värmekälla.

Idag ska det städas på annat håll, på MajSkansen, vår samlingslokal nere vid ån. Vi har fått en ung, alert trebarnsmamma som ordförande i föreningen så nu händer det saker minsann. Man måste beundra dessa driftiga människor som finns överallt i vårt land…som fixar och donar hela tiden. Suck, man hänger inte med men gå dit och städa en stund, det måste man. Få se vad det blir, inomhusstädning eller krattning.

Nya friska tag så blir det en härlig helg!

Burr, vilken jobbig dag det blev idag. Massor med telefonsamtal och meddelanden på telefon, man kan bli slut för mindre. Mot kvällssidan så tittade solen fram i alla fall och naturen runtom oss hjälpte mig att återfå lugnet. Jag föreslog att vi skulle beställa hem pizza och ta ett glas vin i lugn och ro i uterummet. Till och med inviga de udda glasen som jag köpte på Returmarknaden för några år sedan men som bara använts som dekor. Nu skulle de invigas i alla fall. Men se, någon pizza blev det inte. Utkörningsbilen var på service minsann.

Men skam den som ger sig, vi hade grillbacon, halloumi, strips, tomater och massor med basilika så det blev bara till att starta grillen så fick vi oss en  härlig middag i +21 värme i uterummet. Då kan man slappna av.

Vilket rackarns väder det är. Vi som hade rena sommardagar en period nu i april. Inte sjutton vill man ha kallt och eländigt nu, i maj? Vi kan i alla fall konstatera att det är skönt med ett uterum och att vårt nya trädäck i sluttningen innebär minst en klimatzon varmare. Jag var över till grannen igår och tittade i växthuset och tittade på deras rosenbuskar. De såg döda ut, men jag menade att de borde klippa dem lite, ta bort det döda. ”När ska man göra det”, frågade grannen. ”Ja, när björken har musöron”. Men hans björkar hade inga musöron så de ville vänta ett tag. När jag kom hem så tittade jag på ”mina” björkar och rosor i sluttningen och de har blad på gång, björken har stora blad redan. Märkligt hur det kan skilja mellan olika lägen på tomten.

I kväll blir det till att titta på Trädgårdstider och sedan ska jag se ett avsnitt av min nya favoritserie Ett fall för Vera. Jag gillar henne, tycker att det är bra upplägg på alla historier. På kvällen läser jag just nu en bok av Val McDermid, om Tony Hill och Carol Jordan. Bra bok, som vanligt. Lite otäck som vanligt.

Idag var det dags för Läsecirkeln igen. Denna gång dök den ansvarige för studiecirklarna upp och var med oss en stund. Då blev det förstås tal om kommande möte i PRO. Ingen i vår grupp tänker gå dit och det blev naturligtvis frågor om varför. En sak är säker – vill man verkligen veta sanningen kring saker och då, fråga då gärna äldre damer.

Det kom fram synpunkter från en av damerna, synpunkter som fick oss andra att skratta oss halvt hysteriska. Damen i fråga hade bara varit en gång på möte, men helt uppenbart var att hon aldrig skulle gå dit igen. Ibland när man ska säga något negativt så försöker man linda in det på ett vänligt sätt, men inte då. Rakt på sak, ärligt rättframt, och himla roligt. Det var nog dagens höjdpunkt.

I övrigt så har jag gjort lite finlir i uterummet, målat över spikskallarna på fönsterlisterna, delat ett par pelargoner och börjat planera för mitt älvhusbygge. Jag har nu hittat ”ramen” – en trasig, stor terrakottakruka samt samlat några fina barkbitar. Nu ska jag fundera över vilken utformning jag ska ha och vad jag behöver tillverka för saker. Ser fram emot det. Nu skulle jag behöva ett av barnbarnen, lilla L, hon är den pyssligaste jag vet. Jag får kanske spara lite att göra till dess att hon kommer. Man har inte roligare än man gör sig.

Match mellan Sverige och FInland, brukar vara sevärt. Förväntningarna är inte så höga efter gårdagens match mot Tjeckien, men håller på Sverige gör jag. Livskamraten är inne i ett sämre skov så han ligger på soffan och sover ibland. Själv håller jag på att knyta en ampel. Det är högt i tak i uterummet så det passar bra med hängande växter. Jag har ju dessutom tagit mängder med skott just på hängväxter.

Igår köpte jag en Kärlekspelargon, den är så vackert röd. Den har jag tänkt plantera om och direkt vid planteringen så ska jag dela den. Den ser fin och kraftig ut så det borde den klara.

Just nu ser jag genom fönstret att det vräker ned snöblandat regn, usch och fy. Regnet behövs men snön kan vi vara utan.

Före hockeyn var jag ute och skurade en del av den gamla trallen i uterummet. Jag hoppas den torkar så jag kan olja in den före kvällen. Nu hör jag att Livskamraten har vaknat, ska fråga honom om han vill ha lite eftermiddagskaffe. Sedan ska jag knyta ampeln färdig och därefter fundera på hur kryddhyllan ute i uterummet ska se ut. Jag vill hänga upp den också, men det måste bli två hyllor och kraftigare upphängning. Roligt att fundera på sådant.

Jag såg att det pratas om nya regler för installation av gamla vedspisar i nya hus. Uppenbarligen ska man inte få montera in gamla spisar i hus som inte är byggda för detta. Istället ska man köpa nyproducerade spisar som ibland importeras, bland annat från Kina. Jag är alldeles för okunnig för att ha någon uppfattning om det är rätt eller fel. Men jag vet att jag är tacksam för att vi har ett hus som är byggt för att ha en gammal vedspis i. Det finns inget som slår känslan av värmen från den gamla köksspisen och att laga mat på den är så mycket roligare än att använda induktionshällen. Nu har vi inte så mycket finkluven ved kvar i förrådet så nu är det dags att börja klyva lite nu och då igen. Jag trodde att det var slut med att behöva elda, men det verkar som att jag misstagit mig. Det är kallt ute nu.

Sedan läser jag om att ICA-affären i Kvissleby har delat ut 50 ton mat sedan man slutat slänga varor som är kantstötta eller nära utgångsdatum. Tänka sig, 50 ton mat som delats ut till människor som behöver lite hjälp i vardagen, det är helt fantastiskt. Jag ser att de har utdelning en dag i veckan då behövande kan komma till Njurunda församlings lokaler, ta en nummerlapp och sedan få en kasse, eller två. Tanken med nummerlapp är att man inte ska behöva kämpa för att få en kasse och det har medfört att det blivit en känsla av gemenskap i lokalen. Det gillar jag!

– Det är en win-win situation. Att stoppa matsvinnet är en nödvändig klimatåtgärd och det är roligt att se vilka följdeffekter det kan få för människor som faktisk behöver maten. Då har ju inte kossan dött förgäves. Eller brödet bakats förgäves, säger Erik Geijer, som äger Ica Kvantum.  Citatet har hämtats från Sundsvalls Tidning, se länk.

Det är en skam att det kastas mat som är fullt acceptabel som människoföda. Fler affärer borde ta efter detta lysande initiativ.

Ha en skön lördagskväll!