Mer eftertanke
Varför jag börjat tänka på hur mitt yrkesmässiga liv har förflutit är på grund av en kommentar som en yngre person yttrade – ”nu spelar inte min utbildning någon större roll utan idag är jag mitt eget varumärke”. Personen menade alltså att –visst, jag har en utbildning, men den har några år på nacken, och spelar egentligen ingen roll nu, utan det är vad jag gjort efter den som är det viktiga.
Det är ett sätt att tänka som jag aldrig haft. Jag har aldrig sett mig som en ”kapacitet”, en egen ”resurs” som jag marknadsför utan jag har alltid sett att saker ”bara händer och jag råkar vara på plats”. Är det ett generationstänkande kanske?
Nåväl, min förmåga att alltid vilja utveckla saker / förbättra dem, är det en välsignelse eller inte?
Positiva effekter |
Mindre positiva effekter |
En förmåga att göra det trevligt omkring mig; att tänka framåt och ta med det lilla extra som gör att man kan ha bekvämlighet och mysigt mitt uppe |
Måste tänka efter för att inse att jag faktiskt kan vara nöjd med hur tillvaron är just nu och att man inte alltid måste tänka framåt |
Nyfikenhet på vad man kan göra, tar reda på saker och ting |
Ibland jobbigt att vara den som tror sig ”veta” varför det är si eller så |
Ser ofta ett färdigt resultat framför mig… |
… men utan att ha riktigt klart för mig hur jag ska nå dit, vilket gör att jag ibland har svårt att förmedla bilden av det färdiga resultatet … kan ibland göra att jag känner irritation gentemot andra människor som inte ser vad |
|
|
|
|
Jaha, vad blev resultatet av mina tankar nu då? Visst är det en positiv egenskap, men så länge jag är medveten om de mindre positiva effekterna så är det nog övervägande bra, tror jag.
Det är nog bara att acceptera läget, går inte att ändra något nu.
Senaste kommentarerna